Sexualbrott
Sexualbrott är en bred brottskategori som inrymmer olika former av brott som kränker den sexuella integriteten. De allra flesta som drabbas av sexualbrott är kvinnor och särskilt unga kvinnor. Gärningspersonerna är i de flesta fall män.
Se även
Introduktion
Sexualbrott är ett samlingsbegrepp för brotten våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell tjänst, med flera. Gemensamt för brotten är att de innebär en kränkning av den sexuella integriteten. Men det varierar hur svår kränkningen är och hur allvarligt samhället ser på de olika brotten. Den som döms för sexuellt ofredande straffas oftast med böter medan minimistraffet för våldtäkt är tre år fängelse.
Våldtäkt är det allvarligaste av sexualbrotten. Vad som är en våldtäkt i juridisk mening har utvidgats flera gånger under den senaste 20-årsperioden. År 2005 utvidgades bestämmelsen till att utöver gärningar med våld och hot även omfatta utnyttjanden av någon annans hjälplösa tillstånd, till exempel att någon är kraftigt berusad eller sover. Formuleringen hjälplöst tillstånd ändrades 2014 till särskilt utsatt situation. Med det kom våldtäkt att även omfatta vissa situationer där brottsoffret på grund av allvarlig rädsla blivit passiv när hen utsatts för ett övergrepp, så kallad frozen fright.
Den 1 juli 2018 infördes den så kallade ”samtyckeslagen”. Med den sänktes kraven på tvång ytterligare och lagen ger tydligt utryck för att all sexuell samvaro ska bygga på frivillighet. Det innebär att det varken krävs våld, hot eller ett utnyttjande av någons utsatta situation för att det ska vara en våldtäkt. Det räcker med att en person inte deltar frivilligt. Samtidigt med samtyckeslagen infördes också det nya brottet oaktsam våldtäkt. En oaktsam våldtäkt är när gärningspersonen förstår, eller borde förstå, att det finns en risk att den andra inte deltar frivilligt i den sexuella handlingen.
Frågor och svar om sexualbrott
Sexualbrott är ett samlingsbegrepp för brotten våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell tjänst, med flera. Sexualbrott behandlas i 6:e kapitel av brottsbalken.
Det är svårt att uppskatta hur många personer som utsätts för våldtäkt. Detta beror främst på att stigmat kring denna typ av brott är stort och benägenheten att anmäla brottet till polisen bedöms som låg. För att kunna få en bild av den faktiska utsattheten för våldtäkt kan det behövas flera olika datakällor, såsom brottsofferstudier, sjukvårdsdata och uppgifter från rättsstatistiken. Enligt anmälningsstatistiken anmäldes år 2023 runt 9 300 våldtäkter till polisen. Mörkertalet är dock stort eftersom inte alla brott kommer till polisens kännedom. Därför behöver uppgifter från anmälningsstatistiken kompletteras med andra källor. Till exempel uppger i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 0,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för sexualbrott genom tvång under 2024. Mellan 2016 och 2024 har andelen varierat mellan som minst 0,7 procent (2023 och 2024) och som störst 1,1 procent (2018).
Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen när det gäller våldtäkt, så att det inte längre krävs våld, hot eller att målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation för att en handling ska kunna bedömas som våldtäkt. Det räcker med att den ena parten inte deltagit frivilligt i handlingen för att det ska kunna vara våldtäkt. Det är det som kallas ”samtyckeslagen”. Samtidigt infördes ett nytt våldtäktsbrott i lagen: oaktsam våldtäkt. Med oaktsam våldtäkt avses att gärningspersonen inte var medveten om att den andra parten inte ville delta, men insåg eller borde ha insett att det fanns en risk för det.
