Dödligt våld
Två av tre fall av dödligt våld sker inte i kriminell miljö. Jämfört med Europa i stort, ligger Sverige på en högre nivå gällande dödligt våld mot unga män, däremot på en lägre nivå avseende dödligt våld mot kvinnor inom familjen.
Se även
Utvecklingen av dödligt våld sedan 1960
Introduktion
Idag finns det tre kategorier som dominerar bland våldshändelser med dödlig utgång i Sverige; det är dödligt våld i kriminell miljö, men det är också dödligt våld inom familjen (inklusive partnervåld) samt slutligen dödligt våld i samband med spontanbråk och olika dispyter.
Dödligt våld i kriminell miljö har nu ökat i nära två decennier och under 2018–2021 kommit att utgöra den största kategorin (ca 34 procent), men två av tre fall av dödligt våld sker i andra sammanhang.
En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin.
Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, och en stor del av ökningen kan kopplas till dödsskjutningar i kriminell miljö. Nivån är nu betydligt högre i Sverige än för Europa i stort, motsvarande 42 avlidna per miljon invånare år 2021, jämfört med 28 avlidna i samma grupp per miljon invånare i Europa.
Sex av tio kvinnor, som i Sverige blev offer för dödligt våld 2018 – 2021, dödades av sin nuvarande eller tidigare partner. Samtidigt är nivån lägre i Sverige när det kommer till dödligt våld mot kvinnor inom familjen, jämfört med Europa i stort – med 2,9 avlidna i Sverige respektive 6 avlidna i Europa, räknat per miljon invånare år 2021.
Tidigare kunde man konstatera att medan dödligt våld i kriminell miljö har ökat i Sverige, fortsatte övriga kategorier av dödligt våld att minska. Idag är bilden delvis en annan, med splittrade trender de senaste åren. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 00-talet men låg på en stabil nivå under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noteras även en viss uppgång i dödligt våld i samband med spontanbråk och dispyter, med en stabil högre nivå därefter.
Statistik
Konstaterade fall av dödligt våld
I Brås granskning konstaterades 121 fall av dödligt våld 2023, motsvarande 24 procent av samtliga händelser som anmäldes som fullbordade mord, dråp eller barnadråp under året.5 Antalet konstaterade fall av dödligt våld för 2023 var 5 fler än 2022, då antalet uppgick till 116 fall. Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år.
Dödligt våld
Om statistiken
För att få en mer tillfölitlig statistik över det dödliga våldet granskas samtliga polisanmälningar och redovisas som statistiken över Konstaterade fall över dödligt våld. Där ingår samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken (med antalet fall avses här antalet offer)
Utvecklingen för det dödliga våldet för hela perioden (2002–2023) kan grovt delas in i tre perioder. Den första perioden (2002–2008) präglas av stora svängningar i antalet dödsoffer för de enskilda åren från år till år, med en variation mellan 81 och 111 fall av konstaterat dödligt våld per år. Den andra perioden (2009–2014) präglas av mindre svängningar mellan de enskilda åren, där antalet fall av dödligt våld varit i intervallet 81 till 91 fall per år, undantaget 2012 års utfall på 68 fall av dödligt våld. Under den tredje fasen (2015–2023) har antalet dödsoffer till följd av dödligt våld legat på en klart högre nivå än tidigare perioder, med en variation mellan 106 och 124 fall på årsbasis.
Kön och ålder
Av samtliga 121 fall av dödligt våld 2023 var offret en kvinna eller flicka i 33 fall och en man eller pojke i 88 fall. Jämfört med 2022 var det 10 fall fler med ett kvinnligt dödsoffer, och 5 fall färre med ett manligt dödsoffer. Merparten av det dödliga våldet 2023 drabbade personer som var 18 år eller äldre vid brottstillfället (104 fall). Resterande 17 fall avsåg dödsoffer under 18 år. Av de dödsoffer som var 18 år eller äldre avsåg 29 fall kvinnor och 75 fall män (2022 var det 23 kvinnor och 85 män). För de fall av dödligt våld där offren var under 18 år 2023, var 4 flickor och 13 pojkar.
Andelen kvinnliga offer för dödligt våld 2023 uppgick till 27 procent och andelen manliga offer till 73 procent. Motsvarande fördelning 2022 var 20 procent kvinnor respektive 80 procent män. För senaste tioårsperioden (2014–2023) har andelen kvinnliga dödsoffer varierat på årsbasis mellan 20 och 31 procent, och andelen för de manliga dödsoffren har varierat mellan 69 och 80 procent.
År 2023 uppgick andelen vuxna dödsoffer (18 år eller äldre) till 86 procent, och resterande 14 procent avsåg minderåriga dödsoffer. För perioden 2018–2023 har de minderåriga offrens andel varierat mellan 5 och 14 procent.
