Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Vinnarna av ECPA 2024 tar emot diplom och vinstcheck av Brås generaldirektör Mattias Larsson

David Ivarsson tar emot diplom och vinstcheck av Brås generaldirektör Mattias Larsson. Med på bild är också Märta Wallinius, forskningschef och forskningsledare för projektet, Rättspsykiatriska regionkliniken Växjö, Tina Fogelklou, verksamhetsområdeschef, Rättspsykiatriska regionkliniken Växjö och Jason MacBride, gruppchef sektionen för programutbildning, Kriminalvården

Virtual Reality i behandling för personer dömda för våldsbrott

I takt med att samhället utvecklas kommer även nya behandlingsformer som tar tillvara på den nya teknikens möjligheter. Ett exempel är projektet Behandling av våldsbrottsdömda kriminalvårdsklienter med stöd av Virtual Reality där metoden VRAPT testats. Projektet blev nyligen utsett till Sveriges bidrag i den brottsförebyggande tävlingen ECPA.

Virtual Reality Aggression Prevention Training (VRAPT) är en kognitiv beteendeterapibehandling som ursprungligen är utvecklad i Holland och har vidareutvecklats inom Region Kronoberg och den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. Med hjälp av VR-teknik kan behandlaren skapa en säker miljö för deltagaren att träna på strategier för att inte återfalla i aggressivt beteende och brott. Behandlaren styr ett rollspel där deltagaren får uppleva triggande situationer i VR-miljön. Nu har metoden utvärderats på två Kriminalvårdsanstalter, med ekonomiskt stöd från Brå. Utvärderingen kommer att publiceras i erfarenhetsbanken på Brås webbplats inom kort. David Ivarsson, doktorand i psykiatri vid Lunds universitet, berättar redan nu om vad utvärderingen visar.

Berätta om insatsen som ni utvärderat med ekonomiskt medel från Brå.
VRAPT är en kognitiv beteendeterapibehandling (KBT) för personer dömda för våldsbrott med problem inom reaktiv aggressivitet. Det övergripande syftet med behandlingen är att lära sig riskmedvetenhet och självkontroll. Deltagarna var 14 manliga kriminalvårdsklienter, intagna på anstalterna Kumla och Borås. Behandlingen består av 16 sessioner och omfattar målformulering och identifiering av situationer där det finns risk för reaktivt aggressiva beteenden. Det omfattar också färdighetsträning i att känna igen känslor hos sig själv och hos andra, social problemlösning och sociala färdigheter.

I behandlingens början gjordes en förmätning på deltagarna, och när behandlingen var slut gjordes en eftermätning. Tre månader efter behandlingen gjordes även en uppföljning.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utvärderingen?

  • Deltagarna visade hög sannolikhet till minskad aggression, dysfunktionell känsloreglering och ilska mellan förmätning och eftermätning. Förändringen syntes också mellan förmätning och uppföljning. Ingen robust förändring uppmättes dock mellan eftermätning och uppföljning, vilket kan vara ett tecken på att det var mest sannolikt att uppnå förändring medan deltagarna var aktiva i behandlingen.
  • Studien kunde inte påvisa att påverkansfaktorer som ålder, pro-kriminella attityder eller psykiatrisk problematik predicerade utfallet. Sannolikt var behandlingsgruppen för liten.
  • Individuella analyser som visade att det fanns skillnader i hur deltagarna förändrats i de olika utfallsmåtten. Mellan 42 och 71 % förbättrades mellan för- och eftermätningen på något av utfallsmåtten, en stor del av gruppen förblev oförändrade och fyra stycken deltagare försämrades på något utfallsmått. Mellan förmätning och uppföljning var det fler individer som hamnade i kategorin oförändrad. Sammantaget pekar detta på att vissa individer förändrades mer under tiden för deltagandet i VRAPT än andra men studien kan inte uttala sig om vad som utmärker dessa personer. Då studien saknar kontrollgrupp kan vi inte uttala oss om VRAPTs effekt men resultaten visar att behandlingen har potential i att minska aggressivitet, dysfunktionell känsloreglering och ilska hos målgruppen.

Vad kan andra regionala och lokala brottsförebyggare ta med sig från utvärderingen?
Utvärderingen visar att VR-assisterad behandling är lovande för målgruppen brottsdömda med våldsbrottshistorik, men att vissa individer verkar förändras mer än andra och att vissa kanske inte förändras alls. Det är dock oklart om det har med VR specifikt att göra eller om det är andra faktorer som påverkar. Studien kunde inte påvisa att andra faktorer påverkade resultatet, men studiens individuella analyser ihop med existerande forskning på gruppen våldsbrottsdömda indikerar att faktorer som till exempel prokriminella attityder kan påverka utfallet. Det innebär att VR först och främst är ett verktyg för att förstärka behandling för brottsdömda, och att behandlingen måste anpassas efter individens behov och riskfaktorer. Framtida studier på VR-assisterad behandling bör undersöka effekter och vilka mekanismer i behandling som VR bidrar till.

Representerar Sverige i ECPA

Den 15 oktober utsågs projektet Behandling av våldsbrottsdömda kriminalvårdsklienter med stöd av Virtual Reality till Sveriges representant i European Crime Prevention Award (ECPA), en tävling som utser det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU. Det svenska bidraget tävlar mot andra europeiska bidrag om att vinna utmärkelsen. I år är tävlingens tema Förebyggande arbete mot återfall i brott och den europeiska finalen äger rum i december.

Om ECPA

Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Syftet med tävlingen är att belöna de bästa europeiska brottsförebyggande projekten.

Läs mer om ECPA.