Hot och trakasserier

Resultaten för 2023 visar att andelen utsatta bland män varierar fram till åldersgruppen 35–44 år, därefter är andelen mindre för varje äldre åldersgrupp. Bland kvinnor är andelen störst i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), följt av den yngsta (16–19 år), och sedan mindre för varje äldre åldersgrupp.

Utsatthet för trakasserier är större bland ensamstående jämfört med sammanboende, och särskilt bland ensamstående med barn. Andelen är också större bland utrikesfödda och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesföddaVidare är andelen större bland boende i flerfamiljshus än småhus, samt bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med boende i övriga områdestyper.

I den senaste undersökningen syns ett liknande mönster bland både män och kvinnor när andelen utsatta studeras utifrån olika åldersgrupper. Andelen är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), särskilt bland kvinnor, och är därefter i princip mindre för varje äldre åldersgrupp.

Vidare är utsatthet för nätkränkning bland annat större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda än bland personer med annan bakgrund. Sett till utbildningsnivå är andelen utsatta störst bland personer med som högst förgymnasial utbildning, och är därefter mindre ju högre utbildningsnivån är. Andelen utsatta är dessutom större bland ensamstående än bland sammanboende.

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning minskade 2023 jämfört med 2022, med 53 brott (−5 %) till 969 brott. Jämfört med 2014 har antalet anmälda brott avseende grov fridskränkning minskat med 45 procent. Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott har fluktuerat kring en stabil nivå fram till 2018, därefter har utvecklingen varit tydligt nedåtgående. Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott, som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda fridskränkningsbrotten beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott. Jämfört med 2022 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot kvinnor och flickor minskat med 55 brott (−10 %), medan brotten mot män och pojkar har varit oförändrat (+2 brott).

Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott 2023 var något fler mot kvinnor eller flickor än mot män eller pojkar (517 respektive 452 brott). Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (78 %) brott mot barn (0–17 år) och 22 procent avsåg brott mot vuxna. Åldersfördelningen följde ett likartat mönster oavsett om brottsoffret var av kvinnligt eller manligt kön.

Könsfördelningen var jämn för barn (0–17 år), medan det var en något större andel utsatta kvinnor än män i de anmälda fridskränkningsbrotten mot vuxna.

Grov fridskränkning mot barn (0–17 år)

Av de anmälda grova fridskränkningarna 2023 var 78 procent riktade mot barn (0–17 år). Det rörde sig om totalt 757 brott, vilket var en ökning med 1 procent jämfört med 2022. Antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot flickor minskade med 24 brott (−6 %) till 380 brott, medan motsvarande brott mot pojkar ökade med 35 brott (+10 %), till 377 brott. Jämfört med 2014 var antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot barn 619 brott färre (−45 %) 2023. Brott mot flickor var 43 procent färre (−292 brott) och brott mot pojkar 46 procent färre (−327 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot barn 2023 var hälften riktade mot flickor och hälften mot pojkar. Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna och julloven.

Grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre)

Under 2023 uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot vuxna (18 år eller äldre) till totalt 212 brott, vilket var en minskning med 64 brott (−23 %) jämfört med 2022. Av dessa uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot kvinnor till totalt 137 brott, vilket jämfört med 2022 var en minskning med 31 brott (−18 %). De anmälda brotten om grov fridskränkning mot män var totalt 75 brott, vilket också var en minskning med 33 brott (−31 %) i jämförelse med 2022.

Jämfört med 2014 var de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna 185 brott färre (−47 %) 2023. De anmälda grova fridskränkningsbrotten mot kvinnor var 120 brott färre (−47 %), och de anmälda fridskränkningsbrotten mot män var 65 brott färre (−46 %) vid jämförelse med 2014.

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna 2023 var 65 procent riktade mot kvinnor och 35 procent mot män.

De anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna indelas sedan 2019 efter två typer av relation mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation och närstående genom släktskap/familjerelation. Den vanligaste typen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson vid grova fridskränkningsbrott är en närstående parrelation. Det var fallet i 75 procent av de anmälda grova fridskränkningsbrotten 2023. Detsamma gällde i 74 procent av dessa brott mot kvinnor och i 79 procent av dessa brott mot män.

Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.  I undersökningen uppger 11,9 procent av eleverna att de utsatts för hot minst en gång de senaste tolv månaderna (10,6 % av pojkarna och 12,7 % av flickorna).

