Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

Misshandel

Begreppet misshandel är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av handlingar med den gemensamma nämnaren att en person med avsikt tillfogar en annan person skada. Det kan handla om allt ifrån ett slag med lindriga skador till våldsamma hugg med kniv som ger allvarliga men hos offret.

Introduktion

Knivvåld

Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

Medan utvecklingen av skjutvapenvåld har fått stort fokus, har ökningen av knivvåld blivit mindre uppmärksammat. Brå har undersökt utvecklingen av knivvåld mellan åren 2010 och 2022 och kan konstatera att det har skett en kraftig ökning av antalet skadade. Även antalet avlidna ökade under delar av 2010-talet. Både antalet skadade och avlidna hade en markant topp 2020, och har minskat efter det.

Se rapporten Knivvåldets utveckling i Sverige från 2010 till 2022

Våld i skolan

Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem.

Brås kartläggning visar att det grova våldet i skolan inte tycks ha ökat under de senaste 15 åren. Under perioden har andelen elever i årskurs 9 som uppger att de blivit utsatta för grovt våld varierat, men är betydligt lägre idag än på 00-talet. Antalet polisanmälningar har dock ökat.

Se rapporten Grovt skolvåld (2024)

Statistik

Utsatta för misshandel

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 2,6 procent av befolkningen uppger att de utsattes för misshandel under 2024. Andelen utsatta har varit relativt oförändrad sedan 2020. I början av perioden
(2006–2015) minskade andelen något. Därefter syntes en uppåtgående trend
2016–2019 som följdes av en minskning 2020.

Utvecklingen över tid är relativt likartad för män och kvinnor. Det är dock vanligare bland män än kvinnor att uppge att man har utsatts för misshandel (3,3 % bland män och 2,1 % bland kvinnor 2024), och så har det sett ut under hela perioden.

Studeras resultaten utifrån kön och ålder i årets undersökning syns det att andelen utsatta är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) för både män och kvinnor. Därefter är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras.

Det är också en större andel som uppger att de utsatts för misshandel bland personer med som högst förgymnasial utbildning, och andelen är därefter mindre ju högre utbildningsnivå som studeras. Dessutom uppger ensamstående utsatthet för misshandel i större utsträckning än sammanboende, och boende i flerfamiljshus i större utsträckning än boende i småhus.

Utsatta för allvarlig misshandel

I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 0,5 procent av befolkningen att de utsattes för allvarlig misshandel 2024, och andelen har varit densamma sedan 2020. Dessförinnan (2016–2019) låg andelen stabilt på en något högre nivå. Utvecklingen är överlag densamma för män och kvinnor men andelen utsatta är större bland män. År 2024 är andelen utsatta för allvarlig misshandel 0,8 procent bland män och 0,3 procent bland kvinnor.

Yngre personer uppger utsatthet för allvarlig misshandel i högre utsträckning än äldre bland både män och kvinnor. Dock är skillnaderna mellan åldersgrupperna större bland män än bland kvinnor.

Andelen utsatta är störst bland personer med som högst förgymnasial utbildning och mindre ju högre utbildningsnivå som studeras. Andelen utsatta är även större bland ensamstående än bland sammanboende, och större bland boende i flerfamiljshus än boende i småhus.

Allvarlig misshandel i NTU

För att fånga omfattningen av utsatthet för allvarlig misshandel ställs följande fråga till de som uppgett att de utsatts för misshandel:

Ledde händelsen eller någon av händelserna till att du fick sådana skador att du besökte läkare, sjuksköterska eller tandläkare?

Anmälda brott

Totalt anmäldes 89 317 misshandelsbrott 2024, vilket innebar en ökning med 3 procent (+2 851 brott) jämfört med 2023. Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälda misshandelsbrott varierat mellan 82 391 och 89 317 brott, och den lägsta nivån uppmättes 2021. År 2024 var antalet anmälda misshandelsbrott 5 procent fler (+4 250 brott) jämfört med 2015.

Utvecklingen över tid ser olika ut beroende på om de anmälda misshandelsbrotten riktades mot kvinnor och flickor eller mot män och pojkar. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor eller flickor uppgick till 42 435 brott 2024, vilket innebar en ökning med 5 procent (+2 097 brott) jämfört med 2023, och 15 procent fler (+5 658 brott) jämfört med 2015. Antalet misshandelsbrott mot män eller pojkar uppgick under året till 46 882 brott, vilket innebar en ökning med 2 procent (+754 brott) jämfört med 2023, och 3 procent färre (−1 408 brott) jämfört med 2015.