Brottet oaktsam våldtäkt infördes samtidigt som samtyckeslagen 2018. Precis som vid våldtäkt gäller för oaktsam våldtäkt att det ska ha skett en sexuell handling av ett visst slag där brottsoffret inte deltagit frivilligt. Skillnaden mellan våldtäkt och oaktsam våldtäkt är gärningspersonens uppsåt. För att det ska betraktas som våldtäkt krävs uppsåt, det vill säga att gärningspersonen genomför handlingen trots att hen antingen förstår att den andra inte deltar frivilligt eller inser att det finns en risk att brottsoffret inte deltagit frivilligt men är likgiltig inför den risken. Oaktsam våldtäkt är när gärningspersonen saknar uppsåt, men inte gör tillräckligt för att försäkra sig om att den andra personen deltar frivilligt. Specifikt handlar det om att gärningspersonen inser att det finns en risk, men chansar och hoppas att den andra person deltar frivilligt eller att gärningspersonen borde har förstått att den andra inte deltar frivilligt.
Andelen anmälda våldtäkter som lett till åtal har de senaste åren legat på strax över 10 procent. Även andelen fällande domar har legat stabilt de senaste åren på cirka 5 procent av alla anmälda våldtäkter. Att andelen åtal och fällande domar är lägre för våldtäkt än för många andra brott har flera förklaringar. En förklaring är att anmälda fall många gånger läggs ner när utredningen tydligt visar att det som målsägaren berättar inte utgör en våldtäkt i lagens mening. En viktig förklaring är också brottets karaktär som gör det svårt att få tillräcklig bevisning. Den anmälda händelsen har ofta skett i enrum utan vittnen och det finns sällan teknisk bevisning. Det innebär att ord ofta står mot ord.
Överlag lägger polis och åklagare mycket arbete på att utreda våldtäkter, men det finns också utrymme för förbättringar. Faktorer som identifierats för att förbättra utredningen av våldtäkter och eventuellt kunna öka uppklaringen är bland annat att snabbt förordna ett målsägarbiträde och snabbt genomföra initiala utredningsåtgärder. Brås bedömning är dock att det inte är möjligt att drastiskt öka andelen åtal och domar genom ett förbättrat utredningsarbete.
Brå studerade denna fråga i rapporten Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa (Brå 2020:2). Den slutsats som drogs var att det inte berodde på att det faktiskt begås fler våldtäkter i Sverige än i andra länder utan att det främst kan förklaras av fyra faktorer som skiljer sig mellan länderna i Europa:
- skillnader i rättsliga förutsättningar, det vill säga hur vid den juridiska definitionen på våldtäkt är
- skillnader i hur antalet anmälningar räknas i den officiella kriminalstatistiken
- skillnader i anmälningsbenägenheten och
- skillnader i polisens benägenhet att registrera inkomna anmälningar om våldtäkt.
Sverige har bland annat en vid juridisk definition på våldtäkt och ett extensivt sätt att räkna antalet anmälda våldtäkter i kriminalstatistiken. Men den faktor som i rapporten bedömdes som den viktigaste förklaringen till att antalet anmälda våldtäkter i Sverige är stort, är att Sverige utmärks av förhållanden som kan bidra till en hög anmälningsbenägenhet. Det handlar om en hög jämställdhet mellan könen, ett högt förtroende för rättsväsendet och att så kallade ”våldtäktsmyter” är mindre vanliga i Sverige. Till sådana myter hör till exempel att det oftast är kvinnans eget fel om hon blir våldtagen.
Den 1 augusti 2022 höjdes minimistraffet för våldtäkt av normalgraden från 2 till 3 års fängelse. Det har lett till att den utdömda fängelsetiden för våldtäkt av normalgraden ökat från i genomsnitt 26,5 månader år 2019 till 37 månader år 2023. Det är ett mycket högt straff i jämförelse med andra våldsbrott, till exempel misshandel och grov kvinnofridskränkning. För att få ett vidare perspektiv på nivån på minimistraffet har Brå gjort en mindre studie med syfte att få en bild av minimistraffet för våldtäkt i andra europeiska länder som har en våldtäktslagstiftning som bygger på avsaknad av frivillighet (Brå 2025:2). En genomgång av lagtexten i 21 europeiska länder med en frivillighetsbaserad lag visar att de flesta har ett lägre minimistraff för våldtäkt än i Sverige, oftast ett år. Ett par länder har enligt lagtexten ett högre minimistraff än Sverige, men det behöver inte innebära att straffen i praxis är så höga.
