Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Grannsamverkan

I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Vad är Grannsamverkan?

Inbrott, stölder och skadegörelse sker ofta i skydd av anonymitet. Genom ökad kunskap och engagemang kan grannar tillsammans minska anonymiteten och tillsammans motverka mycket av den brottslighet som sker i bostadsområden.

Grannsamverkan handlar främst om att grannar samverkar i nätverk för att motverka brott i bostadsområdet. Genom nätverket kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Arbetet sker i samverkan med polisen som bistår med kunskap och information. Traditionellt bygger grannsamverkan på en dialog och samarbete mellan de boende och polisen, men idag ser vi en utveckling där fler parter som exempelvis kommunen eller fastighetsägare tar ett aktivt ansvar för att stödja grannsamverkan.

För att kvalitetssäkra verksamheten och för att undvika risker med medborgargarden eller liknande beteenden är polisens delaktighet i verksamheten viktig.

Eftersom grannsamverkan bygger på att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området. Detta gäller inte minst för boende i flerfamiljshus, bland annat för att metoden motverkar anonymiteten, men även för att de boende genom grannsamverkan ges möjlighet att själva påverka sin säkerhet i området.

Minskar brott och ökar tryggheten

Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten med i genomsnitt 16 eller 26 procent, beroende på vilken mätmetod man väljer. En väl genomförd grannsamverkan kan minska en rad av de så kallade vardagsbrotten som begås i bostadsområdet — inbrott, bilbrott, skadegörelse och även vissa brott mot person. I många fall leder arbetet med grannsamverkan också till en starkare gemenskap mellan grannarna. Den sociala kontrollen i grannsamverkansområden förstärks och en möjlig gärningsperson löper större risk att bli upptäckt.

I en intervjuundersökning med personer som begått inbrott svarade 19 av 20 att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med grannsamverkan. Men det räcker inte med att sätta upp skyltar — det krävs att de boende i området är vaksamma.

Därför fungerar Grannsamverkan

  • Utbildning. Utbildningen av kontaktombuden och polisens brottsförebyggande information gör att de boende blir bättre på att skydda sina tillhörigheter.
  • Social kontroll. När man känner varandra i området vet man också vem som inte bor där — mångas vaksamhet blir ett effektivt skydd.
  • Trygg miljö. När de boende trivs i miljön rör de sig ofta mer ute, vilket ökar möjligheten att upptäcka brottslingar.
  • Ökad social stabilitet i området. Den ökade sociala kontakten kan göra området lugnare och minska eventuell brottslighet även bland de boende.

Bakgrund

Metoden utvecklades i USA under 1960 -70-talet och har därefter blivit en av världens mest använda metod mot brott i bostadsområden. I Storbritannien beräknas drygt en fjärdedel av befolkningen bo i områden med grannsamverkan och i USA är motsvarande andel 40 procent av befolkningen. Även i Sverige har metoden kommit att användas i många områden.