Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

Utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda

Slutredovisning

De senaste åren har Polismyndigheten fått ett stort tillskott av resurser med målet att myndigheten skulle växa med 10 000 fler anställda. Den här avslutande rapporten i Brås utvärdering av satsningen ger en samlad analys och bedömning av hur polisen använt de ökade resurserna och hur verksamhetsresultaten utvecklats under perioden.

Fakta om publikationen

Författare
David Andersson, Lina Fjelkegård och Albin Östervall
Övrig information
© Brottsförebyggande rådet 2026
urn:nbn:se:bra-1320
Rapport 2026:7

Pressmeddelande

10 000 fler polisanställda – nu finns utrymme för att förbättra resultaten

Efter satsningen på 10 000 fler polisanställda har polisens förmåga att bekämpa det grova våldet i kriminella miljöer ökat, men det långsiktiga brottsförebyggande arbetet och uppklaringen av mängdbrott behöver utvecklas. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Polismyndigheten har nått regeringens mål om att växa med 10 000 anställda. Totalt sett har polisens personalstyrka vuxit med 40 procent från 2016 till 2024. En stor del av tillväxten består av civilanställda som ökat med 90 procent. Många civilanställda jobbar inom utredningsverksamheten som vuxit med 56 procent. Den brottsförebyggande och ingripande verksamheten som är beroende av utbildade poliser har en mer begränsad tillväxt på 19 procent.

Antalet brottsanmälningar har legat konstant under perioden, men den totala brottsuppklaringen har inte ökat trots fler polisanställda. Andelen uppklarade mängdbrott minskade från 13 procent till 11 procent mellan 2016 och 2024. En förklaring kan vara att det stora antalet grova våldsdåd med kopplingar till kriminella nätverk krävt mycket av polisen. Antalet uppklarade mordförsök ökade under samma period från 245 till 463.

– Utvärderingen visar att Polismyndigheten har ökat trycket på de kriminella nätverken. Men med de stora resurstillskotten borde Polismyndigheten ha förbättrat resultaten även inom mängdbrotten, som är den absoluta huvuddelen av alla brott. Det handlar till exempel om misshandel, bedrägerier och stöld, och skadan för dem som drabbas kan vara allvarlig, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.

Även om tillväxten av poliser varit betydligt lägre än av civil personal har Sveriges polistäthet ökat under perioden, från 202 till 225 poliser per 100 000 invånare, och Sverige har klart flest poliser per invånare i Norden. Något av ett undantag är polisregion Stockholm där polistillväxten varit särskilt låg och polistätheten har minskat.

– Det märks att det är fler poliser som är ute och arbetar i lokalsamhället. Trycket på polispatrullerna har minskat och skapat utrymme för fler brottsförebyggande åtgärder. Samtidigt ser vi att polisen behöver förbättra det långsiktiga brottsförebyggande arbetet, säger Albin Östervall, utredare på Brå.
Brå rekommenderar att tillväxttakten inom Polismyndigheten bromsas och att polisen nu får utrymme att utveckla nya arbetssätt och ta sikte på hela uppdraget.

Kontakt

Lina Fjelkegård

Uredare, Brå.

E-post: lina.fjelkegard@bra.se

Telefon: 08-518 32 421

Albin Östervall

Utredare, Brå.

E-post: albin.ostervall@bra.se

Telefon: 08-527 58 527

Sammanfattning

Mellan 2017 och 2024 nästan fördubblades Polismyndighetens anslag, från 22 miljarder till knappt 41 miljarder. Utöver att myndigheten skulle växa med 10 000 fler anställda var de viktigaste målen med satsningen att prioritera kärnverksamheten, stärka den lokala närvaron och förbättra verksamhetsresultaten.

Målet om 10 000 fler polisanställda har nåtts

Polismyndigheten har nått målet att växa med 10 000 anställda. År 2024 hade Polismyndigheten 11 426 fler anställda än vid 2016 års inledning. Totalt sett har polisens personalstyrka vuxit med 40 procent och antalet årsarbetskrafter har ökat med 49 procent.