Forskare i sex länder har därför fått bedöma vad straffet skulle ha blivit i tre fiktiva fall, som liknar fall som lett till tre års fängelse i Sverige. Svaren tyder på att straffen för rena ofrivillighetsfall i praktiken är avsevärt lägre i dessa länder än i Sverige. Det vanligaste, enligt de tillfrågade forskarna, var att straffet skulle bli ett års fängelse.
På samma sätt som när det gäller kvinnor är det svårt att uttala sig säkert om hur vanligt det är att män utsätts för våldtäkt. Kriminalstatistiken är inte någon bra källa, eftersom antalet anmälningar påverkas av anmälningsbenägenheten. Även benägenheten att rapportera i NTU om att man utsatts för en våldtäkt kan påverkas av attityder, till exempel om man är villig att erkänna för sig själv att det man var med om var ett sexuellt övergrepp.
Under 2022/2023 anmäldes 283 våldtäkter mot män, vilket innebär att det är 18 gånger vanligare med anmälningar om våldtäkt mot en kvinna än mot en man. Skillnaderna i utsatthet mellan män och kvinnor är dock påtagligt lägre om man ser till hur många som i NTU anger att de utsatts för en våldtäkt med våld, hot eller utnyttjande av särskilt utsatt situation det senaste året. I NTU för 2023 angav 0,4 procent av männen och 2,2 procent av kvinnorna att de utsatts för ett sådant sexualbrott. Det visar att det inte är helt ovanligt att män utsätts för våldtäkt men att de är mindre benägna att anmäla det till polisen.
Mer information om anmälda våldtäkter mot män finns att läsa i artikeln Även män utsätts för våldtäkt – men polisanmäler det sällan
Statistik
Sexualbrotten är särskilt svåra att studera eftersom det är ett känsligt brott som kan vara svår att fånga upp både i anmälningsstatistiken och i undersökningar – helt enkelt därför att många av de drabbade inte vill eller vågar berätta om vad som hänt. De två viktigaste källorna är den Nationella trygghetsundersökningen och anmälningsstatistiken.
Utsatta för sexualbrott
I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 3,8 procent av befolkningen att de utsattes för sexualbrott under 2024. Andelen ligger på samma nivå som 2023, efter att innan dess ha uppvisat en nedåtgående trend sedan 2018. I början av perioden (2006–2011) var andelen relativt oförändrad, vilket följdes av en tydlig ökning fram till och med 2017.
Utsatthet för sexualbrott
- diagram
- tabell
En liknande utveckling över tid syns för både män och kvinnor, men på märkbart skilda nivåer. Att utsättas för sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor än män (6,2 % jämfört med 1,0 % 2024).
Ålder
- diagram
- tabell
Resultaten för 2024 visar att utsattheten för sexualbrott är särskilt stor bland kvinnor i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år, och andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Samma mönster syns för män, men på betydligt lägre nivåer, och skillnaderna mellan åldersgrupperna är mindre.
Andelen utsatta är även större bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar än bland framför allt utrikesfödda. Det är dessutom vanligare att utsättas bland ensamstående än bland sammanboende, samt vanligare bland boende i flerfamiljshus jämfört med i småhus. Vidare uppger personer med som högst förgymnasial utbildning utsatthet i högre utsträckning än personer med högre utbildningsnivåer.
Sexualbrottens allvarlighetsgrad i NTU
De personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott får svara på två frågor om brottets allvarlighetsgrad. Den första frågan lyder enligt följande:
Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon tvingade eller försökte tvinga dig till en sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra dig illa på något sätt?
Den andra frågan lyder så här:
Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon utnyttjade dig sexuellt då du sov eller var så påverkad att du inte kunde försvara dig?
Andel utsatta för sexualbrott genom tvång
- diagram
- tabell
Sexualbrott genom tvång
Resultatet visar att 0,7 procent av befolkningen uppger att de under 2024 utsattes för sexualbrott genom tvång. Under hela perioden (2016–2024) har andelen varierat mellan som minst 0,7 procent (2023 och 2024) och som störst 1,1 procent (2018). Det är vanligare bland kvinnor än män att uppge att man har utsatts genom tvång (1,1 % bland kvinnor jämfört med 0,2 % bland män, 2024). Andelen bland kvinnor var högre 2017–2019 och därefter har den legat stabilt på en lägre nivå. Det är svårt att urskilja trender i utvecklingen bland män i och med de låga nivåerna.
