Dödligt våld
Två av tre fall av dödligt våld sker inte i kriminell miljö. Jämfört med Europa i stort, ligger Sverige på en högre nivå gällande dödligt våld mot unga män, däremot på en lägre nivå avseende dödligt våld mot kvinnor inom familjen.
Se även
Utvecklingen av dödligt våld
Antal avlidna per miljon invånare
- diagram
- tabell
Introduktion
Idag finns det tre kategorier som dominerar bland våldshändelser med dödlig utgång i Sverige; det är dödligt våld i kriminell miljö, men det är också dödligt våld inom familjen (inklusive partnervåld) samt slutligen dödligt våld i samband med spontanbråk och olika dispyter.
Dödligt våld i kriminell miljö har nu ökat i nära två decennier och under 2018–2021 kommit att utgöra den största kategorin (ca 34 procent), men två av tre fall av dödligt våld sker i andra sammanhang.
En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin.
Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, och en stor del av ökningen kan kopplas till dödsskjutningar i kriminell miljö. Vid den studerade periodens slut ligger antalet avlidna i denna grupp på mycket höga nivåer – både historiskt i Sverige och jämfört med andra länder – med 42 avlidna per miljon invånare år 2021. Det kan jämföras med skattningar för hela Europa, som motsvarar 28 avlidna män i samma ålderskategori.
Sex av tio kvinnor, som i Sverige blev offer för dödligt våld 2018–2021, dödades av sin nuvarande eller tidigare partner. Samtidigt är nivån lägre i Sverige när det kommer till dödligt våld mot kvinnor inom familjen, jämfört med Europa i stort – med 2,9 avlidna i Sverige respektive 6 avlidna i Europa, räknat per miljon invånare år 2021.
Tidigare kunde man konstatera att medan dödligt våld i kriminell miljö har ökat i Sverige, fortsatte övriga kategorier av dödligt våld att minska. Idag är bilden delvis en annan, med splittrade trender de senaste åren. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 00-talet men låg på en stabil nivå under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noteras även en viss uppgång i dödligt våld i samband med spontanbråk och dispyter, med en stabil högre nivå därefter.
Statistik
Konstaterade fall av dödligt våld
I Brås granskning konstaterades 84 fall av dödligt våld 2025, motsvarande 19 procent av samtliga händelser som anmäldes som fullbordade mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld för 2025 var 8 färre än 2024, då antalet uppgick till 92 fall. Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år.
Dödligt våld
- diagram
- tabell
Om statistiken
För att få en mer tillförlitlig statistik över det dödliga våldet granskas samtliga polisanmälningar och redovisas som statistiken över Konstaterade fall över dödligt våld. Där ingår samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp och vållande till annans död under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken (med antalet fall avses här antalet offer).
Utvecklingen för det dödliga våldet för hela perioden (2002–2025) kan grovt delas in i fyra perioder. Den första perioden (2002–2008) präglas av stora svängningar i antalet offer för de enskilda åren från år till år, med en variation mellan 81 och 111 fall av konstaterat dödligt våld per år. Den andra perioden (2009–2014) präglas av mindre svängningar mellan de enskilda åren, där antalet fall av dödligt våld varit i intervallet 81 till 91 fall per år, undantaget 2012 års utfall på 68 fall. Under den tredje perioden (2015–2023) har antalet offer till följd av dödligt våld legat på en klart högre nivå än tidigare perioder, med en variation mellan 106 och 124 fall på årsbasis. De senaste två åren (2024–2025) kan ses som en egen period, då antalet fall av dödligt våld ligger på en klart lägre nivå än den föregående tredje perioden (2015–2023), med en variation mellan 84 och 92 fall på årsbasis.
Kön och ålder
Av samtliga 84 fall av dödligt våld 2025 var offret en kvinna eller flicka i 25 fall och en man eller pojke i 59 fall. Jämfört med 2024 var det 2 fall fler med ett kvinnligt offer och 10 fall färre med ett manligt offer.
Merparten av det dödliga våldet 2025 drabbade personer som var 18 år eller äldre vid brottstillfället (80 fall). Resterande 4 fall avsåg offer under 18 år. Av de offer för dödligt våld som var 18 år eller äldre, avsåg 25 fall kvinnor och 55 fall män (2024 var det 18 kvinnor och 64 män). För de fall av dödligt våld där offren var under 18 år 2024, var samtliga pojkar.