Tillväxten har fördelats över hela landet

Procentuellt sett är tillväxten större på de nationella avdelningarna än i polisregionerna. Sett till personalens funktion är den procentuella tillväxten lika stor inom kärnverksamheten och stödverksamheten. I absoluta tal har dock huvuddelen av tillväxten skett i regionerna där de flesta anställda arbetar och huvuddelen av kärnverksamheten sker. Polisregioner med mer landsbygd har vuxit i samma takt som övriga regioner. Inom regionerna är den procentuella tillväxten lägre på lokal nivå och polisområdesnivå än på regional nivå.

Störst tillväxt av civilanställda

Polismyndigheten har haft svårt med tillväxten av poliser och den största delen av tillväxten utgörs av civilanställda. Totalt har antalet civilanställda ökat med 7 484 mellan 2015 och 2024, vilket motsvarar en ökning på 90 procent. Antalet poliser har ökat med 3 942, vilket motsvarar en ökning på 20 procent.

Utredning är den del av verksamheten som vuxit mest med en tillväxt på 56 procent. Den brottsförebyggande och ingripande verksamheten, som till skillnad från utredningsverksamheten är beroende av personal med poliskompetens, har enbart vuxit med 19 procent. Inom lokalpolisområden med utsatta områden är tillväxten av poliser och personal inom den brottsförebyggande och ingripande verksamheten något högre, vilket tyder på att utsatta områden prioriterats.

I region Stockholm har antalet poliser bara ökat med knappt 3 procent och den brottsförebyggande och ingripande verksamheten med 9 procent. Det är den lägsta tillväxten i landet och innebär att antalet poliser per invånare har minskat. Prioriteringen av lokalpolisområden med utsatta områden innebär att regionens övriga lokalpolisområden sannolikt haft ännu lägre tillväxt. Även de tillfälliga personalförflyttningar till region Stockholm under perioden har till stor del koncentrerats till lokalpolisområden med utsatta områden.

Sveriges polistäthet har ökat

Även om tillväxten av poliser varit betydligt lägre än av civil personal har Sveriges polistäthet ökat under perioden, från 202 till 225 poliser per 100 000 invånare. Sverige har nu också klart flest poliser per invånare i Norden. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige dock fortsatt en relativt låg polistäthet, även om raka jämförelser kompliceras av att olika polisväsenden organiseras på olika sätt.

Polismyndighetens förutsättningar

Parallellt med att Polismyndigheten vuxit har antalet anmälda brott legat förhållandevis stabilt på cirka 1 500 000 per år. Det innebär att antalet anmälda brott per anställd har minskat från 53 till 38 mellan 2015 och 2024. Även trycket på polispatrullernas händelsestyrda verksamhet i form av antalet inkomna larm och utryckningar har minskat under perioden.

Samtidigt har polisen varit under hårt tryck vad det gäller den grova brottsligheten med koppling till kriminella nätverk. Antalet skjutningar och sprängningar har legat högt under stora delar av perioden och har krävt betydande insatser av olika delar av polisen.

Nya verktyg i brottsbekämpningen

Det har också skett en rad förändringar inom både lagstiftning och teknik under de senaste åren som skapat nya möjligheter för polisens verksamhet. Som exempel kan nämnas förändringar i vapenlagen, utvidgade befogenheter att genomföra husrannsakningar, ett flertal förändringar gällande hemliga och preventiva tvångsmedel och dataavläsning, samt möjligheter att utfärda vistelseförbud och att upprätta så kallade säkerhetszoner. Den tekniska utvecklingen innefattar bland annat utökad och förbättrad kamerabevakning inklusive drönare, verktyg för informationshantering samt ett flertal mobila applikationer med syfte att förenkla patrullernas arbete.

Ökat utrymme inom den brottsförebyggande och ingripande verksamheten

Den större personalstyrkan och det minskade trycket från den händelsestyrda verksamheten har frigjort tid för polispatrullerna och kortat utryckningstiderna. Samtidigt lägger polisen alltmer tid per utryckning. Den ökade tidsåtgången kan delvis spegla en minskad produktivitet per anställd, men också att patrullerna utför utredningsåtgärder, dokumenterar och avrapporterar i anslutning till ingripanden i större utsträckning än tidigare.