Närstående i parrelation
För 2023 konstaterades 10 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller hade haft tidigare, vilket andelsmässigt var 8 procent av samtliga fall av dödligt våld6. Motsvarande utfall för 2022 var 10 fall (9 %). I samtliga 10 fall av dödligt våld i en parrelation 20237 var offret en kvinna eller flicka, vilket var samma som för 2022. Under 2023 förekom det således inga manliga offer i en parrelation, vilket det heller inte gjorde 2022. Andelen fall med kvinnligt offer i en parrelation motsvarade 30 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor och flickor.
För hela perioden (2017–2023) har antalet kvinnor och flickor som fallit offer för dödligt våld i en parrelation varierat mellan 10 och 22 dödsfall, med ett årsgenomsnitt på 14 dödade kvinnor och flickor under perioden. Antalet manliga offer för dödligt våld i en parrelation har varierat mellan 0 och 4 dödsfall, med ett årsgenomsnitt på 2 dödsfall. Antalet dödsoffer i en parrelation (kvinnliga och manliga offer sammantaget) hade således ett årsgenomsnitt på 16 dödsfall för perioden 2017–2023, vilket är i nivå med de fördjupade studier om dödligt våld i Sverige som Brå återkommande genomfört.
Våldsmetod vid dödligt våld
Våldsmetod
Uppföljningen av dödligt våld med skjutvapen, som redovisats sedan tidigare, har i år (2023) utökats så att även dödligt våld med kniv redovisas. Information om kniv som våldsmetod har tagits fram retroaktivt för åren 2019–2022. År 2023 var skjutvapen den vanligaste våldsmetoden med 53 fall av dödligt våld, vilket var 10 fall färre än 2022. Näst vanligast var kniv med 41 fall, 6 fall fler än 2022. Övriga våldsmetoder uppgick sammantaget till 27 fall av dödligt våld (9 fall fler jämfört med 2022).
I de fall där skjutvapen användes 2023 var dödsoffret en man eller pojke i 46 fall och en kvinna eller flicka i 7 fall. Motsvarande fördelning 2022 var 62 fall med manligt dödsoffer och 1 fall med kvinnligt dödsoffer. Antalet fall med kniv där dödsoffret var man eller pojke uppgick till 28 fall (+5 fall jämfört med 2022), och då dödsoffret var en kvinna eller flicka uppgick antalet till 13 fall (+1 fall). För övriga våldsmetoder uppgick manliga dödsoffer till 14 fall 2023 (+6 fall), och kvinnliga dödsoffer till 13 fall (+3 fall).
Andelen fall med skjutvapen uppgick till 44 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld 2023, vilket var lägre än 2022 då andelen var 54 procent. Andelen för kniv uppgick till 34 procent, som var en högre andel än 2022 (30 %). Även andelen för övriga våldsmetoder var högre än föregående år, med 22 procent 2023 jämfört med 16 procent 2022.
Regional fördelning
Två polisregioner hade färre fall av dödligt våld 2023 jämfört med 2022; Syd (-17 fall) och Väst (-4 fall), medan de övriga fem regionerna hade fler fall 2023. Mest ökade antalet fall i regionerna Mitt och Öst (+7 fall vardera), följt av Stockholm (+6 fall) jämfört med 2022. Av de konstaterade fallen av dödligt våld 2023 anmäldes 72 fall i storstadsregionerna (Stockholm, Väst och Syd), vilket utgjorde 60 procent av samtliga fall av konstaterat dödligt våld 2023. Motsvarande utfall för 2022 var 87 fall (75 %).
För perioden 2015–2023 har antalet konstaterade fall av dödligt våld som anmälts i storstadsregionerna (Stockholm, Väst och Syd) varierat mellan 71 och 87 fall per år, motsvarande mellan 60 och 75 procent av samtliga fall av konstaterat dödligt våld.
Antalet manliga dödsoffer i storstadsregionerna (Stockholm, Väst och Syd) uppgick sammantaget till 54 fall 2023, vilket var 18 fall färre jämfört med 2022. Samtidigt uppgick antalet manliga dödsoffer i de övriga polisregionerna till totalt 34 fall för 2023, vilket var 13 fall fler jämfört med 2022.
Andelen kvinnliga offer för dödligt våld var högre i både storstadsregionerna och i de övriga polisregionerna 2023 jämfört med 2022, Även andelen manliga dödsoffer var högre i de övriga polisregionerna 2023 i jämförelse med 2022, medan andelen manliga offer för dödligt våld i storstadsregionerna var på en lägre nivå 2023 jämfört med 2022.
