Rån
Personrån är den i särklass vanligaste formen av rån. Butiksrån är betydligt ovanligare, men ofta grövre eftersom det är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen.
Introduktion
Förenklat innebär rån att en eller flera individer stjäl eller tvingar till sig något från annan genom att använda hot eller våld. I juridisk mening tillhör rån det som i brottsbalken kallas för tillgreppsbrott, men eftersom det förekommer ett inslag av interaktion mellan gärningsperson och utsatt kategoriseras det ofta i andra sammanhang som ett våldsbrott. Ett rån handlar alltså inte enbart om exempelvis en stöld, utan det är då kombinationen av stöld och hot eller våld som tillsammans utgör ett rån.
Bankrån, taxirån och rån mot värdetransport eller befordran har minskat kraftigt under perioden 2006–2024. Det finns flera förklaringar till detta, men en central faktor är att kontanthanteringen har minskat och att de här rånen därför blivit mindre attraktiva att utföra.
Gällande rån mot privatpersoner låg den självrapporterade utsattheten länge stabilt, innan det under 2010-talet ökade för att därefter minska under de senaste åren. Minskningen till trots är nivån något högre än före 2010-talets ökning. Ökningen drevs främst av att fler unga män rapporterade att de utsatts för rån, och det är också den grupp som begår flest rån, särskilt i storstäder. Viktigt i sammanhanget är att rån under 2010-talet blivit ett av de debutbrott där en första lagföring för brottet har en stark koppling till fortsatt kriminalitet.
Ökningen under 2010-talet bekräftas även delvis av anmälningsstatistiken, vilket indikerar att det skett en faktisk ökning av personrån under den här perioden. Likt den självrapporterade utsattheten har även antalet anmälda personrån därefter minskat tydligt sedan början av 2020-talet, med den skillnaden att minskningen av antalet anmälningar varit mer markant.
Brottsutvecklingen i Sverige 2006–20244
Rån mot ungdomar
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Statistik
Utsatta för rån
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 0,9 procent av befolkningen att de utsattes för rån eller försök till rån under 2024. Andelen har legat på ungefär samma nivå sedan 2022. I början av perioden (2006–2015) var nivån relativt stabil. Därefter syntes en uppåtgående trend mellan 2016 och 2019 som sedan följdes av en nedåtgående trend 2020–2022.
Utsatthet för rån
- diagram
- tabell
Det är vanligare att uppge utsatthet för rån bland män jämfört med kvinnor (1,5 respektive 0,4 % 2024). Utvecklingen över tid har generellt sett likadan ut för båda könen, dock var ökningen fram till och med 2019 betydligt större bland män än bland kvinnor.
Bland män är andelen utsatta för rån 2024 störst i åldersgruppen 16–19 år. Andelen minskar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor är skillnaderna mellan olika åldersgrupper mindre, men andelen är något större bland yngre (16–19 år och 20–24 år) jämfört med äldre åldersgrupper.
Andelen utsatta för rån är större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda än bland personer med annan bakgrund. Personer med som högst förgymnasial utbildning utsätts i större utsträckning än personer med högre utbildningsnivå. Dessutom syns skillnader utifrån hur och var man bor. Andelen utsatta är större bland boende i flerfamiljshus, liksom bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner.
Anmälda brott
Anmälda rån
- diagram
- tabell
Under 2025 anmäldes 3 769 rån, vilket var en minskning med 991 brott (−21 %) jämfört med 2024. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner), minskade med 919 brott (−23 %), till 3 155 anmälda brott.
Under 2025 var 333 av dessa rån riktade mot någon äldre eller funktionshindrad person, vilket var 29 brott färre (−8 %) jämfört med året innan. Av resterande 2 822 personrån var en majoritet (76 % och 2 142 brott) riktade mot vuxna och 680 anmälda personrån (24 %) riktade mot barn (under 18 år). Personrån mot vuxna minskade med 603 brott (−22 %) jämfört med 2024 och personrån riktade mot barn minskade med 287 brott (−30 %) jämfört med året innan. Av de anmälda personrånen begicks 283 brott (10 %) med skjutvapen, vilket var 73 färre (−21 %) jämfört med året innan.
Av de anmälda personrånen mot vuxna begicks 11 procent (235 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 60 brott (−20 %) jämfört med 2024. Av de anmälda personrånen mot barn (under 18 år) begicks 7 procent (48 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 13 brott (−21 %).
Jämfört med 2016 var det totala antalet anmälda personrån 2 789 brott färre (−47 %). De anmälda personrånen ökade 2018 och 2019 från en relativt stabil nivå, för att därefter kontinuerligt minska.
Andra typer av rån
Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån finns bland annat butiksrån som, med undantag för 2020 och 2025, har minskat kontinuerligt sedan 2016. Det anmäldes 222 butiksrån 2025, vilket var 5 brott fler (+2 %) jämfört med 2024.
Det anmäldes 0 (alltså inga) bankrån under 2025, jämfört med 2 anmälda bankrån 2024 samt 0 bankrån under 2022 och 2023. Under den senaste tioårsperioden har det som mest anmälts 13 bankrån, vilket var 2016. Mellan 2016 och 2019 anmäldes mellan 11–13 bankrån per år, och därefter 5 respektive 4 bankrån under 2020 och 2021.
Misstänkta personer
Misstänkta för rån
- diagram
- tabell
År 2024 misstänktes 2 436 personer för rån, vilket var en minskning med 7 procent jämfört med 2023. Minskningen avsåg misstänkta män (−8 %) medan antalet misstänkta kvinnor ökade (+4 %).
