Social prevention
Social prevention handlar om att minska individens benägenhet att begå brott. Det kan innebära åtgärder för att förbättra livsvillkor, stärka relationer och öka individens förmåga till självkontroll. Sociala åtgärder handlar om att påverka personers beteende så att de inte börjar begå eller återfaller i brott. Det kan också avse att minska risken att bli utsatt för brott.
Social prevention i praktiken
Social prevention kan handla om såväl breda generella brottsförebyggande åtgärder likväl som åtgärder som riktas mot riskgrupper och individer som redan är involverade i kriminalitet. Det inspelade webbinariet Social prevention i praktiken ger tips och råd hur man kan tänka när man arbetar med social prevention.
Den nya socialtjänstlagen
Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen bär med sig flera förändringar som syftar till att stärka socialtjänstens förebyggande arbete och göra verksamheten mer lättillgänglig och kunskapsbaserad. En central del i lagen är att socialtjänstens ansvar för tidiga och förebyggande insatser tydliggörs, särskilt med fokus på barn och unga. Lagen lyfter att socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och att arbetet kontinuerligt ska följas upp. För att sänka trösklarna till socialtjänsten ska det bli enklare att söka hjälp och vissa insatser ska kunna erbjudas utan individuell behovsprövning.
Samverkansstrukturer inom social prevention
Inom social prevention finns flera samverkansstrukturer som kan användas på lokal nivå för att stärka det brottsförebyggande arbetet. Dels genom att samordna stöden till barn och unga som begår eller riskerar att börja begå brott, dels inom återfallsförebyggande arbete och stöd till avhoppare.
Här följer några exempel på sådana samverkansstrukturer:
Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob) är en samverkansstruktur för att skapa ett sammanhållet arbete kring barn och unga som riskerar att begå eller som begår grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet.
Sociala insatsgrupper (SIG) är en samverkansform för socialtjänst, skola och polis kring unga med hög risk för att begå brott. Ett av syftena med samverkan är att förmå den unge att lämna en kriminell livsstil.
Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor (SSPF) avser att upptäcka ungdomar som riskerar att börja begå brott med syfte att förebygga en begynnande kriminalitet.
KRAMI är en samverkansstruktur mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommunen, med bakgrund i ett behov av ett förändrat arbetssätt för att bättre möta en målgrupp av personer med en social problematik grundad i kriminalitet och/eller missbruk. Målsättningen är att "finna, få och framförallt behålla arbetet", där Krami erbjuder personligt stöd och vägledning såväl avseende på arbetsmarknaden som den egna sociala situationen.
Exempel på sociala åtgärder
Socialt brottsförebyggande arbete bör utgå från beprövade teorier om vad som påverkar människors benägenhet att begå brott. Här beskrivs ett urval av kriminologiska teorier; teorin om social kontroll, teorin om strain, inlärningsteorin samt livsförlopps- och utvecklingsteorin. Det finns även andra teorier som kan föra på fler perspektiv i arbetet så kallade integrerade teorier. En sådan kallas Situational Action Theory (SAT) vilket vi beskriver mer ingående i kommande avsnitt.
Social kontroll
Inom teorin för social kontroll är utgångspunkten att människor avstår från att begå brott när de har starka sociala band till familj, skola, arbete och samhälle. Åtgärder som vilar på den här teorin har fokus på att stärka relationer och social delaktighet.
Exempel:
Primär preventionsnivå
Skolprogram som stärker elevernas anknytning till skolan (t.ex. mentorskap, normarbete).
Sekundär preventionsnivå
Familjestöd till ungdomar med bristande skolnärvaro.
Tertiär preventionsnivå
Program som hjälper unga lagöverträdare att återknyta till skola och arbetsliv.
Strain
Enligt teorin om strain anses benägenheten att begå brott öka när individer upplever en frustration att inte kunna uppnå samhälleliga mål (t.ex. materiell framgång eller status). När vägarna till framgång på olika sätt blockeras kan människor ta till brottsliga handlingar. Inom ramen för teorin om strain motiveras åtgärder som kan minska sociala ojämlikheter och skapa tillgång till legitima vägar till framgång.
Exempel:
Primär preventionsnivå
Sociala investeringar i skolor i utsatta områden.
Sekundär preventionsnivå
Yrkesutbildningar eller praktikplatser för ungdomar i riskzon.
Tertiär preventionsnivå
Arbetsintegrerande företag som erbjuder lagliga försörjningsvägar efter kriminalitet.
Social inlärningsteori
Social inlärningsteori menar att kriminellt beteende är inlärt genom interaktion med andra och särskilt genom kontakter med personer som legitimerar brott. Genom att begränsa exponering för kriminella miljöer och istället framhäva normbärande förebilder och alternativ till kriminella grupper så skapas prosociala nätverk.
