Sexualbrott
Sexualbrott är en bred brottskategori som inrymmer olika former av brott som kränker den sexuella integriteten. De allra flesta som drabbas av sexualbrott är kvinnor och särskilt unga kvinnor. Gärningspersonerna är i de flesta fall män.
Se även
Introduktion
Sexualbrott är ett samlingsbegrepp för brotten våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell tjänst, med flera. Gemensamt för brotten är att de innebär en kränkning av den sexuella integriteten. Men det varierar hur svår kränkningen är och hur allvarligt samhället ser på de olika brotten. Den som döms för sexuellt ofredande straffas oftast med böter medan minimistraffet för våldtäkt är tre år fängelse.
Våldtäkt är det allvarligaste av sexualbrotten. Vad som är en våldtäkt i juridisk mening har utvidgats flera gånger under den senaste 20-årsperioden. År 2005 utvidgades bestämmelsen till att utöver gärningar med våld och hot även omfatta utnyttjanden av någon annans hjälplösa tillstånd, till exempel att någon är kraftigt berusad eller sover. Formuleringen hjälplöst tillstånd ändrades 2014 till särskilt utsatt situation. Med det kom våldtäkt att även omfatta vissa situationer där brottsoffret på grund av allvarlig rädsla blivit passiv när hen utsatts för ett övergrepp, så kallad frozen fright.
Den 1 juli 2018 infördes den så kallade ”samtyckeslagen”. Med den sänktes kraven på tvång ytterligare och lagen ger tydligt utryck för att all sexuell samvaro ska bygga på frivillighet. Det innebär att det varken krävs våld, hot eller ett utnyttjande av någons utsatta situation för att det ska vara en våldtäkt. Det räcker med att en person inte deltar frivilligt. Samtidigt med samtyckeslagen infördes också det nya brottet oaktsam våldtäkt. En oaktsam våldtäkt är när gärningspersonen förstår, eller borde förstå, att det finns en risk att den andra inte deltar frivilligt i den sexuella handlingen.
Statistik
Sexualbrotten är särskilt svåra att studera eftersom det är ett känsligt brott som kan vara svår att fånga upp både i anmälningsstatistiken och i undersökningar – helt enkelt därför att många av de drabbade inte vill eller vågar berätta om vad som hänt. De två viktigaste källorna är den Nationella trygghetsundersökningen och anmälningsstatistiken.
Utsatta för sexualbrott
I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 3,8 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för sexualbrott under 2023. Det är en tydlig minskning från 2022 (4,7 %) och en fortsättning på den nedåtgående trenden som har synts sedan 2018. Dessförinnan låg andelen relativt oförändrad under perioden 2006–2011, vilket följdes av en tydlig ökning fram till och med 2017.
Utsatthet för sexualbrott
En liknande utveckling över tid syns för både män och kvinnor, men på märkbart skilda nivåer. Att utsättas för sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor än män (6,3 jämfört med 1,0 % 2023).
Ålder
Resultaten för 2023 visar att utsattheten är särskilt stor bland kvinnor i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år, och andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Samma mönster syns för män, dock är skillnaderna mellan åldersgrupperna mindre.
Andelen utsatta är även större bland svenskfödda än utrikesfödda, och särskilt bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Det är dessutom vanligare att utsättas bland ensamstående än bland sammanboende, samt vanligare bland boende i flerfamiljshus jämfört med i småhus. Vidare uppger personer med som högst förgymnasial utbildning utsatthet i högre utsträckning än personer med högre utbildningsnivå.
Sexualbrottens allvarlighetsgrad i NTU
De personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott får svara på två frågor om brottets allvarlighetsgrad. Den första frågan lyder enligt följande:
Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon tvingade eller försökte tvinga dig till en sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra dig illa på något sätt?
Den andra frågan lyder så här:
Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon utnyttjade dig sexuellt då du sov eller var så påverkad att du inte kunde försvara dig?