Ökad lokal närvaro

Det minskade trycket på patrullerna märks även i polisens lokala närvaro. Antalet person- och fordonskontroller, antalet ordningsförseelser och antalet ärenden med så kallade upptäcksbrott har ökat under perioden, vilket indikerar att fler poliser finns på plats i lokalsamhället för att genomföra aktiviteter och upptäcka brott.

Många brottsförebyggande aktiviteter är inriktade på att förhindra och avvärja brott, särskilt det grova våldet. Bland annat har antalet vapenbrott ökat under perioden vilket innebär att polisen hittar och beslagtar fler vapen. Även fler sprängningar har stoppats innan de har fullbordats.

Med ökade resurser är det viktigt att det förebyggande arbetet inte stannar vid direkta och kortsiktiga åtgärder för att förebygga brott. För att säkerställa att den ökade närvaron även bidrar på lång sikt krävs fler långsiktiga åtgärder med fokus på att både förändra orsaker till brotten och verka trygghetsskapande. Här ser Brå ett behov av att Polismyndigheten utvecklar sin förmåga att analysera och följa upp den brottsförebyggande verksamheten.

Särskilt viktigt är det långsiktiga brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Antalet utsatta områden har inte minskat under perioden, men polisen beskriver generellt förbättrade förhållanden inom områdena och tryggheten har enligt Nationella trygghetsundersökningen ökat över tid. Från andra studier och granskningar vet vi dock att det långsiktiga perspektivet riskerar att prioriteras ner även i utsatta områden och att personal med särskilt fokus på långsiktigt lokalt brottsförebyggande arbete tas i anspråk av annan verksamhet (Brå 2026a).

Stor tillväxt inom gränspolisen

Även gränspolisen har ett brottsförebyggande uppdrag och i linje med regeringens styrning har den gränspolisiära verksamheten vuxit kraftigt och ökat med 50 procent under perioden. Polisen beskriver också att de genom att använda utlänningslagen i det brottsförebyggande arbetet mot internationella stöldligor stoppat ett stort antal stölder. Antalet anmälda stölder har minskat de senaste åren och delar av minskningen kan sannolikt knytas till polisens ökade intensitet i arbetet mot internationella brottsaktörer.

Tillväxten har inte gett högre uppklaring

Utredningsverksamheten har blivit snabbare. Sedan 2018 har genomsnittstiden från att ett ärende öppnas till att det avslutas minskat från 39 till 28 dagar. Den snabbare hanteringen är på flera sätt positivt för inblandade aktörer och borde ha kunnat förbättra förutsättningarna för att brotten ska klaras upp. Under perioden har dock både andelen och antalet brott som klarats upp minskat eller legat oförändrat i flera övergripande kategorier.

Andelen uppklarade mängdbrott har minskat

Mängdbrotten, det vill säga brott av enkel beskaffenhet där förundersökningen i regel leds av polisen, utgör den största delen av alla brott som hanteras av Polismyndigheten. Andelen uppklarade mängdbrott minskade från 13 procent till 11 procent mellan 2016 och 2024. Med den kraftiga personaltillväxten innebär det att antalet uppklarade mängdbrott per anställd inom utredningsverksamheten och år minskat från 15 till 8.

Bland mängdbrotten finns såväl så kallade ingripandebrott som offerbrott med respektive utan interaktion. Bäst förutsättningar att klaras upp och högst uppklaring finns bland de så kallade ingripandebrotten. Andelen uppklarade ingripandebrott minskade dock från 52 till 39 procent mellan 2016 och 2024. Minskningen förklaras till stor del av hur polisen arbetat mer aktivt med ingripanden mot narkotikabrottsligheten över tid. Samtidigt minskar uppklaringen även av andra ingripandebrott, såsom trafikbrott och stöld i butik, vilket inte på samma sätt kan förklaras av förändringar i polisens ingripanden.

