Barn och ungas brottslighet
Barns och ungas delaktighet i brott är en utmaning för samhället som berör många olika aktörer. De senaste åren har rekryteringen till kriminella nätverk blivit ett allt större problem.
Se även
Introduktion
Det är få personer som begår sitt första brott som vuxna. Delaktighet i brott börjar vanligtvis under tonåren och ökar relativt snabbt under några år, för att sedan avta vid 18–20-årsåldern. En majoritet av dem som begår brott under tonåren upphör att begå brott antingen redan som tonåringar eller under övergången till de nya roller och relationer som präglar livet som vuxen. Många av dem som begår brott som ungdomar kommer heller aldrig till rättsväsendets kännedom.
Sedan 1990-talet har andelen ungdomar och unga vuxna i befolkningen som lagförs för brott minskat medan andelen äldre vuxna som lagförs har varit stabil. Ungdomar är fortfarande tydligt överrepresenterade i brottslighet i jämförelse med deras andel i befolkningen, men de svarar för en mindre del av brottsligheten i samhället jämfört med tidigare.
Se rapporten Forskning om ålder och brott samt dess betydelse för brottsprevention (2024)
Kriminella nätverk
Det är unga som rekryterar barn till de kriminella nätverken. Det är en snabb process, ibland tar det bara en dag. Typiskt sett är det 16-åringar som rekryterar så kallade ”egna yngre” i 12 – 13-årsåldern, för att utföra olika tjänster. Den som rekryterar behöver omkring 2–5 ”egna yngre” som springpojkar för att de själva ska kunna göra karriär inom nätverken och tjäna mer pengar på narkotikaförsäljning. Barn rekryteras bland annat för att de är lättare att manipulera och förskjuta riskerna på. Barn är också en billig arbetskraft för nätverken.
Många av de killar som involveras i kriminella nätverk har tidigare varit med i ett ungdomsgäng. Det är grupperingar där man ofta är i samma ålder, begår mindre allvarliga brott tillsammans och umgås. I ungdomsgänget är man jämlikar och ingen bestämmer mer än någon annan. I ett kriminellt nätverk ser det annorlunda ut än i ungdomsgänget. Nätverken har tillgång till resurser, som skjutvapen och narkotika, och bygger ofta på principer om att äldre styr över yngre.
Statistik
Omfattningen av den faktiska utsattheten och brottsligheten bland unga är svår att bedöma av olika skäl. Exempelvis begås generellt många brott utan att de upptäcks, och även om de upptäcks är det inte säkert att de anmäls och registreras. Skolundersökningen om brott fångar upp händelser som inte fångas upp av den registerbaserade kriminalstatistiken, och är därför en viktig källa till kunskap om ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär.
Skolundersökningen om brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar utsätts för vissa typer av brott, själva deltar i brott eller andra riskbeteenden.
Delaktighet i brott
Delaktighet i brott
Ungefär hälften (51,3 %) av eleverna uppger att de begått något brott (våldsbrott, stöldbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket utgör ungefär samma nivå som under den övriga mätperioden. Samtliga brottstyper utom stöld är vanligast bland pojkar, men totalt sett uppger lika stor andel pojkar som flickor att de har varit delaktiga i brott (51,3 respektive 51,2 %). Detta skiljer sig från tidigare år då det var vanligare att pojkar uppgav delaktighet i brott än flickor. Könsskillnaderna är relativt små vid narkotikabrott, men större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland utrikesfödda och svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i grövre våldsbrott, grövre stöld och narkotikabrott, medan det för andra typer av stöldbrott och skadegörelse är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder att ha uppgett delaktighet. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda eller separerade föräldrar, och framför allt bland elever vars familjer har svaga ekonomiska resurser.
Utsatthet bland unga som begår brott
Bland de elever som i Skolundersökningen om brott 2023 uppger att de har begått något brott, har en stor andel även uppgett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland pojkar och flickor som har begått narkotikabrott.
