Skolundersökningen om brott

Nästan hälften av eleverna uppger utsatthet för brott

Resultaten från Skolundersökningen om brott 2023 visar att 45,3 procent av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är på ungefär samma nivå som 2021, men dessförinnan har utsattheten legat på en högre nivå. Utsatthet för sexualbrott är 2023 på den lägsta nivån under hela mätperioden (12,5 %).

Pojkar och flickor uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning. Bland både pojkar och flickor är det vanligast att utsättas för stöldbrott (26,2 respektive 25,9 %). Därefter är det bland pojkar vanligast att utsättas för misshandel (21,4 %) men bland flickor är i stället sexualbrott det vanligaste (17,9 %). Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda elever uppger utsatthet för brott i större utsträckning än svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Störst andel utsatta finns bland elever vars familj har svaga ekonomiska resurser, elever med skilda eller separerade föräldrar samt elever vars ena eller båda föräldrar saknar arbete.

Vanligt med utsatthet för brott i skolmiljön

Eleverna som uppger att de har utsatts för brott får en följdfråga om var brottet har skett. I årets undersökning tillkom flera svarsalternativ till den frågan, vilket gör att resultaten inte är jämförbara bakåt i tiden.

De tillfrågade eleverna som har utsatts för brott svarar ofta att det sker i skolmiljön. Det är den vanligaste brottsplatsen för både mindre grov och grövre misshandel, samt för fysiska sexuella kränkningar bland pojkar. Det är även vanligt att utsättas för hot i skolmiljön, men också på internet eller i sociala medier. För flickor är det vanligast att utsättas för fysiska sexuella kränkningar i någon annans hem. De elever som utsätts för sexuell handling genom tvång uppger att även det sker i någon annans hem eller det egna hemmet. De elever som har utsatts för rån uppger att det ofta skedde i utomhusmiljö.

Utsatthet för digitala sexuella kränkningar vanligt bland flickor

Flickor uppger generellt högre andel utsatthet för kränkningar i digitala miljöer än pojkar och tydligast könsskillnad framkommer i frågan om man utsatts för att någon har skickat sexuella eller avklädda bilder på sig själv utan att man själv ville det. Fyra av tio, eller 41,9 procent, av flickorna uppger att de har blivit utsatta för det, medan motsvarande andel bland pojkar är 11,3 procent. Ungefär 5,4 procent av pojkarna och 6,9 procent av flickorna uppger att de har blivit utsatta för att någon tagit bilder på dem i en känslig situation.

Bland flickor har andelen som har blivit utsatta för att någon har skrivit något kränkande om dem ökat avsevärt under mätperioden, från omkring 29–30 procent under 2015–2021 till 37,2 procent 2023. Andelen flickor som utsatts för att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem utan att de ville det har varierat under åren. Även bland pojkar har andelen som blivit utsatta för att någon har skrivit något kränkande om dem ökat under mätperioden, från omkring 19–20 procent under 2015–2021 till 25,2 procent 2023, medan andelen pojkar som blivit utsatta för att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem utan att de ville det har varierat under mätperioden utan någon tydlig trend.

Gärningspersonen är ofta en vän eller bekant

De elever som uppger att de utsatts för brott får även uppge vilken relation de hade till gärningspersonen vid senaste händelsen. När det kommer till misshandel är det allra vanligast bland både pojkar och flickor att ha utsatts av en vän eller bekant. För mindre grov misshandel är andelen som utsatts av en vän eller bekant 45,6 procent bland pojkar och 30,4 procent bland flickor. Bland utsatta för grövre misshandel var det totalt 32,0 procent som utsattes av en vän eller bekant.

Likaså när det gäller fysiska sexuella kränkningar bland pojkar är det en vän eller en bekant som oftast utsätter eleven (55,8 %). Bland flickor som utsätts för fysiska sexuella kränkningar är det vanligast att utsättas av en obekant person (26,9 %), men drygt en av tio utsatta flickor (11,5 %) uppger att de utsatts av en kärlekspartner eller någon de dejtar. De elever som utsatts för sexuella handlingar genom tvång uppger ungefär lika ofta att det var en kärlekspartner eller någon de dejtar som var gärningspersonen (21,8 %) som att det var en vän eller bekant (21,2 %). Bland de elever som utsatts för hot är det vanligast att utsättas av en obekant person (41,2 % bland utsatta pojkar och 23,3 % bland utsatta flickor).

Eleven berättar oftast om händelsen för en vän

En stor del av de elever som uppger att de har blivit utsatta för något av de efterfrågade brotten uppger också att de har berättat om den senaste händelsen för någon. Oftast berättar de för en vän, men en relativt stor andel berättar även för den ena av, eller båda sina föräldrar. När det gäller sexualbrott är det dock generellt färre som berättar för sina föräldrar, det är betydligt vanligare att berätta för en vän. Det är en mindre andel pojkar än flickor som utsattes för fysiska sexuella kränkningar som också berättade för någon alls om händelsen, 45,8 procent bland pojkarna och 72,9 procent bland flickorna.

Ökad oro för brott får stora konsekvenser

Bland eleverna är det vanligt att oro för brott medfört att man medvetet undvikit specifika personer eller platser, undvikit att gå ut kvällstid eller hållit sig borta från skolan en hel dag. Det är vanligast bland flickor att oro för brott medfört någon form av konsekvens (61,8 %, jämfört med 51,1 % bland pojkar). Jämfört med 2021 har andelen ökat både bland pojkar och flickor (då andelen var 44,3 respektive 57,0 %), men andelen bland pojkar har däremot ökat betydligt mer än bland flickor sedan 2015.

När resultaten studeras utifrån om eleven utsatts för brott under de senaste tolv månaderna, framgår det att ökningen bland pojkar kan härledas till samtliga studerade brottstyper (undantaget rån, som inte kunnat särredovisas för könen samtliga år). Som exempel kan nämnas att andelen pojkar som utsatts för misshandel under de senaste tolv månaderna, och som uppgett att de undvikit vissa platser, har ökat från 35,4 procent 2015 till 52,3 procent 2023. Generellt sett har det skett en ökning av andelen elever som uppger att oro för brott har medfört någon konsekvens, både bland pojkar och flickor och oavsett om de har varit utsatta för ett brott eller inte.

Likaså är andelen som uppger att oro för brott har medfört konsekvenser större bland dem som uppger att de har utsatts för mobbning i någon utsträckning under de senaste tolv månaderna. Exempelvis uppger 58,4 procent bland pojkar som mobbats och 68,6 procent bland flickor som mobbats att de har undvikit vissa platser på grund av rädsla för att utsättas för brott. Det kan jämföras med 32,2 respektive 42,6 procent bland de pojkar och flickor som uppger att de inte har mobbats under de senaste tolv månaderna.

Hälften av eleverna uppger delaktighet i brott

Ungefär hälften (51,3 %) av eleverna uppger att de begått något brott (våldsbrott, stöldbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket utgör ungefär samma nivå som under den övriga mätperioden.

Samtliga brottstyper utom stöld är vanligast bland pojkar, men totalt sett uppger lika stor andel pojkar som flickor att de har varit delaktiga i brott (51,3 respektive 51,2 %). Detta skiljer sig från tidigare år då det var vanligare att pojkar uppgav delaktighet i brott än flickor. Könsskillnaderna är relativt små vid narkotikabrott, men större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland utrikesfödda och svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i grövre våldsbrott, grövre stöld och narkotikabrott, medan det för andra typer av stöldbrott och skadegörelse är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder att ha uppgett delaktighet. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda eller separerade föräldrar, och framför allt bland elever vars familjer har svaga ekonomiska resurser.

Vanligt att elever som är delaktiga i brott också är mer utsatta

Bland de elever som i Skolundersökningen om brott 2023 uppger att de har begått något brott, har en stor andel även uppgett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland pojkar och flickor som har begått narkotikabrott.

Bland pojkar har 20,7 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för sexualbrott, vilket kan jämföras med 2,6 procent bland pojkar som inte har begått något brott. Av de pojkar som begått narkotikabrott har också 43,1 procent blivit utsatta för misshandel, vilket kan jämföras med 10,4 procent bland pojkar som inte har begått något brott.

Bland flickor som har begått narkotikabrott uppger 51,8 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 7,9 procent bland flickor som inte begått något brott. Av dem som begått narkotikabrott har 39,3 procent utsatts för misshandel, vilket kan jämföras med 6,7 procent bland flickor som inte begått något brott.

Skillnader i synen på vänners beteende

Frågorna som rör acceptans för olika typer av beteenden har i årets undersökning fått omformulerade svarsalternativ vilket gör att resultaten inte är jämförbara bakåt i tiden.

Överlag är det stora skillnader i acceptansen för olika typer av beteenden mellan pojkar och flickor, där andelen som anser att någon av de efterfrågade handlingarna är okej oftast är större bland pojkar. Exempelvis uppger 38,7 procent av pojkarna att de skulle anse att det var helt okej eller ganska okej om deras kompis slog ner någon som sa något förolämpande, medan motsvarande andel bland flickor är 23,3 procent.

Högt förtroende för polisen

Frågorna som rör hur eleverna ser på polisen har i årets undersökning fått omformulerade svarsalternativ vilket gör att resultaten inte är jämförbara bakåt i tiden.

På frågan om polisen på det hela taget gör ett bra jobb tycker 67,4 procent av pojkarna och 69,1 procent av flickorna att det stämmer bra eller ganska bra. Det är även en stor andel pojkar och flickor som instämmer i påståendet att det är viktigt att tala om för polisen om skolan vandaliseras (64,2 respektive 67,5 %). När det gäller andelen som instämmer i påståendet om att de skulle bli rättvist behandlade av polisen om de blir misstänkta för ett brott som de inte begått är det en större andel pojkar än flickor (72,6 respektive 68,2 %) som instämmer i det.