Bland mängdbrott med ett brottsoffer men utan interaktion mellan offer och gärningsperson, exempelvis bedrägerier, stölder och skadegörelse, minskade uppklaringen från 2,7 procent till 1,8 procent under perioden. Det är i regel svårutredda brott och höga nivåer av andelen uppklarade brott är inte någon realistisk förväntan. Med det stora resurstillskottet borde dock polisen haft förutsättningar att förhindra en minskande uppklaring och även att höja den åtminstone något.

Kategorin offerbrott med interaktion, exempelvis våldsbrott och sexualbrott, består till relativt stor del av andra brott än mängdbrott. Andelen uppklarade brott i kategorin som helhet varierar runt 10 procent och har varken ökat eller minskat under perioden. Antalet uppklarade brott har dock ökat från drygt 32 000 uppklarade brott 2016 till drygt 38 000 uppklarade brott 2024.

Tydligt fokus på de grova våldsbrotten

För ett urval av grova våldsbrott som typiskt har koppling till kriminella nätverk har antalet uppklarade brott ökat relativt kraftigt. Under 2024 klarade polisen upp 35 fullbordade mord med skjutvapen, jämfört med 15 under 2016. Antalet uppklarade mordförsök ökade under samma period från 245 till 463. Mellan 2018 och 2024 ökade antalet uppklarade sprängningar från 9 till 162, och antalet uppklarade grova vapenbrott från 347 till 701. Med undantag för vapenbrotten är det brott där utredningen i regel är komplex och resurskrävande.

Vad gäller mord med skjutvapen och sprängningar ökade även andelen uppklarade brott, för mord med skjutvapen från 20 till 28 procent och för sprängningar från 10 till 20 procent. Andelen grova vapenbrott har däremot minskat från 30 till 17 procent, och andelen uppklarade mordförsök har legat i stort sett oförändrat runt 30 procent.

Förbättrade arbetssätt är viktigare än fortsatt personaltillväxt

Att de grova våldsbrotten varit prioriterade märks på att de personella resurserna inom utredningsverksamheten i första hand styrts till de delar som hanterar grövre brott. Brås intervjupersoner påtalar dock att det framför allt är nya arbetssätt och verktyg som varit viktigast för den positiva utvecklingen av uppklaringen av de grova brotten. På samma sätt framgår i Brås tidigare delredovisning med fokus på utredningsverksamheten att organisering, ledarskap, erfarenhet och arbetssätt är minst lika viktigt för resultaten som personalens dimensionering (Brå 2024a).

Generellt leder snabb och kraftig tillväxt inom en organisation sällan till förbättrade resultat i paritet med tillväxtens storlek. Det är svårt att utnyttja resurserna effektivt och ofta går det mycket kraft till att hantera tillväxten istället för att utveckla kärnverksamheten (Alvinius m.fl. 2018). Att det varit en utmaning för Polismyndigheten att omhänderta den snabba tillväxten och utnyttja resurserna effektivt framgår tydligt i den här slutrapporten.

Brås bedömning

Sammanfattningsvis kan Brå konstatera att Polismyndigheten under de senaste åren på flera sätt lyckats möta det ökade trycket från kriminella nätverk och förbättrat sin förmåga att bekämpa det grova våldet. Även den lokala polisiära närvaron har ökat och befolkningen känner sig över tid tryggare i sina bostadsområden. Samtidigt har Polismyndigheten inte säkrat kontinuiteten i det relationsstärkande och långsiktiga lokala brottsförebyggande arbetet eller kvalitet och effektivitet i utredningen av mängdbrotten. Med de kraftigt ökade resurserna över en lång tidsperiod borde Polismyndigheten ha förbättrat resultaten även inom de delarna av verksamheten.

Mängdbrotten utgör den absoluta majoriteten av alla anmälda brott och skadan för dem som drabbas kan vara allvarlig. Kategorin består inte av enbart cykelstölder, snatterier och ringa narkotikabrott utan även av bedrägerier, inbrott och våldsbrott. Polisens hantering av mängdbrott har länge varit eftersatt och Riksrevisionen har konstaterat att befolkningens trygghet, säkerhet och förtroende för rättsväsendet riskeras om Polismyndigheten inte kommer till rätta med problemet (Riksrevisionen 2023a). Med det fördubblade anslaget borde det ha funnits utrymme för Polismyndigheten att satsa även på mängdbrotten. Framöver måste såväl personella resurser som strategiska satsningar och utvecklingsarbete nå fram även till dessa delar av polisens verksamhet.

