Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

Ett fotografi av Niklas Odén som är utredare på Brottsförebyggande rådet.

Niklas Odén är utredare på Brottsförebyggande rådet.

Ny guide ger praktiskt stöd i arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet

Nu publiceras en guide som ska vägleda lokala aktörer att utveckla och stärka sin samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet (Bob). Guiden samlar erfarenheter, metoder och praktiska arbetssätt som kan anpassas till lokala behov och förutsättningar.

Bob – samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet – är en struktur på nationell, regional och lokal nivå. Den kompletterar och förstärker befintligt arbete, som exempelvis samverkan kring skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och arbetet med sociala insatsgrupper (SIG). Målet med arbetet är färre barn och unga som begår eller har en påtaglig risk att begå brott inom ramen för organiserad brottslighet.

– I guiden samlar vi olika arbetssätt och exempel på hur lokal Bob-samverkan kan se ut. Vi vill göra det enklare för lokala aktörer att komma igång och skapa en fungerande struktur som ger barn och unga rätt stöd i rätt tid, säger Niklas Odén, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Stöd för att organisera arbetet lokalt

Den lokala Bob-samverkan ska skapa ett skyddande nät runt barn och unga som är brottsaktiva eller har tydlig risk att dras in i organiserad brottslighet.

Guiden ger bland annat stöd i:

  • hur arbetet kan organiseras och fördelas,
  • hur lokala lägesbilder kan tas fram och användas,
  • hur roller och ansvar kan tydliggöras,
  • hur mötesstrukturer kan byggas upp,
  • hur den strategiska och operativa nivån kan förhålla sig till varandra

- Kommuner och lokalpolisområden har olika förutsättningar för samverkan kopplat till Bob-uppdraget. Därför innehåller guiden vägledning, checklistor och andra praktiska tips på hur Bob-samverkan kan organiseras utifrån lokala förutsättningar, menar Niklas Odén.

För yrkesverksamma på lokal nivå

Guiden har tagits fram av samtliga myndigheter som ingår i Bob-uppdraget och riktar sig till yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen, exempelvis:

  • kommunala brottsförebyggande samordnare,
  • lokalpoliser,
  • socialtjänst,
  • personal i skolan
  • personal inom SiS och Kriminalvården,
  • personal inom LSS,
  • hälso- och sjukvård, särskilt BUP och habilitering.

Fakta: Om Bob-samverkan

Bob-samverkan bygger på ett regeringsuppdrag från 2023 till:

  • Polismyndigheten
  • Socialstyrelsen
  • Statens institutionsstyrelse (SiS)
  • Skolverket
  • Kriminalvården
  • Åklagarmyndigheten
  • Brottsförebyggande rådet (Brå)
  • Länsstyrelserna

Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd kopplade till Polismyndighetens lokalpolisområden.


Syftet med den lokala Bob-samverkan är att:

  • göra gemensam kartläggning, analys och individuella handlingsplaner för att kunna sätta in rätt insatser vid rätt tidpunkt till brottsaktiva barn och unga som antingen redan är etablerade eller har en påtaglig risk att vara på väg in i den organiserade brottsligheten.
  • gemensamt agera vid kritiska situationer eller så kallade tidsfönster, för att kunna ge synkroniserade insatser till barn och unga som är i organiserad brottslighet eller riskerar att hamna där.
  • bidra till att stödet blir mer träffsäkert och effektivt, vilket minskar risken för återfall i brott och ger barnen bättre möjligheter att bryta med den kriminella miljön och få en trygg uppväxt.

I den lokala Bob-samverkan ingår flera viktiga aktörer med olika roller:

  • Polisen leder och samordnar arbetet mellan de olika nivåerna i samverkansstrukturen. Lokalpolisen är sammankallande till de lokala Bob-råden där polis ingår i de resursgrupper som bildas runt barnet eller den unga. De polisiära insatserna kan skilja sig åt beroende på om individen är minderårig, straffmyndig eller myndig.
  • Socialtjänsten utreder och bedömer barnets behov, ansvarar för insatser och följer upp behandlingen.
  • Skolan är en viktig skyddsfaktor och ska stödja elever så att de kan lära, utvecklas och må bra, och få de förutsättningar de behöver för att fullfölja sin utbildning.
  • Hälso- och sjukvården kan bidra med utredning och behandling av psykiatriska och medicinska behov.
  • SiS och Kriminalvården är med när barn och unga placeras utanför hemmet eller är dömda, för att säkra en obruten vård- och omsorgskedja.
  • Civilsamhället och näringsliv kan till exempel erbjuda fritidsaktiviteter, utbildning, praktikplatser och arbete.
  • Länsstyrelserna samordnar arbetet genom de regionala råden och ger lokala aktörer praktiknära stöd, utbildning och vägledning i deras insatser.