Exempel:
Primär preventionsnivå
Ungdomsverksamheter som erbjuder trygga sociala arenor.
Sekundär preventionsnivå
Sociala insatsgrupper (SIG) där unga matchas med prosociala vuxna.
Tertiär preventionsnivå
Exitprogram som kombinerar behandling, mentorskap och nätverksbyte.
Livsförlopps- och utvecklingsteori
Utifrån livsförlopps- och utvecklingsteorin anses brottsligt beteende vara en process över tid, påverkad av livshändelser som skolgång, relationer och arbete. Centrala vändpunkter som exempelvis att få jobb, en stabil relation eller en positiv kontakt med myndighetsperson, kan bryta en kriminell bana. Åtgärder behöver utifrån teorin anpassas till rätt tillfälle i individens liv, positiva vändpunkter behöver identifieras och förstärkas.
Exempel:
Primär preventionsnivå
Skolinsatser av norm- och värdegrundsarbete som stärker framtidstron.
Sekundär preventionsnivå
Stödinsatser som mentorsprogram vid övergångar (t.ex. från grundskola till gymnasium).
Tertiär preventionsnivå
Intensiva stödprogram vid frigivning eller placering.
Preventionsnivåer
Preventionsnivåer inom brottsförebyggande arbete är ett sätt att dela in olika typer av insatser beroende på vilken målgrupp och skede av brottsprocessen de syftar till att påverka.
- Primär prevention – förebygger att riskfyllda situationer uppstår.
Primär prevention innefattar generella insatser som är riktade till en större del av befolkningen, där förhållanden i fysiska och sociala miljöer som ger möjligheter till kriminella handlingar identifieras och tas i tu med. - Sekundär prevention – ger stöd till grupper med hög risk.
Vid sekundär prevention är fokuset inriktat på särskilda grupper eller situationer med förhöjd riskbild att bli utsatta för brott. Sekundära insatser strävar efter att stärka individer i riskzon. - Tertiär prevention – ingriper efter brott inträffat eller när risker är konkreta.
Tertiär prevention innefattar insatser riktade till individer som redan har begått brott, där risken finns för att återfalla i brottslighet eller situationer där individer är djupt involverad i kriminalitet.
Integrerade perspektiv
Socialt brottsförebyggande arbete enligt Situational Action Theory (SAT) handlar både om att påverka individens moral och beslut i specifika situationer och att förändra miljöer så att de inte triggar brottsligt beteende. Teorin menar att brott uppstår när en individ med svaga moraliska regler möter situationer som möjliggör brott. SAT kombinerar därför individinriktade åtgärder med åtgärder som påverkar situationen runt individen i familjen, skola, sociala nätverk eller fysiska miljön. SAT betonar att förebyggande arbete måste adressera både ett socialt och ett situationellt perspektiv i det förebyggande arbetet.
Centrala principer i SAT:
- Moralisk kompass: Starka interna normer och värderingar minskar risken för brott.
- Situationsstruktur: Brott är mer sannolikt i miljöer som uppmuntrar eller möjliggör avvikande handlingar.
- Interaktion: Sociala och fysiska miljöer kan förstärka eller dämpa risker beroende på individens egenskaper.
Exempel:
Primär preventionsnivå
-Skolprogram som stärker barns moraliska resonemang, empati och prosociala värderingar. (exempelvis social och emotionell träning, SET)
-Sociala aktiviteter och fritidsverksamhet som skapar trygga miljöer och minskar exponering för brottsfaciliterande situationer.
Sekundär preventionsnivå
-Individanpassade åtgärder för ungdomar med svag moralisk reglering eller impulsivitet, exempelvis mentorskap eller sociala färdighetsprogram.
-Föräldrautbildningar och föräldraskapsstöd för att skapa stabila normer och tydliga konsekvenser i hemmet, vilket påverkar både individens moral och den miljö de rör sig i.
Tertiär preventionsnivå
-Intensiva program som MST (Multisystemisk terapi) eller TFCO, där man kombinerar arbete med individens moral, familjens normer och sociala nätverk.
-Exitprogram som erbjuder alternativ till kriminalitet, förändrar miljön och stärker individens interna moral och framtidsfokus.
Material från andra aktörer
Barriärer mot brott
2023 tog regeringen fram en nationell socialpreventiv strategi för med huvudfokus att bryta rekrytering och socialisering in i kriminella nätverk, att förebygga att barn och unga involveras i kriminalitet och att få individer som begår brott att lämna den kriminella banan.
ECPA 2024
Projektet Behandling av våldsbrottsdömda kriminalvårdsklienter med stöd av Virtual Reality var Sveriges bidrag i European Crime Prevention Award (ECPA) 2024, med temat Förebyggande arbete mot återfall i brott.
Relaterade ämnen
Relaterade ämnen