Andelen utsatta bland pojkar ligger på ungefär samma nivå som 2021 (då andelen var 9,5 %). Det har dock skett en viss ökning från 2015 (då andelen var 8,4 %) som alltså håller i sig även 2023. Andelen flickor som utsatts för hot ligger också på ungefär samma nivå som 2021, då andelen var 12,1 procent. Andelen utsatta flickor har därmed minskat från 2015, och särskilt från den tillfälliga ökningen under 2017, men har varit på ungefär samma nivåer de senaste tre mätningarna, omkring (12,1–13,6 %).

Den största andelen av de pojkar och flickor som uppger att de har utsatts för hot har blivit utsatta vid ett tillfälle. Det är dock relativt vanligt att eleverna uppger att de har utsatts två gånger eller fler – ungefär var tredje pojke respektive flicka bland de elever som utsatts för hot.

Brottsplats vid hot

Bland pojkar som utsatts för hot var den vanligaste brottsplatsen skolmiljön under skoltid (25,6 %. Därefter följer internet och sociala medier (23,6 %) och utomhus (21,0 %). Bland flickor som utsatts för hot var den vanligaste platsen på internet och sociala medier (30,9 %) följt av skolmiljö under skoltid (18,6 %). Det var en betydligt större andel flickor än pojkar som utsattes för hot i det egna hemmet (14,2 respektive 2,3 %) och nästan dubbelt så stor andel flickor än pojkar som utsattes i någon annans hem (4,3 % respektive 2,3 %). Med andra ord framkommer det tydliga könsskillnader vad det gäller brottsplatsen där eleverna blivit utsatta för hot 2023.

Kränkningar i digitala miljöer

Var fjärde pojke (25,2 %) uppger att han har blivit utsatt för att någon har skrivit kränkande saker om honom på internet de senaste tolv månaderna. Vidare är det 14,8 procent av pojkarna som blivit utsatta för att någon under de senaste tolv månaderna lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte ville skulle spridas. Drygt var tionde pojke (11,3 %) uppger att de har utsatts för att någon har skickat sexuella eller avklädda bilder på sig själv utan att de ville det. Slutligen uppger 5,4 procent av pojkarna att de har utsatts för att någon har tagit bilder på dem i en känslig situation. En sådan situation skulle exempelvis kunna vara när den utsatta har stått i duschen.

Bland pojkar har andelen som utsatts för att någon har skrivit kränkande kommentarer om dem tidigare legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden (19,4–20,2 %) men har nu alltså ökat. Andelen pojkar som utsatts för att någon lagt upp bilder och filmklipp på dem fast de inte ville det har också ökat 2023 jämfört med 2021 (12,0 %) men ligger fortfarande på en lägre nivå jämfört med 2015–2019.

Flickor uppger utsatthet i högre utsträckning än pojkar när det gäller olika kränkningar i digitala miljöer. Tydligast könsskillnader framkommer i frågan om man utsatts för att någon har skickat sexuella eller avklädda bilder på sig själv utan att man ville det, där drygt fyra av tio flickor (41,9 %) uppger att de har blivit utsatta för detta. Motsvarande andel bland pojkar är 11,3 procent. Andelen flickor som uppger att de utsatts för att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet är 37,2 procent, och andelen som har utsatts för att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem utan att de ville det är 21,3 procent. Slutligen uppger 6,9 procent av flickorna att någon tagit bilder på dem i en känslig situation.

Andelen flickor som blivit utsatta för att någon har skrivit något kränkande om dem i digitala miljöer har ökat avsevärt 2023 jämfört med hela mätperioden då andelen har legat mellan 28,6 och 30,5 procent. Andelen som utsatts för att någon lagt upp kränkande bilder och filmklipp har ökat till viss del sedan 2021, efter en tidigare minskning sedan 2015. Andelen är dock fortfarande på en lägre nivå jämfört med 2015 och 2017 (25,9 respektive 23,7 %).

Mobbning

Andelen pojkar och flickor som uppger att de har blivit mobbade någon gång under de senaste tolv månaderna är totalt 15,7 respektive 19,1 procent. Andelen pojkar som uppger att de har blivit mobbade ganska sällan de senaste tolv månaderna var ungefär lika stor som motsvarande andel bland flickor, 11,1 respektive 12,1 procent. En något mindre andel bland pojkar än bland flickor uppger att de blivit mobbade ibland under de senaste tolv månaderna, 3,0 respektive 4,9 procent. Andelen pojkar som uppger att de har blivit mobbade ofta under de senaste tolv månaderna är 1,6 procent och motsvarande andel bland flickor är 2,0 procent.