Bland kvinnor är utsattheten för sexualbrott genom tvång 2024 betydligt högre i åldersgruppen 20–24 år, följt av åldersgruppen 16–19 år, och är därefter mindre desto äldre åldersgrupp som studeras. Bland män syns en tendens till samma mönster som bland kvinnor, men de låga nivåerna gör det svårt att bedöma i vilken mån det finns skillnader mellan olika åldersgrupper.
Vidare är andelen utsatta större bland ensamstående än bland sammanboende. Andelen är dessutom större bland personer med som högst förgymnasial utbildning, än bland personer med högre utbildningsnivåer, liksom bland boende i flerfamiljshus jämfört med boende i småhus.
Andel utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position
- diagram
- tabell
Sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position
Resultatet visar att 0,6 procent av befolkningen uppger att de under 2024 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position. Andelen som uppger att de utsatts har legat relativt stabilt under hela perioden (2016–2024). Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de har utsatts (0,9 % jämfört med 0,2 % 2024). Utvecklingen över tid är likartad för män och kvinnor, men andelen har genomgående varit större bland kvinnor.
Bland kvinnor är andelen utsatta 2024 störst i åldersgruppen 20–24 år, följt av åldersgruppen 16–19 år. Andelen är betydligt mindre i de äldre åldersgrupperna. Även bland män är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år. Men de låga nivåerna gör det svårt att bedöma i vilken mån det finns skillnader i mäns utsatthet mellan olika åldersgrupper.
Studeras resultaten utifrån andra grupper i befolkningen är andelen utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position större bland ensamstående utan barn än bland övriga familjetyper. Andelen är även större i de båda grupperna av svenskfödda (jämfört med utrikesfödda) och bland personer med som högst förgymnasial utbildning.
Anmälda brott
Antalet anmälda våldtäkter har ökat
Antalet anmälda våldtäkter har ökat de senaste 10 åren. De allra flesta anmälda brotten är mot kvinnor; år 2024 var det 12 gånger vanligare än anmälningar om våldtäkt mot en man. Men också anmälningar om våldtäkt mot en man har ökat, men det rör sig fortfarande om ett jämförelsevis litet antal.
Anmälda våldtäkter
- diagram
- tabell
Brå har tidigare studerat vad ökningen av antalet sexualbrott under åren före 2017 kan bero på (Brå 2019:5). Bedömningen blev då att den i stor utsträckning hängde samman med Metoo-rörelsen och den ökade anmälningsbenägenhet som den förde med sig. Ökning sedan 2018 förklaras helt av införandet av samtyckeslagen den 1 juli det året (Brå 2025:2). I princip hela ökningen utgörs alltså av anmälningar som rör handlingar som inte var våldtäkt i juridisk bemärkelse före 2018. Antalet anmälningar om våldtäkt som skett genom fysiskt våld tycks dock inte ha ökat de senaste tio åren.
Misstänkta personer
Misstänkta och målsägare för våldtäkt
Nästan samtliga personer som misstänks för våldtäkt är män (de senaste åren har andelen män varierat mellan 98 och 99 procent), och de flesta är under 40 år. Medianåldern för dem som misstänkts för våldtäkt är 30 år, medan medianåldern för målsägarna är 24 år (Brå 2025:2). Om man ser enbart till den nya typen av våldtäkt som inte skett genom våld eller utnyttjande av att den andra parten befann sig i en särskilt utsatt situation, så är medianåldern lägre; 25 respektive 20 år. Runt hälften av målsägarna i dessa fall är tonåringar.
Personuppklaring
Personuppklaringsprocenten ökade när samtyckeslagen infördes, men har sedan minskat
När samtyckeslagen infördes 2018 ökade även antalet åtal, eftersom handlingar som inte inrymde våld eller utnyttjande av särskilt utsatt situation nu kunde åtalas som våldtäkt. Personuppklaringsprocenten, som beskriver andelen brott som lagförts, sjönk dock något ett år senare, trots att antalet åtal legat i stort sett stabilt. Det beror på att antalet anmälningar om våldtäkt ökat mer än antalet åtal.
