Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

Misshandel

Begreppet misshandel är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av handlingar med den gemensamma nämnaren att en person med avsikt tillfogar en annan person skada. Det kan handla om allt ifrån ett slag med lindriga skador till våldsamma hugg med kniv som ger allvarliga men hos offret.

Se även

Introduktion

Brottet misshandel kan begås på olika sätt. Generellt handlar det om att
någon tillfogar en annan person smärta eller fysisk skada. Det kan handla om alltifrån lättare knuffar med lindriga skador till våldsamma hugg med kniv som leder till allvarliga skador hos den utsatta. Brottet misshandel regleras i 3 kap. brottsbalken med en gradindelning i ringa misshandel, misshandel av normalgraden, grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Att handlingarna som kan utgöra misshandel är varierande återspeglas även i straffskalan för brottet, där det rör sig om alltifrån böter till flera års fängelse.

Överlag syns en liten minskning av den självrapporterade utsattheten för misshandel under perioden 2006–2024. Den ökning som skedde under andra delen av 2010-talet har vänt och nivån har sedan dess legat på en lägre nivå.

En starkare nedåtgående trend syns bland yngre personer – både när det gäller de som utsätts och de som begår misshandel – vilken sannolikt hänger ihop med en generell minskning av ungdomskriminaliteten. Det grövsta våldet bedöms ha minskat successivt över tid. Tittar man särskilt på det våld som kräver sjukvård, har det minskat mot framförallt män, och till viss del mot kvinnor. Detta trots att det kniv- och skjutvapenrelaterade våldet ökade under 2010-talet. Även de anmälda fallen av misshandel mot män har minskat, vilket – givet den högre anmälningsbenägenheten vid grovt våld – sannolikt återspeglar en faktisk nedgång i de allvarligare våldsbrotten. Att den här trenden inte återspeglas i de statistiska undersökningarna beror sannolikt på att de i större utsträckning även fångar upp lindrigare former av misshandel som inte kommer sjukvårdens och rättsväsendets kännedom.

Vidare pekar statistiken på att män både utsätts för och begår misshandel i större utsträckning än kvinnor. Dessutom skiljer sig omständigheterna vid misshandel som drabbar män respektive kvinnor. Män utsätts oftare på offentliga platser och av alkoholpåverkade personer medan kvinnors utsatthet i högre grad är upprepad och sker i nära relationer.

Knivvåld

Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar.

Medan utvecklingen av skjutvapenvåld har fått stort fokus, har ökningen av knivvåld blivit mindre uppmärksammat. Brå har undersökt utvecklingen av knivvåld mellan åren 2010 och 2022 och kan konstatera att det har skett en kraftig ökning av antalet skadade. Även antalet avlidna ökade under delar av 2010-talet. Både antalet skadade och avlidna hade en markant topp 2020, och har minskat efter det.

Våld i skolan

Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem.

Brås kartläggning visar att det grova våldet i skolan inte tycks ha ökat under de senaste 15 åren. Under perioden har andelen elever i årskurs 9 som uppger att de blivit utsatta för grovt våld varierat, men är betydligt lägre idag än på 00-talet. Antalet polisanmälningar har dock ökat.

Statistik

Utsatta för misshandel

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 2,4 procent av befolkningen uppger att de utsattes för misshandel under 2025, vilket är en liten minskning från 2024 (2,6 %), och en fortsättning på den svagt minskande trend som synts sedan 2020.

I början av perioden (2006–2015) syntes också en minskning, som följdes av en ökning 2016–2019. Utvecklingen över tid har varit relativt likartad för män och för kvinnor, men sedan 2022 har andelen bland män minskat medan den legat stabil bland kvinnor. Det är dock fortfarande vanligare bland män än kvinnor att uppge att man har utsatts för misshandel (2,7 % bland män och 2,1 % bland kvinnor 2025), och så har det sett ut under hela perioden.

Studeras resultaten utifrån kön och ålder för 2025 är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) för både män och kvinnor. Andelen minskar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras.

