Otrygghet och oro för brott
Otrygghet är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen otrygga är även större i områden med socioekonomiska utmaningar.
Introduktion
Otrygghet är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män, och de resultaten kvarstår även när man tar hänsyn till andra individ- och områdesfaktorer.
När det kommer till ålder är otryggheten störst i den yngsta gruppen i materialet (16-24 år) och näst störst i den äldsta (65-84 år). Men när man konstanthåller om man haft erfarenhet av utsatthet för brott förändras sambandet, så att de yngsta är den minst otrygga gruppen och den äldsta gruppen tydligt framstår som den mest otrygga. Det talar för att det i huvudsak är de ungas högre utsatthet som ligger bakom deras högre otrygghet i bostadsområdet. Det talar vidare för att de äldres otrygghet i huvudsak har andra orsaker än egen utsatthet för brott.
Risk för otrygghet i bostadsområden (2024)
Otrygghet bland personer med utländsk bakgrund
Personer med utländsk bakgrund upplever otrygghet vid utevistelse och oro för att utsättas för brott i något högre utsträckning än personer med svensk bakgrund, bland både män och kvinnor. Det är dock i princip ingen skillnad mellan grupperna vad det gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller sexuella angrepp. Vad det gäller oron för brottsligheten i samhället är andelen som oroar sig i stor utsträckning större bland både män och kvinnor med svensk bakgrund. Det är även vanligare bland kvinnor med svensk bakgrund att ha valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott, jämfört med bland kvinnor med utländsk bakgrund.
Otrygghet och oro för brott bland personer med utländsk bakgrund (2024)
Otryggheten skiljer sig mellan olika kommuner
Andelen som uppger att de känner sig ganska eller mycket otrygga vid utevistelse i bostadsområdet under kvällstid varierar påtagligt mellan landets kommuner/stadsdelar: från 6 procent i Storuman till 59 procent i Malmöstadsdelen Fosie. Det finns ett tydligt mönster där risken att känna sig otrygg är betydligt mindre i landets norra och mer glesbefolkade delar jämfört med kommuner i mer tätbefolkade områden i närheten av storstadsregionerna.
Statistik
Otrygghet och oro för brott
Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 24 procent av befolkningen 2024 uppger att de känner sig (ganska eller mycket) otrygga eller som helt avstår från att gå ut sena kvällar på grund av otrygghet. Andelen otrygga var relativt oförändrad under perioden 2007–2015, men ökade påtagligt året därpå. Nivån låg sedan åter stabil fram till och med 2021, därefter har en svagt nedåtgående trend synts. Under hela tidsperioden har kvinnor i betydligt högre utsträckning än män uppgett att de känner sig otrygga, dock har utvecklingen över tid sett likartad ut. Bland kvinnor är det 31 procent som uppger att de känner sig otrygga 2024, motsvarande andel bland män är 17 procent.
Otrygghet vid utevistelse sen kväll
Bland män är det små skillnader mellan olika åldersgrupper och inget tydligt mönster framgår 2024. Störst andel otrygga finns i åldersgruppen 25–34 år och minst andel i den yngsta åldersgruppen (16–19 år). Bland kvinnor är skillnaderna mellan olika åldersgrupper desto större och ett tydligt mönster framgår; det är de yngre och äldre som känner sig otrygga i störst utsträckning. Störst är andelen i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år, men kvinnor i den äldsta åldersgruppen 75–84 år uppger i störst utsträckning att de avstår från att gå ut på grund av otryggheten.
Andelen otrygga skiljer sig också mellan olika grupper i befolkningen, exempelvis när det gäller socioekonomiska områdestyper och bostadstyp, där andelen är större bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar och bland boende i flerfamiljshus. Dessutom är ensamstående otrygga i större utsträckning än sammanboende.
Ålder vid otrygghet
Förebyggande åtgärder
Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Nationella trygghetsundersökningen 2024
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2024-10-16
Risk för otrygghet i bostadsområden
En statistisk analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU)
I den här kortanalysen undersöks vilka faktorer det är som påverkar hur trygga eller otrygga vi känner oss i vårt bostadsområde, både på individ- och områdesnivå.
Publicerad: 2024-08-22
Nationella trygghetsundersökningen 2023
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2023-10-11
Artiklar
Det finns inga nyheter på det här ämnet.
Pågående projekt
Brott och otrygghet på landsbygden
Brå har fått i uppdrag av regeringen att studera brott och otrygghet på landsbygden.
Skolundersökningen om brott (SUB)
Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB).
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 23
Hur kan vi genom att arbeta brottsförebyggande skapa tryggare platser och samhällen?
Genom att se över brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser kan vi skapa trygghet för de människor som bor och vistas i ett område. Hur gör vi detta på bästa sätt? Och vilka av samhällets aktörer behöver vara involverade? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special av en panel vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalen 2019.
Snacka om brott: Avsnitt 15
(O)trygghet i socialt utsatta områden - lägesbild, orsaker och lämpliga insatser
Hur ser utvecklingen ut över tid när det gäller utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden, jämfört med andra urbana områden? Hur arbetar polisen och vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns? Det diskuteras i det här avsnittet av en panel i Almedalen 2018. Vi ber om ursäkt för bristande ljudkvalitet på inspelningen. Relaterad publikation: Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006–2017
Webbinarier
18 november 2020
Hur kan vi förebygga brott i våra bostadsområden?
Vad kan fastighetsägare och boende bidra med för att förebygga brott i våra bostadsområden? Hur kan fastighetsägare arbeta trygghetsskapande och brottsförebyggande och hur kan boende inkluderas i den processen?