Personuppklaring
- diagram
- tabell
En studie av tillämpningen av samtyckeslagen (Brå 2025:2) visade på att andelen anmälningar som inte uppfyller de krav som ställs för ett åtal har ökat, vilket kan förklara utvecklingen av personuppklaringsprocenten. Vidare har åklagarna gradvis lärt sig vad som krävs för en fällande dom i den nya typen av fall, och är därför mer restriktiva med att åtala.
Fällande domar
Fler fällande domar för våldtäkt efter att samtyckeslagen införts
Liksom när det gäller antalet åtal så ökade antalet fällande domar med våldtäkt som huvudbrott kraftigt när samtyckeslagen infördes. Från och med 2019 har antalet legat på en ganska oförändrad nivå, det vill säga runt 300.[1] Antalet fällande domar för det nya brottet oaktsam våldtäkt, som infördes i samband med införandet av samtyckeslagen, har legat på en konstant låg nivå.
Fällande domar
- diagram
- tabell
Sexualbrott bland unga
Unga som utsatts för sexualbrott
- diagram
- tabell
Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott bland elever i årskurs nio. I undersökningen uppger 12,5 procent av eleverna att de har utsatts för något sexualbrott under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är betydligt större bland flickor (17,9 %) än bland pojkar (7,2 %).
Bland både pojkar och flickor är det vanligare att det har rört sig om fysiska sexuella kränkningar (6,8 % av pojkarna och 16,1 % av flickorna) än om sexuell handling genom tvång (1,5 % bland pojkar och 6,5 % bland flickor).
Bland pojkar har andelen som uppger utsatthet för fysiska sexuella kränkningar varierat sedan 2015, med en ökning 2017 och sedan en nedgång 2019 och 2021. Resultatet för 2023 visar på en uppgång igen. Andelen utsatta för sexuell handling genom tvång har däremot legat relativt stabilt på 1,2–1,5 procent sedan 2015.
Bland flickor ligger andelen som uppgett utsatthet för fysiska sexuella kränkningar 2023 på den lägsta nivån (16,1 %) sedan 2015. Åren däremellan har andelen varierat, med som högst 27,0 procent 2017. Andelen flickor som utsattes för sexuell handling genom tvång minskade från 9,0 procent 2021 till 6,5 procent 2023 och ligger nu på ungefär samma nivå som 2015 och 2019.
Bland pojkar är det, i likhet med tidigare mätningar, vanligare att de som utsatts för fysiska sexuella kränkningar uppger att utsattheten varit upprepad (två gånger eller fler) än endast en gång. Bland flickor är det ungefär lika vanligt att utsattheten varit upprepad som att det skett vid ett tillfälle. När det gäller sexuell handling genom tvång är det bland pojkar ungefär lika vanligt med utsatthet vid ett tillfälle som vid två gånger eller fler, medan det bland flickor är något vanligare att uppge utsatthet vid ett tillfälle.
Brottsplats vid sexualbrott
Bland pojkar som utsatts för fysiska sexuella kränkningar har en övervägande andel uppgett att händelsen inträffat i skolmiljö under skoltid (72,6 %). Bland flickor som uppger att de utsatts för fysiska sexuella kränkningar är det vanligast att brottet skett i någon annans hem (22,2 %) följt av annan plats (21,0 %) och i skolmiljön under skoltid (18,3 %).
Bland de elever som uppger att de har utsatts för sexuell handling genom tvång är den vanligaste brottsplatsen någon annans hem (28,8 %). Drygt var fjärde elev (26,1 %) som utsatts uppgav internet eller sociala medier som brottsplats och 19,1 procent av de utsatta eleverna uppgav det egna hemmet som brottsplats.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att samhället på olika sätt arbetar för att motverka sexualbrott. I huvudsak handlar det om två sätt att arbeta mot sexualbrott, dels breda insatser för att förebygga att sådana brott begås, dels åtgärder mot dem som begått ett sexualbrott.
Generella förebyggande insatser
Det är angeläget att samhället tydligt förmedlar att sexuella handlingar mot någons vilja aldrig är tillåtet. Denna grundregel har ytterligare förtydligats genom samtyckeslagens införande.