Andel utsatta för sexualbrott genom tvång
Sexualbrott genom tvång
Resultatet visar att 0,7 procent av befolkningen uppger att de under 2023 utsattes för sexualbrott genom tvång. Under hela perioden (2016–2023) har andelen varierat mellan som minst 0,7 procent (2023) och som störst 1,1 procent (2018). Det är vanligare bland kvinnor än män att uppge att man har utsatts genom tvång (1,2 % bland kvinnor jämfört med 0,2 % bland män, 2023). Andelen bland kvinnor var högre 2017–2019 och därefter har den legat mer stabilt på en lägre nivå. Det är svårt att urskilja trender i utvecklingen bland män i och med de låga nivåerna.
Bland kvinnor är utsattheten för sexualbrott genom tvång 2023 betydligt högre i de två yngsta åldersgrupperna (16–19 år och 20–24 år), och är därefter mindre desto äldre åldersgrupp som studeras. De låga nivåerna bland män i olika åldersgrupper gör det svårt att urskilja i vilken mån åldersskillnader förekommer.
Vidare är andelen utsatta större bland personer med som högst förgymnasial utbildning, än bland personer med högre utbildningsnivåer. Andelen är dessutom större bland ensamstående än bland sammanboende, och bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med bland boende i övriga områdestyper.
Andel utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position
Sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position
Resultatet visar att 0,6 procent av befolkningen uppger att de under 2023 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position. Andelen som uppger att de utsatts har legat relativt stabilt under hela tidsperioden (2016–2023). Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de har utsatts (1,1 % jämfört med 0,2 % 2023). Utvecklingen över tid är likartad för män och kvinnor, men andelen har genomgående varit större bland kvinnor.
Både bland män och kvinnor är andelen utsatta 2023 störst i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år. Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i åldersgrupperna 65–74 år och 75–84 år är det ingen som svarat att de utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position.
Studeras resultaten utifrån andra grupper i befolkningen är andelen utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, jämfört med personer med annan bakgrund. Utifrån utbildningsnivå är andelen störst bland personer med som högst förgymnasial utbildning, och är mindre desto högre utbildningsnivå. Andelen är dessutom större bland ensamstående än bland sammanboende.
Anmälda brott
Anmälda våldtäkter
År 2023 anmäldes totalt 9 476 våldtäkter. Av dessa gällde 182 anmälda brott oaktsam våldtäkt, vilket var en minskning med 32 procent (−85 brott) jämfört med 2022. De anmälda fallen av oaktsam våldtäkt ökade 2021 för att därefter succesivt minska. År 2023 var de anmälda brotten avseende oaktsam våldtäkt på den lägsta nivån som uppmätts för ett helt år.
Merparten av de anmälda brotten om oaktsam våldtäkt 2023 begicks mot kvinnor eller flickor (172 brott) och 10 brott mot män eller pojkar.
I resterande redovisning i det här avsnittet om sexualbrott ingår inte oaktsam våldtäkt.
Mellan 2022 och 2023 minskade de anmälda våldtäkterna med 1 procent (−74 brott), till 9 294 brott. Av de anmälda våldtäkterna 2023 utgjorde 8 596 våldtäkter mot kvinnor eller flickor, och 698 anmälda brott avsåg våldtäkter mot män eller pojkar. Jämfört med 2022 hade de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor eller flickor minskat med 2 procent (−133 brott) medan de anmälda våldtäktsbrotten mot män eller pojkar ökade med 9 procent (+59 brott).
Utveckling över tid
Jämfört med 2014 var de anmälda våldtäkterna 2 597 fler, vilket motsvarar 39 procent fler år 2023. De anmälda våldtäkterna mot kvinnor eller flickor var 36 procent fler (+2 292 brott) och de anmälda våldtäkterna mot män eller pojkar var 78 procent fler (+305 brott). Utvecklingen under perioden kan delvis kopplas till förändringar i sexualbrottslagstiftningen, som inneburit att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt. Bland annat utvidgades våldtäktsbegreppet den 1 juli 2014 i och med att begreppet ”särskilt utsatt situation” infördes i lagstiftningen. Den 1 juli 2018 ändrades även gränsen för straffbar gärning mot vuxna genom att understryka att frivilligheten för deltagandet ska vara uttalad. Utöver lagstiftningen kan även förändringar i anmälningsbenägenheten påverka antalet anmälda våldtäkter.
Vid tolkning av statistiken bör man dessutom tänka på att enstaka anmälningar med ett stort antal brott kan ha viss påverkan på utvecklingen av statistiken.