När olika grupper jämförs syns bland annat att det är en större andel som uppger att de utsatts för misshandel bland personer med som högst förgymnasial utbildning, jämfört med personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Dessutom uppger ensamstående utsatthet för misshandel i större utsträckning än sammanboende, och boende i flerfamiljshus i större utsträckning än boende i småhus.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland personer med funktionsnedsättning än bland dem som inte har det. Det är också enstörre andel bland homo- och bisexuella jämfört med heterosexuella. Vidare är det en högre utsatthet bland personer som har en annan könsidentitet än binär och bland personer med transerfarenhet.

Utsatta för allvarlig misshandel

I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 0,4 procent av befolkningen att de utsattes för allvarlig misshandel 2025, och andelen har varit ungefär densamma sedan 2020. Dessförinnan (2016–2019) låg andelen stabilt på en något högre nivå (0,7 %). Utvecklingen är relativt likartad för både män och kvinnor, men andelen utsatta är större bland män. År 2025 är andelen utsatta för allvarlig misshandel 0,5 procent bland män och 0,3 procent bland kvinnor.

Bland män är andelen utsatta för allvarlig misshandel störst i åldersgruppen 20–24 år och sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor finns inte ett lika tydligt mönster; där är andelen störst i åldersgrupperna 20–24 år samt 45–54 år.

Andelen utsatta är större bland ensamstående med barn än bland övriga familjetyper, och större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus.

Andelen utsatta för allvarlig misshandel är betydligt större bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Likaså bland personer med transerfarenhet jämfört med personer utan transerfarenhet.

Allvarlig misshandel i NTU

För att fånga omfattningen av utsatthet för allvarlig misshandel ställs följande fråga till de som uppgett att de utsatts för misshandel:

Ledde händelsen eller någon av händelserna till att du fick sådana skador att du besökte läkare, sjuksköterska eller tandläkare?

Anmälda brott

Totalt anmäldes 92 535 misshandelsbrott 2025, vilket innebar en ökning med 3 218 brott (+4 %) jämfört med 2024. Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälda misshandelsbrott varierat mellan 82 391 och 92 535 brott, och den lägsta nivån uppmättes 2021. År 2025 var antalet anmälda misshandelsbrott 3 959 brott fler (+4 %) jämfört med 2016.

Utvecklingen över tid ser olika ut beroende på om de anmälda misshandelsbrotten riktades mot kvinnor och flickor eller mot män och pojkar. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor och flickor uppgick till 44 235 brott 2025, vilket innebar en ökning med 1 800 brott (+4 %) jämfört med 2024, och en ökning med 6 825 brott (+18 %) jämfört med 2016. Antalet misshandelsbrott mot män och pojkar uppgick under året till 48 300 brott, vilket innebar en ökning med 1 418 brott (+3 %) jämfört med 2024, och en minskning med 2 866 brott (−6 %) jämfört med 2016.

Av de misshandelsbrott som anmäldes 2025 var merparten, 71 procent, brott riktade mot vuxna, 8 procent var brott mot barn i åldern 15–17 år, 17 procent var brott mot barn i åldern 7–14 år och 4 procent var brott mot barn i åldern 0–6 år. Åldersfördelningen följde samma mönster oavsett om brottsoffret var av kvinnligt eller manligt kön.

Av samtliga anmälda misshandelsbrott 2025 var 48 procent brott mot kvinnor eller flickor och 52 procent brott mot män eller pojkar. Könsfördelningen var relativt likartad i de olika åldersgrupperna, dock något jämnare bland vuxna

Misstänkta för brott

Vid misshandel mot kvinnor och flickor såväl som mot män och pojkar 2025 var majoriteten av de misstänkta personerna män (76 % respektive 79 %). Könsfördelningen för de misstänkta varierar dock med kön och ålder på brottsoffret. Andelen misstänkta kvinnor var som störst vid misshandel mot flickor i åldersintervallet 15–17 år (46 %) och som lägst vid misshandel av pojkar i åldersintervallet 15–17 år (10 %).