Anmälningsstatistiken visar även fall som inte har konstaterats som mord
Siffrorna för dödligt våld i statistiken över anmälda brott visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp. Därför granskar Brå varje år samtliga polisanmälningar för att få en mer tillförlitlig statistik. Under 2023 anmäldes och registrerades 488 händelser som fullbordade mord, dråp eller barnadråp, varav merparten efter utredning visade sig avse annat än dödligt våld.
Förebyggande åtgärder
GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer
Group Violence Intervention genomfördes för första gången som "Operation Ceasefire" i Boston i mitten av 1990-talet. Strategin har upprepade gånger visat att man genom en fokuserad samverkan mellan polis, kommun och lokalsamhälle kan minska grovt våld såsom exempelvis skjutningar.
Strategin bygger på det som kallas "focused deterrence" och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:
- Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
- Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. - Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.
Rapporter
Dödligt våld i Sverige sedan 1990
Omfattning, utveckling och karaktär
Den här rapporten innehåller analyser av utvecklingen av dödligt våld under perioden 1990–2021, med vissa uppgifter för perioden fram till 2023. Analyserna belyser trender i och karaktären av olika typer av dödligt våld samt uppgifter om offren och gärningspersonerna.
Publicerad: 2024-05-16
Sprida strategin gruppvåldsintervention (GVI) i Sverige
Slutredovisning av regeringsuppdraget Ju2021/03330
Den grova våldsbrottsligheten i den kriminella miljön är omfattande och innebär ett stort samhällsproblem i Sverige i dag. Efterfrågan på effektiva åtgärder och initiativ som kan minska våldet och våldstrenden är stor. Till följd av detta gav regeringen Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att sprida strategin bakom Sluta skjut, GVI, till fler orter i Sverige. Rapportens innehåll bygger på erfarenheter från samverkansmyndigheterna i regeringsuppdraget, kunskap från vetenskapliga utvärderingar av etableringarna, erfarenheter från expertorganisationen National Network for Safe Communities (NNSC) och underlag från etableringarna. Samverkansmyndigheterna har haft ett gemensamt ansvar för regeringsuppdraget. Det här är slutredovisningen av regeringsuppdraget.
Publicerad: 2024-03-01
Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö
Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utredningsåtgärder som polisen genomför, hur de olika utredningsorganisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.
Publicerad: 2023-03-07
Kortanalys om brottsutvecklingen fram till 2021
En kortfattad lägesbild och förändringar i brottsligheten under 2000-talet
Kortanalysens mål är att ge en kortfattad och aktuell lägesbild av utvecklingen för ett flertal olika brottstyper. Huvudfokus är utvecklingen över tid och inte den faktiska omfattningen av de olika brottstyperna. Analysen är främst beskrivande och ger därför inte några djupgående förklaringar till brottsutvecklingens orsaker.
Publicerad: 2022-09-08
Artiklar
3 oktober 2024
Brå får uppdrag om fortsatt stöd till befintliga etableringar av GVI
Regeringen ger Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att fortsätta att stödja befintliga etableringar av Group Violence Intervention (GVI) i Sverige, samt säkerställa att arbetet utvärderas.
Pågående projekt
Fortsatt stöd till befintliga etableringar av GVI
Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården ska fortsätta att stödja befintliga etableringar av Group Violence Intervention (GVI) i Sverige, samt säkerställa att arbetet utvärderas. Brå ska vara sammanhållande för uppdraget och uppdragets redovisning.
Utvärdering av straffet för mord
Brå ska studera om straffskärpningen för mord har haft någon effekt i fall som rör mord mot närstående och inom kriminella nätverk.
Att förebygga dödligt våld i kriminella miljöer
Att på alla sätt förebygga den typ av grovt våld som under senare tid eskalerat och getts nya uttryck är av högsta prioritet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 56
Ökningen av skjutvapenvåld i de kriminella miljöerna
Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.
Snacka om brott: Avsnitt 31
Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?
Efter en lång period med en minskande trend så började det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige att öka i mitten av 00-talet. Brå har gjort en studie av trender och nivåer av dödligt våld med skjutvapen och andra våldsmetoder där vi har jämfört Sverige med 22 andra länder i Europa. Hur ligger Sverige till jämfört med de övriga länder som ingår i Brås studie och varför ser det ut som det gör? Hur arbetar rättsväsendet mot den här typen av allvarliga brott? Det är några av de saker som vi ska prata om i dagens avsnitt av Brås podd Snacka om brott. Relaterad publikation: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder
Snacka om brott: Avsnitt 25
Dödligt våld i kriminella miljöer
Hur stort är problemet med dödligt våld i kriminella miljöer? Hur ser en typisk gärningsperson ut, och vad kan polisen och samhället i övrigt göra? Det är några av frågorna som diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott. Relaterad publikation: Dödligt våld i den kriminella miljön (2005–2017)
Webbinarier
Det finns inga webbinarier på det här ämnet.