Ålder och kön
Av de anmälda våldtäkterna 2023 riktades 59 procent mot vuxna, 13 procent mot barn i åldern 15–17 år och 28 procent mot barn under 15 år. En liknande åldersfördelning gällde för kvinnor eller flickor. Av våldtäkterna mot män eller pojkar riktades 41 procent mot vuxna män, 8 procent mot pojkar i åldern 15–17 år och 51 procent mot pojkar under 15 år.
Av de anmälda våldtäkterna 2023 var 92 procent brott mot en kvinna eller flicka och 8 procent brott mot en man eller pojke.
Könsfördelningen var likartad mellan åldersgrupperna, med undantag för våldtäkt mot barn under 15 år, där andelen brott mot pojkar (14 %) var större än i övriga åldersgrupper.
Våldtäkt mot vuxna 18 år eller äldre
Av de anmälda våldtäktsbrotten 2023 utgjordes 5 441 brott av våldtäkter mot vuxna (18 år eller äldre). De anmälda våldtäkterna mot kvinnor uppgick till 5 158 brott och ökade med 348 brott (+7 %) jämfört med året innan. De anmälda våldtäktsbrotten mot män uppgick till 283 brott och minskade med 3 brott (−1 %) jämfört med året innan.
Jämfört med 2014 var de anmälda våldtäktsbrotten mot vuxna 1 916 brott fler (+54 %) år 2023. De anmälda våldtäkterna mot kvinnor var 1 763 brott fler (+52 %), och de anmälda våldtäkterna mot män var 153 brott fler (+118 %).
Typ av relation vid anmäld våldtäkt
Våldtäkt fördelat på kön och ålder samt relation mellan brottsoffer och gärningsperson, 2023. Källa: Statistiken över anmälda brott
Mot person 18 år eller äldre | Mot kvinna 18 år eller äldre | Mot män 18 år eller äldre | |
|---|---|---|---|
Närstående genom parrelation | 1822 | 1780 | 42 |
Närstående genom släktskap/familj | 104 | 91 | 13 |
Annan sorts relation eller bekantskap | 2131 | 2017 | 114 |
Obekant med offret | 1384 | 1270 | 114 |
Totalt | 5441 | 5158 | 283 |
Sedan 2019 indelas våldtäktsbrotten mot vuxna efter fyra typer av relation mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation; närstående genom släktskap eller familjerelation; annan sorts relation eller bekantskap; obekanta.
Av samtliga anmälda våldtäktsbrott mot vuxna 2023 var brottsoffret och gärningspersonen närstående genom parrelation i 33 procent, närstående genom släktskap eller familj i 2 procent och i en annan sorts relation eller bekantskap i 39 procent av fallen. Resterande 25 procent av de anmälda våldtäkterna hade begåtts av en obekant gärningsperson.
Relationsmönstret skiljer sig dock åt mellan könen. Andelen våldtäkter som begåtts av en närstående genom parrelation var mer än dubbelt så stor vid anmälda våldtäkter mot kvinnor (35 %) som vid anmälda våldtäkter mot män (15 %). Vid våldtäkterna mot män var det i stället vanligare med en obekant gärningsperson (40 %), medan det gällde för 25 procent av våldtäkterna mot kvinnor. Även fallen då brottsoffer och gärningsperson hade en närstående relation genom släktskap eller familj var något vanligare bland männen (5 %) än bland kvinnorna (2 %). Könsskillnaderna var mindre när brottsoffret och gärningspersonen hade en annan sorts relation eller bekantskap.
Sexuellt ofredande
Totalt anmäldes 9 596 fall av sexuellt ofredande 2023, vilket jämfört med 2022 innebar en minskning med 6 procent (−585 brott), och jämfört med 2014 var på samma nivå (−47 brott). Av de anmälda brotten 2023 rörde 174 brott (2 %) exhibitionism (blottning).
Misstänkta personer
Misstänkta för våldtäkt
Av de personer som var misstänkta för våldtäkt mot kvinnor eller flickor respektive mot män eller pojkar 2023, uppgick andelen män till 98 respektive 82 procent. Det är mycket få kvinnor som misstänkts för våldtäkt (2023 var det totalt 111 kvinnor).