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten sett till samtliga handlagda misshandelsbrott, uppgick till 11 procent 2023, en oförändrad nivå jämfört med 2022, men 3 procentenheter lägre jämfört med 2014. Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 11 procent för misshandel mot flickor och kvinnor och till 10 procent för misshandel mot pojkar och män.

Misshandel bland unga

Skolundersökningen om brott 2025 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för våldsbrott

Undersökningen visar att 19,3 procent av eleverna uppger att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Utsattheten är vanligare bland pojkar (21,6 %) än bland flickor (16,3 %). Det är vanligare bland både pojkar och flickor att ha blivit utsatt för mindre grov misshandel än för grövre misshandel (17,5 % jämfört med 4,5 %). Detta mönster återfinns även i tidigare mätningar (2015–2023).

Bland pojkar ökade andelen utsatta för någon typ av misshandel från 20,8 procent 2015 till 26,4 procent 2017, för att därefter minska fram till 2021 (20,5 %). Efter 2021 ligger nivåerna relativt stabilt. Bland flickor är utvecklingen mer jämn, med andelar mellan 15,3 och 17,6 procent under hela mätperioden.

Brottsplats vid misshandel

Bland både pojkar och flickor som utsatts för mindre grov misshandel under de senaste tolv månaderna är det vanligast att den senaste händelsen skedde i skolmiljön under skoltid, men andelen är större bland pojkar (55,0 %) än bland flickor (39,3 %). Könsskillnader syns också i andelen som utsattes i det egna hemmet, där andelen flickor är 25,8 procent jämfört med 8,7 procent bland pojkar. Det är också en större andel flickor än pojkar som uppger att den senaste händelsen skedde i någon annans hem (5,9 % jämfört med 1,1 %). Vidare uppger en större andel pojkar än flickor att de utsatts i samband med träning eller idrott efter skoltid (7,2 % jämfört med 4,0 %).

Andelen elever som uppger att den senaste händelsen av utsatthet för mindre grov misshandel skedde i skolan under skoltid har ökat något från 2023, både bland pojkar och flickor. Andelen som utsattes i hemmet har också ökat bland båda könen från 2023, medan utsattheten i utomhusmiljöer bland pojkar minskat.

Relation till gärningspersonen

Bland de elever som uppgav att de utsatts för mindre grov misshandel var det allra vanligast bland både pojkar och flickor att den person som utsatte dem vid det senaste tillfället var en kompis. Det gällde för 56,4 procent av pojkarna och 29,9 procent av flickorna.

Det är generellt tydliga könsskillnader i vilken relation pojkar respektive flickor har till gärningspersonen vid den senaste händelsen. Exempelvis är det betydligt vanligare bland flickor än bland pojkar att utsättas av en förälder eller bonusförälder (11,7 % jämfört med 3,0 %) eller av ett syskon eller bonussyskon (11,3 % jämfört med 6,2 %). Det är också vanligare bland flickor än bland pojkar att utsättas av en person man hade en pågående kärleksrelation med eller dejtade vid tillfället för den senaste händelsen (2,8 % jämfört med 0,4 %). Bland pojkar är det i stället vanligare än bland flickor att utsättas av en obekant person (8,5 % jämfört med 3,6 %).

Delaktighet i våldsbrott

Totalt uppger 18,3 procent av eleverna i Skolundersökningen om brott 2025 att de har begått något våldsbrott under de senaste tolv månaderna. Bland pojkar är andelen 21,3 procent och bland flickor är motsvarande andel 15,0 procent.

Bland pojkar har andelen som begått våldsbrott minskat successivt sedan 2017, och ligger 2025 på den lägsta nivån under hela mätperioden. Andelen flickor som uppger att de begått något våldsbrott de senaste tolv månaderna låg relativt stabilt mellan 2015 och 2023 (omkring 19–21 %), men har 2025 minskat till den lägsta nivån.