Spridning av kunskap om samtyckeslagens innebörd
I samband med lagens tillkomst hade flera nationella myndigheter i uppdrag att sprida kunskap om de nya reglerna och vad de innebar. Bland annat genomförde Brottsoffermyndigheten en kampanj som riktade sig mot unga i åldrarna 18–25 år för att sprida kunskap om samtyckeslagen.
Vidare beslutade riksdagen inför höstterminen 2022 att läroplanerna för sex- och samlevnadsundervisningen skulle utvecklas till att omfatta, bland annat, kunskaper om “maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck” och förmedla betydelsen av samtycke, samt gå under det nya namnet sexualitet, samtycke och relationer. I det sammanhanget tog även Brottsoffermyndigheten fram en lärarhandledning och webbutbildning om den nya samtyckeslagen.
- Läs mer om kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer (Skolverket)
- Av fri vilja - lärarhandledning och utbildning (Brottsoffermyndigheten)
Arbete för att öka jämställdheten mellan könen
Som också tas upp i den nya läroplanen kan sexualbrotten också länkas till mer generella samhälleliga förhållanden när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. I ett patriarkalt samhälle där män anses vara överordnade kvinnor och därmed har rätt att bestämma över dem, kan kvinnor ha svårare att stå upp för sin egen vilja när det gäller sex än i ett mer jämlikt samhälle. Det kan både öka risken för att de utsätts för ett sexualbrott och minska sannolikheten att brottet blir anmält.
Sverige ligger högt i jämförelse med andra länder när det gäller jämställdhetsindex, men det finns fortfarande attityder och faktiska förhållanden som visar på ojämlikhet mellan könen även här (Brå 2020:2). Ett fortsatt arbete för ökad jämlikhet är alltså en av pusselbitarna för att motverka sexualbrott.
Åtgärder för att förebygga våld i nära relationer
En inte obetydlig andel av sexualbrotten sker mot kvinnor inom ramen för en nära relation. Regeringen har också vid upprepade tillfällen gjort stora satsningar för att förebygga och vidta åtgärder mot våld i nära relation. Den satsning som pågår för närvarande avser insatser inom en rad samhällssektorer, som rättsväsendet, sociala myndigheter och hälso- och sjukvården. Kommunerna har också ett ansvar enligt socialtjänstlagen att arbeta med våld i nära relation. Trots pågående och tidigare satsningar är våld i nära relation ett stort samhällsproblem, med till exempel ett oförändrat antal kvinnor som årligen blir dödade av en nuvarande eller tidigare partner, och mångas bild att arbetet fortfarande är otillräckligt.
Åtgärder mot dem som begått brott
Ett viktigt sätt för samhället att visa att man ser allvarligt på sexualbrott är att rättsväsendet arbetar aktivt med att utreda de sexualbrott som anmäls till polisen. Den studie som Brå gjorde av rättsväsendets arbete med polisanmälda våldtäkter från 2016 tydde på att så i stor utsträckning är fallet. Det framgick dock att en hel del ärenden drog ut alltför mycket på tiden på grund av resursbrist. Sedan dess har polisens resurser för att arbeta med våldtäkt förstärkts och den nya samtyckeslagen utökat möjligheterna att döma för våldtäkt.
Trots detta leder fortfarande de allra flesta anmälningar om våldtäkt mot vuxen inte till en fällande dom. Det förklaras i huvudsak av bevissvårigheter som polisen har svårt att göra något åt; våldtäkt är ett brott där det sällan finns vittnen och ord står mot ord från parternas sida.
För att de som utsätts för ett sexualbrott trots detta ska känna sig motiverade att anmäla det som skett till polisen, är det av största vikt att de utsatta bemöts på ett sådant sätt av rättsväsendet att de kan känna att det ändå var värt att göra anmälan. I det ligger att de blir bemötta med respekt och får stöd och löpande information under hela rättsprocessen. Rättsväsendet har kommit långt i sitt arbete med att uppnå detta, men det förekommer fortfarande brister, till exempel att målsägaren inte får ett målsägarbiträde i det tidiga skede som är föreskrivet (se polisens tillsynsrapport 2023:1).
Av dem som döms till fängelse för sexualbrott är det endast tre procent som döms för ett nytt sexualbrott inom tre år (Kriminalvården, 2022a; 2023). Men det är ändå viktigt att de som döms för våldtäkt kan erbjudas behandling för att undvika att de återfaller i nya sexualbrott. Sådan behandling erbjuds på de särskilda avdelningar för sexualbrottsdömda som finns på vissa anstalter. De program som ges är Seif och Consent.
Rapporter
Brottsutvecklingen i Sverige 2006–2024
En analys av några centrala brottstyper
Den här rapporten syftar till att ge en aktuell och samlad bild av brottsutvecklingen i Sverige för ett antal centrala brottstyper under perioden 2006–2024.
Publicerad: 2026-02-26
Tid för brott
En statistisk analys av när olika brott begås
Den här kortanalysen undersöker när under året, veckan och dygnet som fyra olika brott – misshandel, sexualbrott, personrån och bostadsinbrott – oftast begås.
Publicerad: 2026-02-24
Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2025
En redovisning av omständigheter kring brottshändelser
Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2025. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och rån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2024.
Publicerad: 2026-02-09
Nationella trygghetsundersökningen 2025
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 65 000 personer som har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2025-10-15
Artiklar
2 maj 2025
Ovanligt att dömas till fängelse för sexköp
För drygt två år sedan skärptes straffen för köp av sexuell tjänst och minimistraffet höjdes från böter till fängelse. Att fängelsestraff döms ut är dock väldigt ovanligt – i stället döms de flesta till villkorlig dom. Straffen för ett antal sexualbrott skärp...
8 april 2025
Även män utsätts för våldtäkt – men polisanmäler det sällan
När män utsätts för våldtäkt visar anmälningarna att det är vanligt att brottet har skett när målsäganden sov efter att ha varit berusad eller drogpåverkad. Men det är få som polisanmäler händelsen och det är därför svårt att få en representativ bild av hur vå...
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 40
Att köpa sex är olagligt – är arbetet mot prostitution effektivt nog?
Den svenska sexköpslagstiftningen infördes för drygt 20 år sedan. Då var Sverige det första land i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Men hur arbetar polis och åklagare idag, mot köp av sexuell tjänst? Hur fungerar samverkan mellan socialtjänst och polis? Vilka är personerna i anmälda köp av sexuell tjänst och hur har köpen initierats och genomförts? Finns koppling till människohandel, koppleri eller människoexploatering? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022. Relaterad publikation: Köp av sexuella tjänster
Snacka om brott: Avsnitt 38
Sexköpsbrott mot barn – ett allvarligt brott mot redan utsatta unga
Många av de barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling, även kallat sexköpsbrott mot barn, befinner sig redan i svåra livssituationer. Det kan vara exempelvis missbruk, psykisk ohälsa och tidigare utsatthet för sexuella övergrepp. Hur arbetar polisen och socialtjänsten med att motverka sexuellt utnyttjande av barn? Vad fungerar och vad kan förbättras? Är straffen tillräckliga eller bör de skärpas? Poddavsnittet har utgångspunkt i den Brå-rapport som publicerades i slutet av april 2022. Relaterad publikation: Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Snacka om brott: Avsnitt 37
Drygt 20 år sedan kriminaliseringen av sexköp – hur arbetar rättsväsendet idag?
Det här poddavsnittet tar sin utgångspunkt i Brås rapport om köp av sexuella tjänster. Vilka är det som köper och säljer sex? Hur arbetar exempelvis polisen mot detta? Vilka är utmaningarna i arbetet och vilka är de viktigaste faktorerna för att förhindra att fler hamnar i prostitution? Relaterad publikation: Köp av sexuella tjänster
Webbinarier
20 februari 2025
Samtyckeslagen – vad har den fått för konsekvenser?
Våldtäktslagstiftningen ändrades 2018 och bygger nu på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. I det här webbinariet får du veta mer om den så kallade samtyckeslagen – hur har de nya reglerna tillämpats sedan de infördes och i vilken utsträckning har de fungerat i enlighet lagstiftarens intentioner?
1 december 2022
Hur kan vi förebygga våld i nära relationer?
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott belyser vikten av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under detta webbinarium får vi ta del av verktyg och konkreta exempel på förebyggande arbete mot våld i nära relationer.