Bland pojkar har 20,7 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för sexualbrott, vilket kan jämföras med 2,6 procent bland pojkar som inte har begått något brott. Av de pojkar som begått narkotikabrott har också 43,1 procent blivit utsatta för misshandel, vilket kan jämföras med 10,4 procent bland pojkar som inte har begått något brott.
Bland flickor som har begått narkotikabrott uppger 51,8 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 7,9 procent bland flickor som inte begått något brott. Av dem som begått narkotikabrott har 39,3 procent utsatts för misshandel, vilket kan jämföras med 6,7 procent bland flickor som inte begått något brott.
Attityder till brott
Överlag är det stora skillnader i acceptansen för olika typer av beteenden mellan pojkar och flickor, där andelen som anser att någon av de efterfrågade handlingarna är okej oftast är större bland pojkar. Exempelvis uppger 38,7 procent av pojkarna att de skulle anse att det var helt okej eller ganska okej om deras kompis slog ner någon som sa något förolämpande, medan motsvarande andel bland flickor är 23,3 procent.
Misstänkta personer
Av de personer som misstänktes för brott 2023 utgjorde åldersgruppen 15–20 år 19 procent av samtliga misstänkta personer, medan åldersgruppen 21–29 utgjorde 23 %.
Generellt sett är andelen misstänkta personer i befolkningen som störst bland unga personer och minskar med stigande ålder. Mönstret har varit relativt likartat över tid.
Unga misstänkta för brott
De brottskategorier som unga personer (15–20 år) och vuxna (21 år eller äldre) misstänkts för skiljer sig något åt. Den vanligaste brottskategorin bland unga misstänkta var narkotikabrott (38 %).
Vanligaste brotten bland unga misstänkta
Andelen unga (15–20 år) är större i vissa brottskategorier. Brottskategorier med hög andel unga (2023):
- Narkotikabrott 38 %
- Brott mot person 33 %
- Stöldbrott 20 %
Lagförda för brott
Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 18 procent av samtliga lagföringsbeslut, trots att den här åldersgruppen endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) än i de äldre. Antalet lagföringsbeslut per 100 000 personer tenderar också att minska med ökad ålder.
Unga lagförda för brott
Åtalsunderlåtelse är den vanligaste påföljden i åldersgruppen 15–17 år. Den här lagföringstypen stod för 35 procent av alla lagföringsbeslut i åldersgruppen under 2023. De flesta (95 %) av de åtalsunderlåtelser som meddelades ungdomar under 18 år var straffvarning, det vill säga åtalsunderlåtelser som meddelats enligt 17 § lagen (1964:67) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).
År 2023 meddelades 3 297 beslut om straffvarning mot personer i åldersgruppen 15–17 år, vilket är en ökning med 486 beslut jämfört med 2022. Eftersom straffvarning som påföljd infördes 1 juli 2015 kan utveckling bara studeras från 2016. Jämfört med 2016 har straffvarning mot personer i åldersgruppen 15–17 år ökat med 423 beslut.
När det gäller unga lagöverträdare ska domstolarna i så stor utsträckning som möjligt undvika fängelsepåföljd, och om möjligt döma till alternativa påföljder. För ungdomar finns exempelvis påföljden sluten ungdomsvård som alternativ till fängelse. År 2023 var det ingen i åldern 15–17 år som dömdes till fängelse.
Jämfört med 2022 ökade antalet domslut med någon typ av ungdomspåföljd med 16 procent, eller 492 beslut. Både domslut mot kvinnor och domslut mot män ökade, med 15 respektive 16 procent, eller 71 respektive 421 domslut.
Jämfört med 2014 har ungdomspåföljderna sammantaget ökat med 607 domslut, eller 21 procent. Trots det har domslut med ungdomstjänst som huvudpåföljd under perioden minskat med 109 domslut, eller 8 procent.