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både pojkar och flickor, är att man slagit någon så att hen fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Det är 19,4 procent av pojkarna och 14,4 procent av flickorna som uppger att de begått den här typen av handling minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Totalt uppger 4,2 procent av pojkarna och 1,8 procent av flickorna att de har begått någon form av grövre våld. Det innefattar våld som har lett till att sjukvård krävts, samt våld som begåtts med något vapen. Bland pojkar har andelen varierat något över tid, mellan 4 och 5 procent, men bland flickor har andelen minskat mellan 2015 och 2019 och ligger därefter på den lägre nivån sedan dess.

Förebyggande åtgärder

Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Eftersom våldsbrottsligheten ofta sker i anslutning till nöjeslivet är den också ofta knuten till vissa platser. Därför kan ett platsbaserat, eller ett så kallat hot spot arbete, vara ett sätt att skapa ramarna för arbetet. Ett förebyggande arbete mot våld i offentliga miljöer kan handla om att minska tillgång på alkohol, minska situationer som provocerar och skapa överblickbarhet.

Faktablad om misshandel på allmän plats

Faktabladet innehåller bland annat kortfattade fakta om misshandel samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet.

Den lokala problembilden styr hur det förebyggande arbetet ska bedrivas

Den lokala problembilden styr hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. För att veta vilka insatser som är effektivast mot problemet behövs en orsaksanalys. Brå har tagit fram en skrift Orsaksanalys som ger vägledning i hur lokala aktörer kan gå tillväga, steg för steg, för att genomföra en analys av orsakerna till att brott sker.

Torget – att arbeta kunskapsbaserat i samverkan

Filmen Torget beskriver hur man kan få till ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i samverkan. I det fiktiva fallet Torget får vi följa kommun och polis och deras arbete tillsammans för att lösa lokala brottsproblem.

För att fördjupa förståelsen och inspirera till samtal om brottsförebyggande arbete har Brå tagit fram ett antal diskussionsfrågor kopplade till filmen.

Ta reda på mer

  • STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) har som mål att förebygga alkohol- och drogproblem genom att påverka tillgänglighet och efterfrågan på alkohol och droger i samhället. Läs mer om STAD.

Rapporter

  • Nationella trygghetsundersökningen 2026

    Om utsatthet, otrygghet och förtroende

    Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av cirka 65 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

    Publicerad: 2026-10-14

  • Skolundersökningen om brott 2025

    Om utsatthet för brott och delaktighet i brott

    Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.

    Publicerad: 2026-10-08

  • Brottsutvecklingen i Sverige 2006–2024

    En analys av några centrala brottstyper

    Den här rapporten syftar till att ge en aktuell och samlad bild av brottsutvecklingen i Sverige för ett antal centrala brottstyper under perioden 2006–2024.

    Publicerad: 2026-02-26

  • Tid för brott

    En statistisk analys av när olika brott begås

    Den här kortanalysen undersöker när under året, veckan och dygnet som fyra olika brott – misshandel, sexualbrott, personrån och bostadsinbrott – oftast begås.

    Publicerad: 2026-02-24

Fler rapporter

Artiklar

Pågående projekt

Fler projekt

Poddar

  • Snacka om brott: Avsnitt 53

    Grovt våld i skolan - hur vanligt är det och vad kan vi göra för att förebygga?

    Skolan är den vanligaste platsen för unga att utsättas för våld. Men har våldet i skolan ökat? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren, hur ser våldet ut idag och vad behöver skolorna göra för att förebygga våldet? Samtalet spelades in i Almedalen 2024.

    TranskriberingLadda ner avsnitt
Fler poddar

Webbinarier

  • 1 december 2022

    Hur kan vi förebygga våld i nära relationer?

    Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott belyser vikten av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under detta webbinarium får vi ta del av verktyg och konkreta exempel på förebyggande arbete mot våld i nära relationer.

Fler webbinarier

Sidan senast uppdaterad: