Rån
Personrån är den i särklass vanligaste formen av rån. Butiksrån är betydligt ovanligare, men ofta grövre eftersom det är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen.
Introduktion
För personrån är den absoluta majoriteten av gärningspersonerna helt okända för den utsatta, oavsett om den utsatta är man eller kvinna. Sedan är det en mindre andel fall där den utsatta har uppgett att gärningspersonen var bekant, men endast till namn eller utseende. I några fall där kvinnor blivit utsatta uppges gärningspersonen vara en partner eller före detta partner.
Se rapporten Gärningspersonens kön, ålder och relation till den utsatta (2023)
Rån mot ungdomar
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Statistik
Utsatta för rån
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,0 procent av befolkningen att de utsattes för rån eller försök till rån under 2023, vilket är på samma nivå som 2022. Andelen var relativt oförändrad 2006–2015. Därefter syntes en uppåtgående trend fram till och med 2019, följt av en nedåtgående trend.
Utsatthet för rån
Det är vanligare att uppge utsatthet för rån bland män jämfört med kvinnor (1,6 respektive 0,4 % 2023). Utvecklingen över tid har generellt sett likadan ut för båda könen, dock var ökningen fram till och med 2019 betydligt större bland män än bland kvinnor.
Bland män är andelen utsatta för rån 2023 störst i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år, och andelen är sedan mindre bland äldre. Även bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år, men inget tydligt mönster framgår.
Andelen utsatta för rån är också större bland personer med som högst förgymnasial eller gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Bland ensamstående är utsattheten större jämfört med bland sammanboende. Dessutom syns skillnader utifrån hur och var man bor. Andelen är större bland boende i flerfamiljshus än småhus, och bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner jämfört med framförallt boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner.
Anmälda brott
Anmälda rån
Under 2023 anmäldes 6 402 rån, vilket var en minskning med 81 brott (−1 %) jämfört med 2022. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner), minskade med 125 brott (−2 %), till 5 384 anmälda brott. Av dessa var 494 rån riktade mot äldre eller funktionshindrade, vilket var 6 brott fler (+1 %) jämfört med året innan. Av resterande 4 890 personrån var en majoritet (70 %) av dessa, 3 438 brott, riktade mot vuxna, och de brotten minskade med 4 procent jämfört med 2022. Totalt 1 452 av de anmälda personrånen, eller 30 procent, var riktade mot barn (under 18 år), och de brotten ökade med 22 brott jämfört med året innan.
Av de anmälda personrånen begicks 490 brott (10 %) med skjutvapen, vilket var oförändrat (+1 brott) jämfört med året innan. Av de anmälda personrånen mot vuxna begicks 12 procent (412 brott) med skjutvapen, vilket var en ökning med 18 brott (+5 %). Av de anmälda personrånen mot barn (under 18 år) begicks 5 procent (78 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 17 brott (−18 %).
Jämfört med 2014 var det totala antalet anmälda personrån 651 brott färre (−11 %). De anmälda personrånen ökade 2018 och 2019 från en relativt stabil nivå, för att därefter kontinuerligt minska.
Andra typer av rån
Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån finns bland annat butiksrån, med 350 anmälda brott 2023, vilket var en minskning med 44 brott jämfört med 2022. Bankrån hade inte något anmält brott 2022 eller 2023. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårsperioden. Taxirånen minskade med 2 brott (−13 %) till 14 anmälda brott.
Taxirånen minskade med 38 procent (−10 brott) till 16 anmälda brott.
Misstänkta personer
Misstänkta för rån
År 2022 misstänktes 2 498 personer för rån (inklusive grovt rån), vilket var en minskning med 16 procent jämfört med 2021. Minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (−5 %) och misstänkta män (−17 %).
Uppklarade brott
Personuppklarade rån
Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 14 procent 2022, en ökning med 2 procentenheter både jämfört med 2022 och med 2014.
Rån bland unga
Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott bland elever i årskurs nio. I undersökningen uppger 2,6 procent av eleverna att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna. Andelen pojkar som uppger att de utsatts för rån är drygt dubbelt så stor (3,4 %) som motsvarande andel av flickorna (1,4 %).
Bland pojkar har andelen utsatta minskat något sedan 2021 då andelen låg på 4,3 procent, och ligger nu på ungefär samma nivå som 2015 och 2017. Bland flickor har andelen utsatta legat relativt stabilt sedan 2015.
De flesta av de utsatta eleverna 2023 uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel pojkar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle.
Brottsplats vid rån
Den vanligaste brottsplatsen för rån är i utomhusmiljön, som exempelvis på torg, i parker och i centrum (28,6 %, se figur 3.34). Näst vanligaste brottsplatsen är i skolmiljön under skoltid (16,8 %), därefter följer internet och sociala medier (15,9 %) och det egna hemmet (8,1 %).
Unga som utsatts för rån
Förebyggande åtgärder
Utifrån den så kallade brottstriangeln uppstår brott när en potentiell gärningsperson och ett möjligt brottsoffer möts på en plats där det saknas
övervakning eller hinder för att brottet ska begås.
Personrånen i Sverige är koncentrerade till helgkvällar och nätter, och
sker till största delen på allmän plats. Eftersom personrån ofta är koncentrerade till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att
arbeta problemorienterat och platsbaserat.
Situationell prevention
Situationellt brottsförebyggande arbete handlar om att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås.
Situationella brottsförebyggande åtgärder kan delas in i fem övergripande strategier som kan användas i lokalt brottsförebyggande arbete. Grunden för dessa åtgärder bör utgå från ett kunskapsbaserat arbetssätt med tydlig problembild och analys, väl avvägda åtgärder och uppföljning av resultaten.
De fem övergripande strategierna är:
- Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott
Kan exempelvis innebära att förstärka låsanordningar, sätta in säkerhetsdörrar, använda porttelefoner eller stänga av gator. - Öka risken för den som har för avsikt att begå brott
Kan exempelvis innebära att införa kameraövervakning, arbeta med grannsamverkan eller designa platser för ökad naturlig övervakning. - Minska belöningen för den som begår brott
Kan exempelvis innebära märkning av potentiellt stöldgods eller ta bort stöldbegärliga objekt ur bilar. - Reducera provokationer som kan leda till brott
Kan exempelvis innebära att försöka förebygga köer och trängsel i kollektivtrafik för att undvika konflikter. - Ta bort ursäkter för den som begår brott
Kan exempelvis innebära kontroll av alkoholservering, för att undvika överservering som kan leda till våldsbrott, eller att man tydligt informerar om lagar och regler.
Faktablad om personrån
Faktabladet innehåller bland annat kortfattade fakta om personrån samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Nationella trygghetsundersökningen 2024
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2024-10-16
Hot och våld mot elever i skolmiljö
Om utvecklingen, vilka som utsätts och överlappning med mobbning
Den här kortanalysen undersöker elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö. Hot eller våld används här som samlingsbegrepp för hot, misshandel, sexualbrott eller rån.
Publicerad: 2024-02-01
Nationella trygghetsundersökningen 2023
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2023-10-11
Artiklar
14 februari 2022
Så arbetar Göteborg med att förebygga ungdomsrån
Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfakto...
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 35
Ungdomsrån: Kasper rånades som 16-åring
Hör Kasper berätta om när han rånades av en annan ung person, vad det har satt för spår och vilken hjälp han har fått för att komma vidare. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.
Snacka om brott: Avsnitt 34
Ungdomsrån: Abbe rånade andra unga
Hör den unga gärningspersonen Abbe berätta om hur han började råna andra unga, och om vändpunkten och hans tips till andra ungdomar som är i samma situation idag. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.
Snacka om brott: Avsnitt 33
Det här avsnittet handlar om ungdomsrån, det vill säga rån mellan unga gärningspersoner och unga brottsutsatta. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån. Relaterad publikation: Ungdomsrån
Webbinarier
Januari 2022
Förebyggande arbete mot ungdomsrån
Vi får höra om hur Migrationsverket, Polisen och Vänersborgs kommun genomförde ett gemensamt arbete tillsammans med fastighetsägaren Restad Gård AB, för att öka tryggheten och minska brottsligheten på ett boende där 1500 nyanlända vistas.