Ungdomspåföljder
- Sluten ungdomsvård utgör sedan 1999 ett alternativ till fängelse för ungdomar. År 2023 utgjorde sluten ungdomsvård huvudpåföljd i 119 domslut som rörde ungdomar i åldern 15–20 år. Jämfört med 2022, när tingsrätterna dömde till sluten ungdomsvård i 59 fall, innebär det en ökning med 60 beslut, eller 102 procent. I genomsnitt dömdes ungdomar 2023 till sluten ungdomsvård i 19,7 månader (cirka 19 månader och 21 dagar), vilket är en ökning med 5,6 månader jämfört med 2022. I 47 procent av domsluten utgjordes huvudbrotten av brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB) (framför allt mord och dråp5 respektive grov misshandel), i 8 procent olika typer av tillgreppsbrott (framför allt rån), och i 7 procent någon form av narkotikabrott.
- Ungdomsvård och ungdomstjänst infördes 2007 som nya ungdomspåföljder, och ersatte till viss del den tidigare ungdomspåföljden ungdomstjänst inom ramen för vård inom socialtjänsten. År 2023 hade 1 964 domslut huvudpåföljden ungdomsvård och 1 291 domslut huvudpåföljden ungdomstjänst.
- Ungdomsövervakning tillkom som ytterligare ungdomspåföljd 2021. Påföljden kan omfatta så kallad hemarrest eller förbud mot att vistas på vissa platser vid vissa tidpunkter. Påföljden är därmed mer ingripande än ungdomsvård och ungdomstjänst men inte lika ingripande som sluten ungdomsvård. År 2023 hade 155 domslut huvudpåföljden ungdomsövervakning, 4 mot kvinnor och 151 mot män.
Förebyggande åtgärder
Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Arbetet för att minska ungdomsbrottslighet pågår ständigt på lokal nivå i landet. Här kan du finna stöd för att kunskapsbaserat arbete genom forskningsrön, goda lokala exempel och statistik.
Samverkan runt barn och unga
Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera brottslighetens skadeverkningar. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott kan ske såväl på områdes/grupp- som individnivå.
För att brottsförebyggande samverkan ska bli effektiv behöver också detta arbete kunskapsbaseras. Det betyder att starta med den gemensamma lokala lägesbilden, därefter välja åtgärder och sist, men inte minst, följa upp och utvärdera arbetet. I den lokala lägesbilden bör de specifika förutsättningar som kan vara skilja sig från kommun till kommun framträda.
Lägesbild och orsaksanalys
För att arbeta kunskapsbaserat mot ungdomsbrottslighet, exempelvis i en kommun eller på en skola, behöver först en lokal lägesbild göras i samverkan mellan aktuella aktörer.
Att ta fram en lägesbild innebär att beskriva och samla information om aktuella förhållanden för att ha som underlag när man väljer och planerar åtgärder.
Lägesbilden kan visa vilka problem som är vanligast, hur stor risken för utsatthet är eller hur utvecklingen ser ut över tid. Det är även intressant att undersöka om kommunen har speciellt stora problem jämfört med andra områden eller om det finns andra avvikelser.
Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF
Brå, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner samt Skolverket tagit fram ett stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att det ska underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Misshandel bland ungdomar 15–17 år
Den här kortanalysen beskriver misshandel bland ungdomar genom att undersöka utvecklingen mellan 2000 och 2023, vad som kännetecknar dessa brott samt vilka ungdomar som begår misshandel, respektive vilka ungdomar som utsätts för det.
Publicerad: 2024-06-26
Grovt våld i skolan
För att kunna förebygga grovt våld i skolan på ett bra sätt behövs kunskap om hur det våldet ser ut och förändras över tid. I den här rapporten beskrivs grovt våld i skolan utifrån tre dimensioner: omfattning, karaktär och utveckling under perioden 2010–2022.
Publicerad: 2024-03-22
Forskning om ålder och brott samt dess betydelse för brottsprevention
Hur vanlig är delaktighet i brott i olika åldersgrupper i befolkningen? Hur många slutar begå brott redan som ungdomar, och hur många fortsätter begå brott som vuxna? Den här rapporten är en kunskapssammanställning av forskning om ålder och brott samt kriminella karrirärer.