Uppklarade brott
Personuppklarade sexualbrott
År 2023 personuppklarades 1 399 brott gällande våldtäkt. Det var en minskning med 29 procent (−571 brott) jämfört med 2022. Föregående år personuppklarades ett stort ärende om våldtäkt mot barn som motsvarade cirka 500 enskilda brott mot flickor under 15 år. Utan det ärendet hade minskningen av antal personuppklarade jämfört med 2022 varit mindre.
Personuppklaringsprocenten uppgick till 24 procent för våldtäkt mot flickor, och till 11 procent för våldtäkt mot pojkar. För våldtäkt mot vuxna uppgick personuppklaringsprocenten till 10 procent för våldtäkt mot kvinnor, och till 4 procent för våldtäkt mot män
Personuppklaringsprocenten är generellt sett högre för våldtäkt mot barn, än för våldtäkt mot vuxna. För barn under 15 år uppgick personuppklaringsprocenten till 27 procent, och för barn i åldrarna 15–17 år till 15 procent. Det kan jämföras med en personuppklaringsprocent på 10 procent för våldtäkt mot vuxna.
Sexualbrott bland unga
Unga som utsatts för sexualbrott
Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott bland elever i årskurs nio. I undersökningen uppger 12,5 procent av eleverna att de har utsatts för något sexualbrott under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är betydligt större bland flickor (17,9 %) än bland pojkar (7,2 %).
Bland både pojkar och flickor är det vanligare att det har rört sig om fysiska sexuella kränkningar (6,8 % av pojkarna och 16,1 % av flickorna) än om sexuell handling genom tvång (1,5 % bland pojkar och 6,5 % bland flickor).
Bland pojkar har andelen som uppger utsatthet för fysiska sexuella kränkningar varierat sedan 2015, med en ökning 2017 och sedan en nedgång 2019 och 2021. Resultatet för 2023 visar på en uppgång igen. Andelen utsatta för sexuell handling genom tvång har däremot legat relativt stabilt på 1,2–1,5 procent sedan 2015.
Bland flickor ligger andelen som uppgett utsatthet för fysiska sexuella kränkningar 2023 på den lägsta nivån (16,1 %) sedan 2015. Åren däremellan har andelen varierat, med som högst 27,0 procent 2017. Andelen flickor som utsattes för sexuell handling genom tvång minskade från 9,0 procent 2021 till 6,5 procent 2023 och ligger nu på ungefär samma nivå som 2015 och 2019.
Bland pojkar är det, i likhet med tidigare mätningar, vanligare att de som utsatts för fysiska sexuella kränkningar uppger att utsattheten varit upprepad (två gånger eller fler) än endast en gång. Bland flickor är det ungefär lika vanligt att utsattheten varit upprepad som att det skett vid ett tillfälle. När det gäller sexuell handling genom tvång är det bland pojkar ungefär lika vanligt med utsatthet vid ett tillfälle som vid två gånger eller fler, medan det bland flickor är något vanligare att uppge utsatthet vid ett tillfälle.
Brottsplats vid sexualbrott
Bland pojkar som utsatts för fysiska sexuella kränkningar har en övervägande andel uppgett att händelsen inträffat i skolmiljö under skoltid (72,6 %). Bland flickor som uppger att de utsatts för fysiska sexuella kränkningar är det vanligast att brottet skett i någon annans hem (22,2 %) följt av annan plats (21,0 %) och i skolmiljön under skoltid (18,3 %).
Bland de elever som uppger att de har utsatts för sexuell handling genom tvång är den vanligaste brottsplatsen någon annans hem (28,8 %). Drygt var fjärde elev (26,1 %) som utsatts uppgav internet eller sociala medier som brottsplats och 19,1 procent av de utsatta eleverna uppgav det egna hemmet som brottsplats.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att samhället på olika sätt arbetar för att motverka sexualbrott. I huvudsak handlar det om två sätt att arbeta mot sexualbrott, dels breda insatser för att förebygga att sådana brott begås, dels åtgärder mot dem som begått ett sexualbrott.
Generella förebyggande insatser
Det är angeläget att samhället tydligt förmedlar att sexuella handlingar mot någons vilja aldrig är tillåtet. Denna grundregel har ytterligare förtydligats genom samtyckeslagens införande.