Fokus på behov och resultat

För att Polismyndigheten ska ha förutsättningar att nyttja sina resurser väl bör tempot på tillväxten bromsas och styrningen utgå från verksamhetens behov, önskade resultat och förväntade effekter, snarare än personaltillväxt. Polismyndigheten behöver få tid att omhänderta de allt större personella resurserna, använda dem på ett effektivt sätt och att fortsätta utveckla metoder och arbetssätt. Att utgå från målet att Sverige ska nå en polistäthet i nivå med EU-snittet riskerar att bli kontraproduktivt, dels eftersom nivån baseras på omständigheter i andra länder i stället för behoven och omständigheterna i Sverige, dels eftersom det styr just mot antal i stället för mot resultat. När fokus ligger specifikt på polistäthet, och därmed på tillväxt av polisiär personal, riskeras dessutom rekryteringen av tekniskt och analytiskt kunnig personal – grupper som visat sig vara avgörande i flera delar av den positiva utveckling som skett.

Brås rekommendationer

  • För att ge Polismyndigheten arbetsro och förutsättningar att utnyttja sina resurser på bästa sätt behöver tempot i anslagsökningarna till Polismyndigheten bromsas.
  • Regeringens och Polismyndighetens styrning av tillväxten behöver i större utsträckning utgå från behov och förväntade resultat istället för antal anställda eller antal poliser. Det förutsätter analys av såväl rådande behov som vilken tillväxtnivå som kan omhändertas.
  • För att kunna prioritera och effektivisera verksamheten behöver Polismyndigheten överlag skärpa sin förmåga att analysera och följa upp det egna arbetet. Goda resultat och viktiga erfarenheter behöver därtill spridas inom organisationen.
  • I kommande utvecklingsarbete behöver Polismyndigheten ta ansvar för hela sitt uppdrag. Bland annat bör Polismyndigheten ta fasta på de arbetssätt och metoder som varit framgångsrika i arbetet mot den grova brottsligheten och dra lärdomar av det för att utveckla även den övriga brottsbekämpningen. Det gäller exempelvis samordnade utredningar och informationsdelning.
  • I den brottsförebyggande verksamheten behöver Polismyndigheten särskilt stärka det långsiktiga perspektivet med konkreta mål och tydlig styrning. Målsättningar och förväntade effekter av olika åtgärder måste också nå ut till dem som genomför verksamheten. Risken är annars att långsiktigt arbete prioriteras ner, eller att styrning och uppföljning skapar en verksamhet där aktiviteter checkas av i jakten på pinnar istället för att fokuseras på långsiktig nytta.
  • Polismyndigheten bör se över hur resurser och personal fördelas mellan regionerna och säkerställa tillräckliga personella resurser i region Stockholm och i de utsatta områdena. De tillfälliga personalförflyttningar som ofta krävts de senaste åren innebär i regel att resurserna inte nyttjats effektivt.

Om rapporten

Sedan 2021 har Brå haft i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen på 10 000 fler polisanställda (Ju2021/02238). Brå har tidigare publicerat tre delredovisningar av uppdraget. Den här rapporten är den fjärde och avslutande delredovisningen som tillsammans med tidigare rapporter utgör uppdragets slutredovisning.

Rapportens övergripande syfte är att ge en samlad analys och bedömning av hur polisen använt de ökade resurserna och hur verksamhetsresultaten utvecklats under perioden.

Studien använder sig av Polismyndighetens personalstatistik, verksamhetsstatistik och ärendedata samt officiell statistik. De internationella jämförelser som förekommer bygger i första hand på uppgifter från Eurostat. Brå har även utfört kompletterande intervjuer med utvalda chefer inom Polismyndigheten.

Delrapporter inom uppdraget

I det här uppdraget ingår även tre delrapporter:

Tidigare utvärderingar

Mellan 2006 och 2010 fick polisen ett resurstillskott som innebar att antalet poliser ökade med cirka 2 500. Den satsningen följdes upp i ett antal rapporter: