Bedrägeri
Bedrägerier är ett av de vanligaste brotten och antalet anmälningar har ökat över tid. Brotten medför stora brottsvinster som många gånger går till organiserad brottslighet.
Introduktion
Kortbedrägerierna är den vanligaste typen av bedrägeri – dessa stod för 40 procent av alla anmälda brott under 2022, men enbart för 5 procent av den uppskattade brottsvinsten. Samma år stod de anmälda bedrägerierna genom social manipulation för 19 procent av alla anmälda brott och för 46 procent av brottsvinsterna.
Telefonbedrägerierna är den typ av bedrägeri som oroar mest enligt de flesta som Brå har intervjuat. Vanligtvis har bedragaren inför samtalet gjort en kartläggning för att välja ut lämpliga brottsoffer och för att verka trovärdig i sin kontakt. Pengarna förs i regel över till ett målvaktskonto – många gånger en ungdom – för att i slutändan hamna hos ett kriminellt nätverk.
Romansbedrägerier och investeringsbedrägerier är två typer av bedrägerier där anmälningarna är få, men brottsvinsterna är förhållandevis stora.
Bedrägerier genom social manipulation innebär ofta stora ekonomiska förluster för brottsoffren. Många intervjupersoner beskriver att brottsoffer ofta upplever skam och skuldkänslor och tidigare studier visar att utsattheten kan få känslomässiga skadeverkningar och leda till otrygghet. Det kan i sin tur påverka tilltron till samhällets institutioner och system. Bedrägerier genom social manipulation drabbar, enligt intervjuerna, särskilt äldre personer.
Andra typer av bedrägerier, som kortbedrägerier och annonsbedrägerier, drabbar istället främst personer i arbetsför ålder. De ekonomiska förlusterna är i de fallen förhållandevis små och de beskrivs inte vara lika förknippade med skam och skuld som bedrägerier genom social manipulation.
Se rapporten Bedrägerier mot privatpersoner [2023:11) Pdf, 1.4 MB.
Statistik
Utsatta för försäljningsbedrägeri
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 6,9 procent av befolkningen att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2023. Det är en tydlig ökning från 2022 (6,1 %) och en fortsättning på den uppåtgående trend som setts sedan den första mätningen (2016).
Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri
Utvecklingen över tid ser likartad ut bland män och kvinnor, men andelen har genomgående legat på en högre nivå bland män. Under 2023 var andelen utsatta 7,4 procent bland män och 6,4 procent bland kvinnor.
Studeras resultaten utifrån ålder och kön är andelen utsatta 2023 störst i åldersgruppen 45–54 år bland män och 35–44 år bland kvinnor. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), vilket gäller för både män och kvinnor.
Sett till andra grupper i befolkningen syns störst skillnader utifrån familjetyp, där ensamstående respektive sammanboende med barn uppger utsatthet i större utsträckning än motsvarande grupper utan barn. Andelen är även större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer, jämfört med svenskfödda med minst en svenskfödd förälder. Dessutom är andelen utsatta större bland personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning än bland personer med som högst förgymnasial utbildning.
Utsatta för kort-/kreditbedrägeri
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 4,3 procent av befolkningen att de utsattes för kort- eller kreditbedrägeri under 2023. Inledningsvis (2016–2018) syntes en ökning, följt av en tydlig nedåtgående trend fram till och med 2021. Därefter syns återigen en ökning.
Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri
Det är en större andel som uppger att de har utsatts för kort- och kreditbedrägeri bland män än bland kvinnor (4,5 % jämfört med 4,0 % 2023). Utvecklingen för män och kvinnor följer samma mönster, men ökningen sedan 2021 har varit något större bland kvinnor.
Bland män 2023 är andelen utsatta störst i åldersgruppen 45–54 år, och är sedan mindre ju äldre och yngre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor framkommer ett liknande mönster men något tydligare. Dock är andelen störst i åldersgruppen 35–44 år.
Utsatthet för kort- och kreditbedrägeri är även vanligare bland utrikesfödda jämfört med bland svenskfödda. Det är dessutom vanligare att ha utsatts bland personer med gymnasial utbildning eller högre, jämfört med personer med som högst förgymnasial utbildning. Även bland ensamstående med barn är utsattheten större än bland övriga familjetyper.
Anmälda brott
Anmälda bedrägeribrott
Under 2023 anmäldes 238 371 bedrägeribrott, vilket var en ökning med 22 procent (+42 442 brott) jämfört med 2022. De bedrägeribrott som ökade mest var kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation. Kortbedrägeri ökade med 44 procent (+31 771 brott) och omfattar främst kortbedrägeri utan fysiskt kort. Bedrägeri genom social manipulation ökade med 12 469 brott (+36 %). Det bedrägeribrott som minskade mest var identitetsbedrägeri, som minskade med 4 405 (−29 %) anmälda brott.
Jämfört med 2014 var de anmälda bedrägeribrotten 53 procent fler 2023. Sedan 2014 har de anmälda bedrägeribrotten ökat kontinuerligt fram till 2018 för att därefter minska fram till 2022. De anmälda bedrägeribrotten ökade sedan återigen 2023.
Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet och myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott, där en enskild gärningsperson kan bedra många personer under en kort tidsperiod, vilket kan ge upphov till tusentals anmälda brott. Enstaka ärenden kan därför få stort genomslag för enskilda bedrägerityper i statistiken, vilka därmed kan uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.
Anmälda bedrägeribrott
Olika typer av bedrägerier
Bedrägeri genom social manipulation
S.k. social engineering. Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleksrelation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärningspersonen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärningspersonen.
Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (t ex finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person/organisation/ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller banktjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen. Exempelvis s.k. VD-bedrägeri och vishing.
Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroenderelation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investeringsbedrägeri; befogenhetsbedrägeri). Exempelvis barnbarnsbedrägeri eller arvsbedrägeri, där gärningspersonen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen.
Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annonsbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.
Identitetsbedrägeri – köp/lån/av annan typ
Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.
Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.
Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kortbedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttagsautomat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kortbedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid transaktionen.
Försäkringsbedrägeri
Bedrägeri mot försäkringsbolag. Gärningspersonen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.
Bedrägeri mot försäkringskassa etc.
År 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter (se nedan under ekobrott). Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldrapenning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.
Snyltningsbrott
Gärningspersonen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhandahålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.
Grovt fordringsbedrägeri
Gärningspersonen riktar betalningsuppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärningspersonen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.
Källa: Klassificering av brott
Förebyggande åtgärder
Brås rekommendationer för mer träffsäkra åtgärder mot bedrägerier
Det pågår många olika brottsförebyggande insatser, som också träffar de sårbarheter som Brå identifierat. Trots detta är det uppenbart att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner. Här är Brås viktigaste rekommendationer:
- Bedrägeribrottslighetens omfattning och stora brottsvinster gör det tydligt att förebyggande åtgärder mot bedrägerier behöver prioriteras och fokuseras. I det arbetet behöver Polismyndigheten ta en ledande roll.
- Bankerna behöver fortsätta utvecklingen av säkrare digitala banker, genom utveckling av exempelvis frivilliga beloppsgränser eller andra begränsningar och individbaserad transaktionsövervakning,
- Informationsinsatser måste utformas på ett sätt så att de engagerar och känns relevanta för målgrupperna, bl.a. genom att innehåll och format anpassas efter mottagaren och med fler praktiska inslag som på riktigt tränar individen på att bli säker och stå emot bedrägeriförsök.
- Ett tydligare helhetsperspektiv där teknik och information används tillsammans behövs för att bättre möta bedragarnas snabba anpassningar, t.ex. genom förfinade och träffsäkra pushnotiser och varningar, liksom av puffning mot säkra alternativ, så kallad nudging.
Se rapporten Bedrägerier mot privatpersoner [2023:11) Pdf, 1.4 MB.
Tips för att skydda sig mot bedrägerier
Här har vi samlat länkar till olika aktörer som arbetar förebyggande mot bedrägerier:
Polismyndigheten – Skydda dig mot bedrägeri
Länk till annan webbplats.
Säkerhetskollen (Stöldskyddsföreningen) Länk till annan webbplats.
Tänk säkert (Internetstiftelsen) Länk till annan webbplats.
Finansinspektionen Länk till annan webbplats.
Konsumentverket - Hallå konsument Länk till annan webbplats.
Kampanjen Svårlurad! (Sveriges banker Länk till annan webbplats.)
Brottsoffermyndigheten Länk till annan webbplats. har information för dig som blivit utsatt för bedrägeri.
Brottsofferjouren Länk till annan webbplats. ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga
Rapporter
Nationella trygghetsundersökningen 2024
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2024-10-16
Nationella trygghetsundersökningen 2023
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2023-10-11
Bedrägerier mot privatpersoner
De förebyggande åtgärdernas träffsäkerhet
Bedrägerier är ett av de vanligaste brotten och antalet anmälningar har ökat kraftigt över tid. Brotten medför stora brottsvinster som många gånger går till organiserad brottslighet. Andelen brott som klaras upp är samtidigt mycket låg och därför finns ett stort behov av brottsförebyggande insatser. I denna rapport har Brå undersökt vilka omständigheter och situationer som möjliggör brott och vilka åtgärder som görs för att förebygga bedrägerier.
Publicerad: 2023-09-12
Ekonomisk brottslighet
Kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning från 1980-talet till idag
I denna kunskapsöversikt följs utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten tillsammans med förändringar i kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning, med avstamp i 1970-talets Sverige.
Publicerad: 2023-08-30
Artiklar
17 januari 2023
Ökat stöd till kommuner med utsatta områden
Ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete lokalt skapar effekt. Brå har därför fått i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden. Lisa Pedersen, p...
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 55
Krafttag mot bedrägerier – men kommer det att räcka?
Antalet anmälda bedrägerier har ökat kraftigt de senaste åren och brottsvinsterna har blivit en av de viktigaste inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten. Många privatpersoner, särskilt äldre, har förlorat stora summor. Vad behöver göras för att få stopp på brottsligheten? Samtalet spelades in i Almedalen 2024.
Snacka om brott: Avsnitt 49
Bedrägerier mot privatpersoner
Bedrägeri är ett av de vanligaste brotten och många privatpersoner luras, ofta på stora summor pengar. Med utgångspunkt i en rapport som Brå publicerade i september 2023, diskuterar vi i det här avsnittet bland annat vilka typer av bedrägerier som är allvarligast och vilka sårbarheter som bedragarna utnyttjar. Vi pratar om hur bankerna arbetar för att förebygga bedrägerier och vi får veta mer om begreppet nudging - vad är det och hur skulle det kunna användas i förebyggande syfte mot bedrägerier?
Snacka om brott: Avsnitt 6
I vår moderna, digitaliserade värld har det uppstått mängder av nya bedrägerimetoder. Hänger polisen och rättsväsendet med i den här utvecklingen?
Webbinarier
24 september 2024
Förebygg välfärdsbrott med crime proofing
Hur fungerar crime proofing? Hur kan analysmodellen användas och av vem? Och vilka brott kan förebyggas? Under detta webbinarium får du lära dig mer om crime proofing och hur analysmodellen kan användas för att förebygga välfärdsbrott.
13 februari 2024
Att arbeta kunskapsbaserat mot välfärdsbrott
Genom att kartlägga välfärdsbrottens omfattning, struktur och utveckling kan kommuner, regioner och myndigheter få adekvata underlag för att utforma åtgärder som förebygger välfärdsbrott. Webbinariet vänder sig till dig som arbetar med ekonomisk brottslighet och vill lära dig mer om kartläggning, analys och metoden crime proofing.