Av de misshandelsbrott som anmäldes 2024 var merparten, 71 procent, brott riktade mot vuxna, 8 procent var brott mot barn i åldern 15–17 år, 17 procent var brott mot barn i åldern 7–14 år och 4 procent var brott mot barn i åldern 0–6 år. Åldersfördelningen följde samma mönster oavsett om brottsoffret var av kvinnligt eller manligt kön.

Av samtliga anmälda misshandelsbrott 2024 var 48 procent brott mot kvinnor eller flickor och 52 procent brott mot män eller pojkar. Könsfördelningen åldersgrupperna emellan var likartad, dock något jämnare bland vuxna.

Misstänkta för brott

Vid misshandel mot kvinnor och flickor såväl som mot män och pojkar 2024 var majoriteten av de misstänkta personerna män (76 % respektive 79 %). Könsfördelningen för de misstänkta varierar dock med kön och ålder på brottsoffret. Andelen misstänkta kvinnor var som störst vid misshandel mot flickor i åldersintervallet 15–17 år (47 %), och som lägst vid misshandel av pojkar i åldersintervallet 15–17 år (9%).

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade misshandelsbrotten sett till samtliga handlagda misshandelsbrott, uppgick till 11 procent 2023, en oförändrad nivå jämfört med 2022, men 3 procentenheter lägre jämfört med 2014. Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 11 procent för misshandel mot flickor och kvinnor och till 10 procent för misshandel mot pojkar och män.

Misshandel bland unga

Skolundersökningen om brott 2021 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för våldsbrott

Undersökningen visar att 19 procent av eleverna uppger att de blivit utsatta för något misshandelsbrott under de senaste tolv månaderna. Utsattheten är dock vanligast bland killar (21 procent, jämfört med 17 procent bland tjejer).

Majoriteten uppger att det har rört sig om lindrig misshandel (19 procent bland killar och 16 procent bland tjejer). Andelen utsatta för grövre misshandel är 4,5 procent bland killar och 3,0 procent bland tjejer.

Bland killar har andelen utsatta för lindrig misshandel minskat jämfört med föregående år till ungefär samma nivå som 2015. Andelen killar som utsatts för grövre misshandel har legat runt 5 procent sedan 2015.

Bland tjejer har andelen utsatta för lindrig misshandel i stället ökat jämfört med 2019 (från 14 procent till 16 procent 2021), men det finns ingen tydlig trend över tid då andelen har varierat . Andelen tjejer som utsatts för grövre misshandel har legat runt 3 procent sedan 2015.

Bland både killar och tjejer är det vanligare att ha blivit utsatt för lindrig misshandel två gånger eller fler. När det gäller grövre misshandel är det vanligast bland killar att ha blivit utsatt vid endast ett tillfälle, medan det bland tjejer är ungefär lika vanligt att ha blivit utsatt vid ett enstaka tillfälle som vid flera.

Brottsplats vid misshandel

Bland både killar och tjejer som utsätts för lindrig misshandel är skolmiljö den vanligaste brottsplatsen 2021. Detta gällde för 68 procent av de utsatta killarna och 49 procent av de utsatta tjejerna.

Skolan eller skolgården är också den vanligaste brottsplatsen bland de elever som uppger att de har utsatts för grövre misshandel (54 procent av de utsatta).

Delaktighet i våldsbrott

Totalt uppger 21,2 procent av eleverna 2023 att de har begått något våldsbrott de senaste tolv månaderna. Bland pojkar är motsvarande andel 22,6 procent och bland flickorna 19,7 procent.

Bland pojkar är andelen mindre 2023 än tidigare under mätperioden (då andelen har legat omkring 26–31 %) medan andelen flickor som uppger sig ha begått våldsbrott har legat relativ stabilt under hela mätperioden (omkring 19–21 %). Skillnaderna i andelen pojkar och flickor som är delaktiga i våldsbrott har alltså minskat de senaste tre mätningarna.

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både pojkar och flickor, är att man slagit någon så att hen fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Det är 21,1 % av pojkarna och 18,7 % av flickorna som uppger att de begått den här typen av handling minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Totalt 5,5 procent av pojkarna och 2,3 procent av flickorna uppger att de har begått någon form av grövre våld. Det innefattar våld som har lett till att sjukvård krävts, samt våld som begåtts med något vapen.

Sedan 2015 har andelen som begått grövre våld varierat mellan 4,2 och 5,5 procent bland pojkar. Andelen bland flickor minskade mellan 2015 och 2021 från 3,2 procent till 1,5 procent men ökade sedan igen 2023 till 2,3 procent. Ökningen bland flickor beror framför allt på en ökning av andelen som uppger att de slagit en familjemedlem så att sjukvård har behövts.