Uppklarade brott
Personuppklarade rån
- diagram
- tabell
Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 14 procent 2022, en ökning med 2 procentenheter både jämfört med 2022 och med 2014.
Rån bland unga
Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott bland elever i årskurs nio. I undersökningen uppger 2,6 procent av eleverna att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna. Andelen pojkar som uppger att de utsatts för rån är drygt dubbelt så stor (3,4 %) som motsvarande andel av flickorna (1,4 %).
Bland pojkar har andelen utsatta minskat något sedan 2021 då andelen låg på 4,3 procent, och ligger nu på ungefär samma nivå som 2015 och 2017. Bland flickor har andelen utsatta legat relativt stabilt sedan 2015.
De flesta av de utsatta eleverna 2023 uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel pojkar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle.
Brottsplats vid rån
Den vanligaste brottsplatsen för rån är i utomhusmiljön, som exempelvis på torg, i parker och i centrum (28,6 %, se figur 3.34). Näst vanligaste brottsplatsen är i skolmiljön under skoltid (16,8 %), därefter följer internet och sociala medier (15,9 %) och det egna hemmet (8,1 %).
Unga som utsatts för rån
- diagram
- tabell
Förebyggande åtgärder
Utifrån den så kallade brottstriangeln uppstår brott när en potentiell gärningsperson och ett möjligt brottsoffer möts på en plats där det saknas
övervakning eller hinder för att brottet ska begås.
Personrånen i Sverige är koncentrerade till helgkvällar och nätter, och
sker till största delen på allmän plats. Eftersom personrån ofta är koncentrerade till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att
arbeta problemorienterat och platsbaserat.
Situationell prevention
Situationellt brottsförebyggande arbete handlar om att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås.
Situationella brottsförebyggande åtgärder kan delas in i fem övergripande strategier som kan användas i lokalt brottsförebyggande arbete. Grunden för dessa åtgärder bör utgå från ett kunskapsbaserat arbetssätt med tydlig problembild och analys, väl avvägda åtgärder och uppföljning av resultaten.
De fem övergripande strategierna är:
- Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott
Kan exempelvis innebära att förstärka låsanordningar, sätta in säkerhetsdörrar, använda porttelefoner eller stänga av gator. - Öka risken för den som har för avsikt att begå brott
Kan exempelvis innebära att införa kameraövervakning, arbeta med grannsamverkan eller designa platser för ökad naturlig övervakning. - Minska belöningen för den som begår brott
Kan exempelvis innebära märkning av potentiellt stöldgods eller ta bort stöldbegärliga objekt ur bilar. - Reducera provokationer som kan leda till brott
Kan exempelvis innebära att försöka förebygga köer och trängsel i kollektivtrafik för att undvika konflikter. - Ta bort ursäkter för den som begår brott
Kan exempelvis innebära kontroll av alkoholservering, för att undvika överservering som kan leda till våldsbrott, eller att man tydligt informerar om lagar och regler.
Faktablad om personrån
Faktabladet innehåller bland annat kortfattade fakta om personrån samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet.
Rapporter
Brottsutvecklingen i Sverige 2006–2024
En analys av några centrala brottstyper
Den här rapporten syftar till att ge en aktuell och samlad bild av brottsutvecklingen i Sverige för ett antal centrala brottstyper under perioden 2006–2024.
Publicerad: 2026-02-26
Tid för brott
En statistisk analys av när olika brott begås
Den här kortanalysen undersöker när under året, veckan och dygnet som fyra olika brott – misshandel, sexualbrott, personrån och bostadsinbrott – oftast begås.
Publicerad: 2026-02-24
Nationella trygghetsundersökningen – uppföljningsintervjuer 2025
En redovisning av omständigheter kring brottshändelser
Den här kortanalysen presenterar resultat från uppföljningsintervjuerna till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2025. Resultaten gäller brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott och rån, och beskriver olika omständigheter kring de brottshändelser som personer i åldrarna 16–84 år uppgett att de utsattes för under 2024.
Publicerad: 2026-02-09
Nationella trygghetsundersökningen 2025
Om utsatthet, otrygghet och förtroende
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av drygt 65 000 personer som har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
Publicerad: 2025-10-15
Artiklar
14 februari 2022
Så arbetar Göteborg med att förebygga ungdomsrån
Kontinuitet och långsiktigt tänkande ses som förutsättningar för framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomsrån i Göteborg. Här berättar polis och socialtjänst om hur deras arbete bedrivs och är organiserat samt vad de ser för utmaningar och framgångsfakto...
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 35
Ungdomsrån: Kasper rånades som 16-åring
Hör Kasper berätta om när han rånades av en annan ung person, vad det har satt för spår och vilken hjälp han har fått för att komma vidare. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.
Snacka om brott: Avsnitt 34
Ungdomsrån: Abbe rånade andra unga
Hör den unga gärningspersonen Abbe berätta om hur han började råna andra unga, och om vändpunkten och hans tips till andra ungdomar som är i samma situation idag. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.
Snacka om brott: Avsnitt 33
Ungdomsrån
Det här avsnittet handlar om ungdomsrån, det vill säga rån mellan unga gärningspersoner och unga brottsutsatta. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån. Relaterad publikation: Ungdomsrån
Webbinarier
Januari 2022
Förebyggande arbete mot ungdomsrån
Under webbinariet får vi ta del av hur några kommuner och polisregioner har arbetat med ungdomsrån de senaste åren. Dessutom berättar utredare från Brå om den nyligen publicerade rapporten om ungdomsrån och om annat som pågår på området.