Otrygghet och oro för brott
Otrygghet är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen otrygga är även större i områden med socioekonomiska utmaningar.
Introduktion
Otrygghet är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män, och de resultaten kvarstår även när man tar hänsyn till andra individ- och områdesfaktorer.
När det kommer till ålder är otryggheten störst i den yngsta gruppen i materialet (16-24 år) och näst störst i den äldsta (65-84 år). Men när man konstanthåller om man haft erfarenhet av utsatthet för brott förändras sambandet, så att de yngsta är den minst otrygga gruppen och den äldsta gruppen tydligt framstår som den mest otrygga. Det talar för att det i huvudsak är de ungas högre utsatthet som ligger bakom deras högre otrygghet i bostadsområdet. Det talar vidare för att de äldres otrygghet i huvudsak har andra orsaker än egen utsatthet för brott.
Risk för otrygghet i bostadsområden (2024)
Otrygghet bland personer med utländsk bakgrund
Personer med utländsk bakgrund upplever otrygghet vid utevistelse och oro för att utsättas för brott i något högre utsträckning än personer med svensk bakgrund, bland både män och kvinnor. Det är dock i princip ingen skillnad mellan grupperna vad det gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller sexuella angrepp. Vad det gäller oron för brottsligheten i samhället är andelen som oroar sig i stor utsträckning större bland både män och kvinnor med svensk bakgrund. Det är även vanligare bland kvinnor med svensk bakgrund att ha valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott, jämfört med bland kvinnor med utländsk bakgrund.
Otrygghet och oro för brott bland personer med utländsk bakgrund (2024)
Otryggheten skiljer sig mellan olika kommuner
Andelen som uppger att de känner sig ganska eller mycket otrygga vid utevistelse i bostadsområdet under kvällstid varierar påtagligt mellan landets kommuner/stadsdelar: från 6 procent i Storuman till 59 procent i Malmöstadsdelen Fosie. Det finns ett tydligt mönster där risken att känna sig otrygg är betydligt mindre i landets norra och mer glesbefolkade delar jämfört med kommuner i mer tätbefolkade områden i närheten av storstadsregionerna.
Statistik
Otrygghet och oro för brott
Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 25 procent av befolkningen 2025 uppger att de känner sig (ganska eller mycket) otrygga eller som helt avstår från att gå ut sena kvällar på grund av otrygghet. Det är ungefär samma nivå som 2024 (24 %). Dessförinnan hade en svagt nedåtgående trend synts sedan 2022. I början av perioden (2007–2015) var andelen relativt oförändrad, men ökade påtagligt året därpå. Nivån låg sedan åter stabil fram till och med 2021. Under hela perioden har andelen otrygga kvinnor varit betydligt större än andelen otrygga män, dock har utvecklingen över tid sett likartad ut. Bland kvinnor är det 32 procent som uppger att de känner sig otrygga 2025, motsvarande andel bland män är 18 procent.
Otrygghet vid utevistelse sen kväll
- diagram
- tabell
Bland kvinnor syns ett tydligt mönster: det är de yngre och de äldsta som i störst utsträckning känner sig otrygga. Men även om yngre kvinnor känner sig otrygga i störst utsträckning är andelen som uppger att de avstår från att gå ut på kvällen på grund av otrygghet störst i de äldsta åldersgrupperna. Bland män syns inte samma mönster, utan störst andel otrygga finns i åldersgrupperna 20–24 och 25–34 år medan andelen är minst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år).
Andelen otrygga skiljer sig också mellan olika grupper i befolkningen. Exempelvis är andelen otrygga nästan dubbelt så stor bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Andelen otrygga är också större bland boende i flerfamiljshus jämfört med boende i småhus, liksom bland ensamstående jämfört med sammanboende.
Ålder vid otrygghet
- diagram
- tabell
Förebyggande åtgärder
Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara.
Rapporter
Politikernas trygghetsundersökning 2025
Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under 2024
Politikernas trygghetsundersökning (PTU) beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld. Undersökningen ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem, vad motivet kan ha varit samt vilka konsekvenser som utsatthet och oro får för de förtroendevalda.
Publicerad: 2025-11-06
Nationella trygghetsundersökningen 2025
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 65 000 personer som har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2025-10-15
Storstadsföräldrars oro för gängkriminalitet
Resultat från en enkät till föräldrar i Stockholm, Göteborg och Malmö om oro för deras barn i relation till gängkriminalitet.
Publicerad: 2025-09-24
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Artiklar
- Det finns inga artiklar på det här ämnet.
Pågående projekt
Skolundersökningen om brott (SUB)
Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB).
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 23
Hur kan vi genom att arbeta brottsförebyggande skapa tryggare platser och samhällen?
Genom att se över brottsförebyggande åtgärder redan vid planering av samhällen och platser kan vi skapa trygghet för de människor som bor och vistas i ett område. Hur gör vi detta på bästa sätt? Och vilka av samhällets aktörer behöver vara involverade? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special av en panel vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalen 2019.
Snacka om brott: Avsnitt 15
(O)trygghet i socialt utsatta områden - lägesbild, orsaker och lämpliga insatser
Hur ser utvecklingen ut över tid när det gäller utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden, jämfört med andra urbana områden? Hur arbetar polisen och vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns? Det diskuteras i det här avsnittet av en panel i Almedalen 2018. Vi ber om ursäkt för bristande ljudkvalitet på inspelningen. Relaterad publikation: Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006–2017
Webbinarier
29 oktober kl. 11:30–12:30
Hur kan vi förebygga brott på landsbygden?
På landsbygden är brottsligheten generellt lägre än i städerna men det finns samtidigt flera utmaningar. Hur påverkas det brottsförebyggande arbetet när få poliser behöver täcka stora geografiska ytor och färre är benägna att anmäla brott? Och vad kan samhället göra för att förhindra brott på landsbygden?
18 november 2020
Hur kan vi förebygga brott i våra bostadsområden?
Vad kan fastighetsägare och boende bidra med för att förebygga brott i våra bostadsområden? Hur kan fastighetsägare arbeta trygghetsskapande och brottsförebyggande och hur kan boende inkluderas i den processen?