Spridning av kunskap om samtyckeslagens innebörd
I samband med lagens tillkomst hade flera nationella myndigheter i uppdrag att sprida kunskap om de nya reglerna och vad de innebar. Bland annat genomförde Brottsoffermyndigheten en kampanj som riktade sig mot unga i åldrarna 18–25 år för att sprida kunskap om samtyckeslagen.
Vidare beslutade riksdagen inför höstterminen 2022 att läroplanerna för sex- och samlevnadsundervisningen skulle utvecklas till att omfatta, bland annat, kunskaper om “maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck” och förmedla betydelsen av samtycke, samt gå under det nya namnet sexualitet, samtycke och relationer. I det sammanhanget tog även Brottsoffermyndigheten fram en lärarhandledning och webbutbildning om den nya samtyckeslagen.
- Läs mer om kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer (Skolverket)
Länk till annan webbplats. - Av fri vilja - lärarhandledning och utbildning (Brottsoffermyndigheten) Länk till annan webbplats.
Arbete för att öka jämställdheten mellan könen
Som också tas upp i den nya läroplanen kan sexualbrotten också länkas till mer generella samhälleliga förhållanden när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. I ett patriarkalt samhälle där män anses vara överordnade kvinnor och därmed har rätt att bestämma över dem, kan kvinnor ha svårare att stå upp för sin egen vilja när det gäller sex än i ett mer jämlikt samhälle. Det kan både öka risken för att de utsätts för ett sexualbrott och minska sannolikheten att brottet blir anmält.
Sverige ligger högt i jämförelse med andra länder när det gäller jämställdhetsindex, men det finns fortfarande attityder och faktiska förhållanden som visar på ojämlikhet mellan könen även här (Brå 2020:2). Ett fortsatt arbete för ökad jämlikhet är alltså en av pusselbitarna för att motverka sexualbrott.
Åtgärder för att förebygga våld i nära relationer
En inte obetydlig andel av sexualbrotten sker mot kvinnor inom ramen för en nära relation. Regeringen har också vid upprepade tillfällen gjort stora satsningar för att förebygga och vidta åtgärder mot våld i nära relation. Den satsning som pågår för närvarande avser insatser inom en rad samhällssektorer, som rättsväsendet, sociala myndigheter och hälso- och sjukvården. Kommunerna har också ett ansvar enligt socialtjänstlagen att arbeta med våld i nära relation. Trots pågående och tidigare satsningar är våld i nära relation ett stort samhällsproblem, med till exempel ett oförändrat antal kvinnor som årligen blir dödade av en nuvarande eller tidigare partner, och mångas bild att arbetet fortfarande är otillräckligt.
Åtgärder mot dem som begått brott
Ett viktigt sätt för samhället att visa att man ser allvarligt på sexualbrott är att rättsväsendet arbetar aktivt med att utreda de sexualbrott som anmäls till polisen. Den studie som Brå gjorde av rättsväsendets arbete med polisanmälda våldtäkter från 2016 tydde på att så i stor utsträckning är fallet. Det framgick dock att en hel del ärenden drog ut alltför mycket på tiden på grund av resursbrist. Sedan dess har polisens resurser för att arbeta med våldtäkt förstärkts och den nya samtyckeslagen utökat möjligheterna att döma för våldtäkt.
Trots detta leder fortfarande de allra flesta anmälningar om våldtäkt mot vuxen inte till en fällande dom. Det förklaras i huvudsak av bevissvårigheter som polisen har svårt att göra något åt; våldtäkt är ett brott där det sällan finns vittnen och ord står mot ord från parternas sida.
För att de som utsätts för ett sexualbrott trots detta ska känna sig motiverade att anmäla det som skett till polisen, är det av största vikt att de utsatta bemöts på ett sådant sätt av rättsväsendet att de kan känna att det ändå var värt att göra anmälan. I det ligger att de blir bemötta med respekt och får stöd och löpande information under hela rättsprocessen. Rättsväsendet har kommit långt i sitt arbete med att uppnå detta, men det förekommer fortfarande brister, till exempel att målsägaren inte får ett målsägarbiträde i det tidiga skede som är föreskrivet (se polisens tillsynsrapport 2023:1 Länk till annan webbplats.).
Av dem som döms till fängelse för sexualbrott är det endast tre procent som döms för ett nytt sexualbrott inom tre år (Kriminalvården, 2022a; 2023). Men det är ändå viktigt att de som döms för våldtäkt kan erbjudas behandling för att undvika att de återfaller i nya sexualbrott. Sådan behandling erbjuds på de särskilda avdelningar för sexualbrottsdömda som finns på vissa anstalter. De program som ges är Seif och Consent.
- Seif – sexualbrottsprogram med individuellt fokus (Kriminalvården) Länk till annan webbplats.
- Consent (Kriminalvården) Länk till annan webbplats.
- För att förebygga våldtäkter och inte bara utreda de brott som redan skett, har polisen startat ett projekt där man gör en inventering av vilka män som dömts eller misstänkts för våldtäkt minst två gånger mot minst två olika personer. Syftet är att denna lista ska kunna användas för olika typer av förebyggande åtgärder från polisens sida mot dessa män, till exempel hembesök.
- Polisen utvecklar arbetet gällande mäns våld mot kvinnor Länk till annan webbplats.
Kunskapsbanken – samlad kunskap för kvinnofrid
Kunskapsbanken är en webbplats som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, som är ett nationellt kunskapscentrum inom områdena mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Kunskapsbanken samlar forskning och erfarenhetsbaserad kunskap och är främst till för dig som är yrkesverksam inom dessa områden.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Nationella trygghetsundersökningen 2024
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2024-10-16
Hot och våld mot elever i skolmiljö
Om utvecklingen, vilka som utsätts och överlappning med mobbning
Den här kortanalysen undersöker elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö. Hot eller våld används här som samlingsbegrepp för hot, misshandel, sexualbrott eller rån.
Publicerad: 2024-02-01
Nationella trygghetsundersökningen 2023
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2023-10-11
Artiklar
Det finns inga nyheter på det här ämnet.
Pågående projekt
Förnyad uppföljning av reformeringen av lagstiftningen om våldtäkt
Brå ska göra en förnyad uppföljning och analys av tillämpningen av de reformeringar av lagstiftningen om våldtäkt som infördes den 1 juli 2018, den så kallade samtyckeslagstiftningen.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 40
Att köpa sex är olagligt – är arbetet mot prostitution effektivt nog?
Den svenska sexköpslagstiftningen infördes för drygt 20 år sedan. Då var Sverige det första land i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Men hur arbetar polis och åklagare idag, mot köp av sexuell tjänst? Hur fungerar samverkan mellan socialtjänst och polis? Vilka är personerna i anmälda köp av sexuell tjänst och hur har köpen initierats och genomförts? Finns koppling till människohandel, koppleri eller människoexploatering? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022. Relaterad publikation: Köp av sexuella tjänster
Snacka om brott: Avsnitt 38
Sexköpsbrott mot barn – ett allvarligt brott mot redan utsatta unga
Många av de barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling, även kallat sexköpsbrott mot barn, befinner sig redan i svåra livssituationer. Det kan vara exempelvis missbruk, psykisk ohälsa och tidigare utsatthet för sexuella övergrepp. Hur arbetar polisen och socialtjänsten med att motverka sexuellt utnyttjande av barn? Vad fungerar och vad kan förbättras? Är straffen tillräckliga eller bör de skärpas? Poddavsnittet har utgångspunkt i den Brå-rapport som publicerades i slutet av april 2022. Relaterad publikation: Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Snacka om brott: Avsnitt 37
Drygt 20 år sedan kriminaliseringen av sexköp – hur arbetar rättsväsendet idag?
Det här poddavsnittet tar sin utgångspunkt i Brås rapport om köp av sexuella tjänster. Vilka är det som köper och säljer sex? Hur arbetar exempelvis polisen mot detta? Vilka är utmaningarna i arbetet och vilka är de viktigaste faktorerna för att förhindra att fler hamnar i prostitution? Relaterad publikation: Köp av sexuella tjänster
Webbinarier
1 december 2022
Hur kan vi förebygga våld i nära relationer?
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott belyser vikten av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under detta webbinarium får vi ta del av verktyg och konkreta exempel på förebyggande arbete mot våld i nära relationer.