Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2025
En redovisning av omständigheter kring brottshändelser
Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2025. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och rån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2024.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2026
- urn:nbn:se:bra-1308
- Rapport 2026:3
Typ av brottsplats vid olika brottstyper
- diagram
- tabell
Sammanfattning
Gärningspersonens kön
Gärningspersonen var en man i majoriteten av brottshändelserna 2024, oavsett vilken av brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott eller rån som studeras. Störst är andelen vid sexualbrott mot kvinnor.
Gärningspersonens ålder
En stor andel av brottshändelserna under 2024 begicks av en gärningsperson under 35 år. Vid misshandel, hot och rån var det vanligast att män utsatts av en gärningsperson i åldern 18–34 år. När kvinnor utsattes för misshandel var det vanligast att gärningspersonen var 17 år eller yngre och vid sexualbrott var det i stället vanligast att gärningspersonen var 18–34 år. Sett till hot mot kvinnor var gärningspersonen 35–64 år i mer än hälften av fallen. För samtliga brottstyper är det mycket ovanligt med en gärningsperson som var 65 år eller äldre.
Relation till gärningspersonen
Gärningspersonen var oftast en okänd person när män utsattes för misshandel, hot eller rån 2024. Det var också fallet när kvinnor utsattes för hot eller sexualbrott, medan när kvinnor utsattes för misshandel var gärningspersonen i stället oftast en vän eller bekant.
Alkohol- eller drogpåverkan
Det var 2024 vanligare att gärningspersonen inte var påverkad av alkohol eller någon drog än att gärningspersonen var det för hot eller misshandel, oavsett om den utsatta var en kvinna eller man.
Sett till sexualbrott mot kvinnor var det något vanligare att gärningspersonen inte var påverkad än att gärningspersonen var det. Vid rån som män utsatts för var det i princip lika vanligt att gärningspersonen var påverkad som att personen inte var det. Vidare var andelen händelser där den utsatta uppger att de inte vet om gärningspersonen var påverkad eller inte störst vid rån och hot mot män.
Typ av brottsplats
Majoriteten av rån mot män skedde på en allmän plats, likaså en majoritet av hoten mot män. Även när kvinnor utsattes för hot eller sexualbrott skedde det oftast på en allmän plats. När män utsattes för misshandel var det ungefär lika vanligt att brottet skedde på allmän plats eller arbetet eller i skolan. När kvinnor utsattes för misshandel var det lika vanligt att brottsplatsen var en bostad, arbetet eller i skolan.
Anmälningsbenägenhet
De flesta brottshändelserna under 2024 uppges inte ha anmälts till polisen. Anmälningsbenägenheten var störst vid rån bland män, medan minst andel polisanmälda händelser syns när kvinnor utsattes för sexualbrott. Andelen polisanmälda händelser av hot var större när den utsatta var en man än när den utsatta var en kvinna. Vad det gäller anmälningsbenägenheten vid misshandel syns inga skillnader mellan könen 2024.
Om rapporten
Den här kortanalysen omfattar en översikt av resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2025. Intervjuerna gjordes med ett urval av personer i åldrarna 16–84 år som i enkätundersökningen för NTU 2025 uppgett att de hade utsatts för brott under 2024. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika typer av brott.
Uppföljningsintervjuer har genomförts i sin nuvarande form varje år sedan 2019. De resultat som presenteras i den här kortanalysen gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och rån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2024.
Eftersom alla brott inte kommer till polisens kännedom kan den här kortanalysen bidra med ytterligare kunskap om omständigheter kring utsatthet för dessa brott. Kunskapen från uppföljningsintervjuerna kan hjälpa rättsväsendet att veta vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som behöver prioriteras.