Andelen kvinnliga offer för dödligt våld 2025 uppgick till 30 procent och andelen manliga offer till 70 procent. Motsvarande fördelning 2024 var 25 procent kvinnor respektive 75 procent män. För senaste tioårsperioden (2016–2025) har andelen kvinnliga offer för dödligt våld varierat på årsbasis mellan 20 och 31 procent, och andelen manliga offer för dödligt våld har varierat mellan 69 och 80 procent.
År 2025 uppgick andelen vuxna offer för dödligt våld (18 år eller äldre) till 95 procent, och resterande 5 procent avsåg minderåriga offer för dödligt våld (under 18 år). För perioden 2018–2025 har de minderåriga offrens andel varierat mellan 5 och 14 procent.
Närstående i parrelation
För 2025 konstaterades 13 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller hade haft en sådan relation tidigare, vilket andelsmässigt var 15 procent av samtliga fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2024 var 13 fall (14 %). I samtliga 13 fallen 2025 var offer och misstänkt gärningsperson av motsatt kön.
Av de 13 fallen av dödligt våld i parrelation 2025 var offret en kvinna eller flicka i 11 fall (samma antal som 2024), och i 2 fall var offret en man eller pojke (samma som 2024). Andelen fall med kvinnligt offer i en parrelation motsvarade 44 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld med kvinnligt offer. Andelen fall med manligt offer i en parrelation motsvarade 3 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld med manligt offer.
För perioden 2017–2025 har antalet kvinnliga offer för dödligt våld i en parrelation varierat mellan 10 och 22 fall, med ett årsgenomsnitt på 13 fall. Antalet manliga offer för dödligt våld i en parrelation har varierat mellan 0 och 4 fall, med ett årsgenomsnitt på 2 fall. Antalet offer i en parrelation (kvinnliga och manliga offer sammantaget) har haft ett årsgenomsnitt på 15 fall för perioden 2017–2025.
Våldsmetod vid dödligt våld
- diagram
- tabell
Våldsmetod
År 2025 var skjutvapen den vanligaste våldsmetoden med 42 fall av dödligt våld, vilket var 3 fall färre än 2024. Näst vanligast var kniv med 27 fall (+2 fall jämfört med 2024). Övriga våldsmetoder uppgick sammantaget till 15 fall av dödligt våld, 7 fall färre än 2024.
I de fall där skjutvapen användes 2025 rörde det sig om ett kvinnligt offer i 7 fall och ett manligt offer i resterande 35 fall. Motsvarande fördelning 2024 var 5 fall med kvinnligt offer och 40 fall med manligt offer. Antalet fall av dödligt knivvåld med kvinnligt offer uppgick 2025 till 9 fall (+3 fall) och med manligt offer till 18 fall (-1 fall). För övriga våldsmetoder uppgick kvinnliga offer 2025 till 9 fall (3 fall färre än 2024) och manliga offer till 6 fall (-4 fall).
Andelen fall med skjutvapen uppgick 2025 till 50 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld, vilket var högre än 2024 (49 %). Andelen för kniv uppgick till 32 procent (motsvarande andel 2024 var 27 %). Andelen för övriga våldsmetoder var lägre än året innan, med en andel på 18 procent 2025 jämfört med 24 procent 2024.
Regional fördelning
Tre polisregioner hade fler fall av dödligt våld 2025 jämfört med 2024; Bergslagen (+9 fall), Mitt (+8 fall) och Nord (+4). Övriga fyra polisregioner hade färre fall 2025 jämfört med 2024, Öst (-14 fall), Syd (-7 fall), Stockholm (-6 fall) och Väst (-2 fall). Av de konstaterade fallen av dödligt våld 2025 anmäldes 44 fall i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd sammantaget, vilket motsvarade 52 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2024 var 59 fall (64 %).
Dödligt våld med skjutvapen uppgick 2025 till 21 fall i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd sammantaget, vilket var 10 fall färre än 2024, och för de övriga regionerna till 21 fall 2025 (+7 fall). Dödligt våld med kniv uppgick 2025 till 12 fall i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd sammantaget, vilket var 2 fall färre än 2024 och för de övriga regionerna till 15 fall (+4 fall).
Antalet kvinnliga offer för dödligt våld i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd uppgick sammantaget till 13 fall 2025 (-1 fall jämfört med 2024). Antalet kvinnliga offer i de övriga polisregionerna uppgick till totalt 12 fall (+3 fall). I de tre polisregionerna Stockholm, Väst och Syd sammantaget uppgick antalet manliga offer till 31 fall (-14 fall jämfört med 2024) och i de övriga polisregionerna uppgick antalet manliga offer till 28 fall (+4 fall).