Publicerad: 2024-02-28
Pågående projekt
Flickor och kvinnor i kriminella miljöer
Brå ska studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor som är delaktiga i kriminella nätverk, och undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.
Fokus på unga på väg in i kriminalitet
Det mest angelägna brottslighetsrelaterade problemet, och som kräver intensiva insatser, gäller unga i eller på väg in i gängkriminalitet.
Utredningar där barn under 15 år misstänks för brott
Brå ska ta fram kunskap om utredningar där barn under 15 år misstänks för brott.
Brottslighetens koncentration till tonåren
Brå ska ta fram ett kunskapsunderlag om hur brottsdeltagande fördelas över olika åldrar och mellan olika grupper av lagöverträdare.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 54
Unga avhoppare från kriminella gäng – vilket stöd finns idag, vad fungerar och vad saknas?
Finns tillräcklig kunskap för att kunna stötta den unga som vill lämna kriminalitet? Hur ser stödet ut idag för unga avhoppare, vad kan förbättras och utvecklas? Hur fungerar samverkan och informationsdelning? Samtalet spelades in i Almedalen 2024.
Snacka om brott: Avsnitt 50
Rekrytering av barn och unga i kriminella nätverk
Det kan gå väldigt snabbt när barn och unga rekryteras in i ett kriminellt nätverk, ibland tar det bara en dag. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till kriminella nätverk, vad som motiverar rekryteringen och på vilket sätt barnen utnyttjas. Vi pratar också om vilken roll narkotikahanteringen har och hur situationen är för flickor och kvinnor i de här nätverken. Och hur kan det gå till för den som vill lämna ett kriminellt nätverk? Vilket stöd behöver de och vilket stöd finns att få? Samtalet utgår från Brå-rapporten Barn och unga i kriminella nätverk som publicerades i november 2023.
Snacka om brott: Avsnitt 47
Hur kan vi förebygga brottslighet bland barn och unga?
Brott bland barn och unga är en ständigt aktuell fråga som kräver gemensamma lösningar. Hur kan vi praktiskt och i samverkan arbeta brottsförebyggande med unga? Både de som redan begår brott och de som riskerar att hamna i brottslighet. Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023.
Webbinarier
26 november 2024
Hur ser utvecklingen av ungdomsbrottsligheten i Sverige ut? Vilka brott begår barn och unga? Och vad kan man göra för att förebygga ungdomsbrottslighet? I detta webbinarium diskuterar forskare och praktiker ungdomsbrottslighet.
17 oktober 2023
Informationsdelning och sekretess i brottsförebyggande arbete med barn och unga
Vad är på gång gällande informationsdelning och sekretess? Finns det stöd att få i det lokala samverkansarbetet? Hur kan ett fungerande samarbete se ut under rådande lagstiftning? Det här webbinariet vänder sig till dig som har ansvar för detta arbete i en ledande ställning. Det passar även dig som på något sätt arbetar med barn och unga i brottsförebyggande syfte.
24 september 2019
Ungdomars brott och utsatthet på nätet
Ett webbinarium om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta.
Artiklar
6 december 2024
Samarbete mellan myndigheter ska skydda unga från kriminella nätverk
Åtta myndigheter har etablerat närmare samarbeten för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Snabbare kontaktvägar finns nu mellan dessa myndigheter, socialtjänsten och skolorna runtom i landet. Det framgår av den slutrapport som på...
22 november 2024
Sollentunas mål för 2030: Inga utsatta områden i kommunen
Sollentuna kommun har satt ett mål som påverkat hela organisationen i grunden: År 2030 ska det inte finnas några områden i Sollentuna på polisens lista över utsatta områden. Kommundirektör Per Törnvall, trygghetsstrateg Caroline Olsson och kommunpolis Kristian...
2 september 2024
Vilka insatser fungerar när barn och unga begår brott?
När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga ’mirakelkurer’ som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Ho...