För respektive typ av våldsbrott är det vanligast att ha begått brottet 1–2 gånger, bland både pojkar och flickor.

Förebyggande åtgärder

Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Eftersom våldsbrottsligheten ofta sker i anslutning till nöjeslivet är den också ofta knuten till vissa platser. Därför kan ett platsbaserat, eller ett så kallat hot spot arbete, vara ett sätt att skapa ramarna för arbetet. Ett förebyggande arbete mot våld i offentliga miljöer kan handla om att minska tillgång på alkohol, minska situationer som provocerar och skapa överblickbarhet.

Faktablad om misshandel på allmän plats

Faktabladet innehåller bland annat kortfattade fakta om misshandel samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet.

Ladda ner faktabladet. pdf, 2.4 MB.

Den lokala problembilden styr hur det förebyggande arbetet ska bedrivas

Den lokala problembilden styr hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. För att veta vilka insatser som är effektivast mot problemet behövs en orsaksanalys. Brå har tagit fram en skrift Orsaksanalys som ger vägledning i hur lokala aktörer kan gå tillväga, steg för steg, för att genomföra en analys av orsakerna till att brott sker.

Skriften Orsaksanalys

Torget – att arbeta kunskapsbaserat i samverkan

Filmen Torget beskriver hur man kan få till ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i samverkan. I det fiktiva fallet Torget får vi följa kommun och polis och deras arbete tillsammans för att lösa lokala brottsproblem.

För att fördjupa förståelsen och inspirera till samtal om brottsförebyggande arbete har Brå tagit fram ett antal diskussionsfrågor kopplade till filmen. Du hittar diskussionsfrågorna här.

Ta reda på mer

  • Violence Prevention Alliance (VPA) är ett internationellt nätverk inom ramen för världshälsoorganisationen WHO som arbetar för att förebygga våldsbrott. Läs mer om VPA. Länk till annan webbplats.
  • STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) har som mål att förebygga alkohol- och drogproblem genom att påverka tillgänglighet och efterfrågan på alkohol och droger i samhället. Läs mer om STAD. Länk till annan webbplats.

Rapporter

  • Nationella trygghetsundersökningen 2025

    Om utsatthet, otrygghet och förtroende

    Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 65 000 personer som har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

    Publicerad: 2025-10-15

  • Brottsutvecklingen till och med 2024

    Den här kortanalysen ger en aktuell och lättillgänglig bild av brottsutvecklingen i Sverige för ett flertal olika brottstyper. Syftet med kortanalysen är att synliggöra eventuella förändringar i utvecklingen under 2000-talet för bostadsinbrott, bilstöld och stöld ur eller från fordon, cykelstöld, bedrägeri, hot, personrån, misshandel och dödligt våld samt sexualbrott.

    Publicerad: 2025-04-25

  • Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2024

    En redovisning av omständigheter kring brottshändelser

    Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2024. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och rån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2023.

    Publicerad: 2025-02-26

  • Risk för våld i partnerrelation

    En statistisk analys av sociodemografiska faktorer

    I den här kortanalysen undersöks vilka sociodemografiska faktorer som ökar risken för att utsättas för våld i nära relation, av en nuvarande eller tidigare partner.

    Publicerad: 2025-02-06

Fler rapporter

Artiklar

  • 15 oktober 2024

    Virtual Reality i behandling för personer dömda för våldsbrott

    I takt med att samhället utvecklas kommer även nya behandlingsformer som tar tillvara på den nya teknikens möjligheter. Ett exempel är projektet Behandling av våldsbrottsdömda kriminalvårdsklienter med stöd av Virtual Reality där metoden VRAPT testats. Proj...

Pågående projekt

Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.

Poddar

  • Snacka om brott: Avsnitt 53

    Grovt våld i skolan - hur vanligt är det och vad kan vi göra för att förebygga?

    Skolan är den vanligaste platsen för unga att utsättas för våld. Men har våldet i skolan ökat? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren, hur ser våldet ut idag och vad behöver skolorna göra för att förebygga våldet? Samtalet spelades in i Almedalen 2024.

Fler poddar

Webbinarier

  • 1 december 2022

    Hur kan vi förebygga våld i nära relationer?

    Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott belyser vikten av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under detta webbinarium får vi ta del av verktyg och konkreta exempel på förebyggande arbete mot våld i nära relationer.

Fler webbinarier