Anmälningsstatistiken visar även fall som inte har konstaterats som mord
Siffrorna för dödligt våld i statistiken över anmälda brott visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp. Därför granskar Brå varje år samtliga polisanmälningar för att få en mer tillförlitlig statistik. Under 2025 anmäldes och registrerades 447 händelser som fullbordade mord, dråp eller barnadråp, varav merparten efter utredning visade sig avse annat än dödligt våld.
Förebyggande åtgärder
GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer
Group Violence Intervention genomfördes för första gången som "Operation Ceasefire" i Boston i mitten av 1990-talet. Strategin har upprepade gånger visat att man genom en fokuserad samverkan mellan polis, kommun och lokalsamhälle kan minska grovt våld såsom exempelvis skjutningar.
Strategin bygger på det som kallas "focused deterrence" och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:
- Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
- Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. - Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.
Rapporter
Konstaterade fall av dödligt våld 2025
En granskning av anmält dödligt våld
I den officiella statistiken över konstaterade fall av dödligt våld ingår samtliga fall som anmälts som mord, dråp, barnadråp samt vållande till annans död under ett kalenderår, och där det kunnat konstateras att dödligt våld med stor sannolikt var dödsorsaken.
Publicerad: 2026-03-31
Livstidsstraff för mord
En utvärdering av 2020 års lagändring
Den 1 januari 2020 ändrades bestämmelsen om mord med syftet att fängelse på livstid ska dömas ut i betydligt större utsträckning. I den här rapporten har Brå utvärderat effekten av lagändringen.
Publicerad: 2026-03-12
Brottsutvecklingen i Sverige 2006–2024
En analys av några centrala brottstyper
Den här rapporten syftar till att ge en aktuell och samlad bild av brottsutvecklingen i Sverige för ett antal centrala brottstyper under perioden 2006–2024.
Publicerad: 2026-02-26
Var inträffar skjutningar och sprängningar?
En statistisk analys av geografisk koncentration och områdesskillnader
Kunskap om var skjutningar och sprängningar inträffar kan användas för att bedöma var risken för nya sådana brott är förhöjd. I denna kortanalys från Brå studeras i vilken utsträckning och var som skjutningar och sprängningar är geografiskt koncentrerade.
Publicerad: 2025-06-11
Artiklar
27 januari 2026
Dödligt våld och psykisk ohälsa
På senare tid har det skett några uppmärksammade mord i Sverige, där gärningspersonen har haft en dokumenterad historia av allvarlig psykisk ohälsa och även kontakter med psykiatrin kort innan dådet. Det har väckt starka känslor och en diskussion om hur det ku...
31 mars 2025
92 fall av dödligt våld under 2024
Antalet fall av dödligt våld 2024 var den lägsta uppmätta nivån sedan 2014. Antalet fall var färre för både kvinnliga och manliga dödsoffer. Den våldsmetod som minskade mest var kniv eller annat stickande/skärande föremål. Även dödligt våld med skjutvapen mins...
10 mars 2025
Dödligt våld med legala skjutvapen
I kriminell miljö används ofta illegala vapen som gärningspersonerna inte har tillstånd för. Men en del av det dödliga skjutvapenvåldet sker med legala vapen som gärningspersonen har tillstånd för.
Pågående projekt
Uppdaterad och ny kunskap om det dödliga våldets utveckling
Brå ska göra en studie om hur det dödliga våldet fördelar sig efter offrens och gärningspersonernas sociodemografiska förutsättningar.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 58
Dödligt våld
Det här avsnittet handlar om Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld men även om utvecklingen av dödligt våld över tid. Relaterad statistik: Konstaterade fall av dödligt våld
Snacka om brott: Avsnitt 56
Ökningen av skjutvapenvåld i de kriminella miljöerna
Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.
Snacka om brott: Avsnitt 31
Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?
Efter en lång period med en minskande trend så började det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige att öka i mitten av 00-talet. Brå har gjort en studie av trender och nivåer av dödligt våld med skjutvapen och andra våldsmetoder där vi har jämfört Sverige med 22 andra länder i Europa. Hur ligger Sverige till jämfört med de övriga länder som ingår i Brås studie och varför ser det ut som det gör? Hur arbetar rättsväsendet mot den här typen av allvarliga brott? Det är några av de saker som vi ska prata om i dagens avsnitt av Brås podd Snacka om brott. Relaterad publikation: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder
Webbinarier
Det finns inga webbinarier på det här ämnet.