Barn under 15 år som begår allvarliga brott
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och deras brott syns inte i kriminalstatistiken. Eftersom kunskapsbehovet på området är stort har regeringen gett Brå i uppdrag att studera brott begångna av barn under 15 år som utreds enligt lagen om unga lagöverträdare.
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2025
- urn:nbn:se:bra-1267
- Rapport 2025:11
Pressmeddelande
9 av 10 barn som begår allvarliga brott är kända av socialtjänsten
De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten. Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga, men när de begår allvarliga brott får polis eller åklagare besluta om att genomföra en så kallad LUL-utredning. Brå har gått igenom LUL-utredningar för 430 barn som genomfördes huvudsakligen under 2023, och socialtjänstens utredningar för 215 av dessa barn. Resultatet visar att barnen generellt har en omfattande problematik på flera livsområden.
– När barn hamnar i allvarlig brottslighet har det ofta funnits varningssignaler i både hemmet och skolan som socialtjänsten fått kännedom om. Det handlar till exempel om barn som växer upp med svårigheter i hemmiljön, som är utagerande och som har svårigheter i skolan, säger Monika Karlsson, utredare på Brå.
Närmare hälften av de LUL-utredda barnen hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos. Socialtjänsten hade vidare bedömt att en tredjedel av pojkarna och närmare hälften av flickorna hade en oroväckande hög aggressivitet och omkring en tredjedel av barnen har bedömts ha låg impulskontroll. Ungefär lika vanligt är att barnen bedömts ha uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.
– Neuropsykiatriska svårigheter, särskilt i kombination med svårigheter på andra livsområden, utgör en riskfaktor för normbrytande beteenden. Men så gott som samtliga personer som arbetar med barn som vi har intervjuat menar att barn- och ungdomspsykiatrin idag saknar förutsättningar att möta barnen som begår eller löper risk att begå allvarliga brott och att det inte finns någon annan aktör i samhället som täcker upp för de här barnens utmaningar, säger Olle Westlund, utredare på Brå.
Studien visar att majoriteten av barnen har fått beslut om någon insats från socialtjänsten såväl innan som efter de begick det allvarliga brottet. Brå har intervjuat personer som arbetar med barn som begår allvarliga brott och deras iakttagelser tydliggör att fler aktörer än socialtjänsten behövs för att på ett verkningsfullt sätt förebygga tidig debut i allvarlig brottslighet.
– Vår studie tyder på att insatserna som barnen får inte alltid överensstämmer med deras behov, som oftast gäller svårigheter på flera livsområden. Flera aktörer behöver samarbeta för att ge barnen de insatser som behövs. Det kan till exempel vara tidigt stöd i skolmiljön och i hemmet och när barnens umgänge har blivit problematiskt måste insatserna också kunna hantera dessa utmaningar, säger Monika Karlsson.
En fjärdedel av pojkarna som har utretts för ett allvarligt brott enligt LUL bedöms vara involverade i ett kriminellt nätverk. Den här gruppen utmärker sig genom att de begår allvarligare brott än de andra barnen i studien, och att de generellt har fler riskfaktorer inom fler områden jämfört med andra pojkar i studien, däribland ett äldre kriminellt umgänge och drogrelaterade riskbeteenden.
– Vi ser generellt en stor sårbarhet hos de pojkar som rekryteras av kriminella nätverk, och trots att de har fått mer ingripande insatser från socialtjänsten än de andra utredda barnen har de senare utretts enligt LUL för allvarlig brottslighet. När vi har intervjuat ungdomar som involverats i kriminella nätverk framgår det att de har låg mottaglighet för insatser under de tidiga tonåren. Det talar för att insatser behöver sättas in långt tidigare, säger Olle Westlund.
Kontakt
Sammanfattning
Ökat antal brottsmisstankar men stabil andel som utreds enligt LUL
- Studien visar att samtliga brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats under det senaste decenniet. Ökningen förklaras i huvudsak av en fördubbling av misstankar avseende misshandel, stölder, olaga hot och ofredande. Tidigare forskning tyder på att fler brott av barn polisanmäls i dag än tidigare, och ökningen kan också bero på ändrade registreringsrutiner hos polisen.
- Pojkars andel av samtliga misstankar har under större delen av den undersökta perioden legat kring drygt tre fjärdedelar, men flickornas andel har ökat något sedan 2021.
- Antalet LUL-utredda brottsmisstankar har ökat, från knappt 1 500 år 2015 till drygt 3 500 år 2023. Detta beror sannolikt på ökningen av samtliga brottsmisstankar mot barn under 15 år.
- Andelen utredda brottsmisstankar har inte ökat. Av samtliga brottsmisstankar gällande barn under 15 år har cirka 10 procent utretts enligt LUL under hela perioden. Pojkar har stått för drygt 80 procent av de LUL-utredda brottsmisstankarna under hela perioden.
- Knappt 60 procent av de utredda brottsmisstankarna gäller 14-åringar och knappt 30 procent 13-åringar. Deras andel av brottsmisstankarna har inte förändrats nämnvärt under perioden.
Längre utredningstider och regionala skillnader
Den vanligast förekommande grunden för att inleda en LUL-utredning är att brottet har ett minimistraff på ett års fängelse och denna grund har också ökat något över perioden 2014–2023. Endast en tiondel av LUL-utredningarna har inletts efter begäran från socialtjänsten. Under samma period har LUL-utredningarna tagit allt längre tid – en möjlig delförklaring till detta kan vara att andelen svårutredda brottsmisstankar har ökat.
Analysen visar tydliga regionala skillnader när det gäller tillämpningen av lagstiftningen. Andelen begärda LUL-utredningar av socialtjänsten varierar avsevärt mellan regionerna, liksom utredningstiderna och grunderna för inledning av utredningarna.
Vanligaste LUL-utredda brotten är vålds- och sexualbrott bland jämnåriga
Under åren 2022–2023 var misshandel det vanligaste brottet som utreddes enligt LUL för både pojkar och flickor. För pojkar följer sedan misstankar om rån och våldtäkt, och för flickor är stöld och narkotikarelaterade brott de andra och tredje vanligaste brotten. De LUL-utredda brotten har oftast begåtts tillsammans med bekanta eller vänner av samma kön och i samma ålder eller något äldre. Även brottsoffren är vanligen av samma kön och ålder, och i en majoritet av de LUL-utredda brotten är de misstänkta och brottsoffren bekanta med varandra sedan tidigare.
I analysen framgår att många av de övriga LUL-utredda brotten, trots allvarliga brottsrubriceringar som till exempel mordbrand eller barnpornografibrott, har begåtts av obetänksamhet eller okunskap om vad som är brottsligt eller vad konsekvenserna kan bli.
Barnens livssituation kännetecknas av en social och psykiatrisk problemkoncentration
Jämfört med befolkningen som helhet i åldrarna 0–14 år bor de LUL-utredda barnen dubbelt så ofta med en ensamstående förälder, dubbelt så ofta i en hyreslägenhet och dubbelt så ofta i ett område med socioekonomiska utmaningar. Barnen lever också i hushåll som oftare mottar ekonomiska bidrag och är oftare inrikes eller utrikes född med två utrikesfödda föräldrar.
Det finns en stor egen brottsutsatthet hos de LUL-utredda barnen. En tredjedel av pojkarna och hälften av flickorna hade själva utsatts för brott året innan de begick sitt LUL-utredda brott, vilket är sju respektive tio gånger vanligare än bland barn i befolkningen i motsvarande åldrar.
Närmare hälften av pojkarna och flickorna hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos. Jämfört med befolkningen i samma ålder var det också många fler av de LUL-utredda barnen som redan före LUL-brottet hade varit placerade utanför hemmet.
En relativt stor andel av de LUL-utredda flickorna har levt med en mamma eller pappa som saknat tillräcklig föräldraförmåga och många av barnen hade ett kriminellt umgänge och en omfattande skolfrånvaro samt återkommande eller allvarliga konflikter med andra elever eller allvarliga konflikter med lärare.
En tredjedel av pojkarna och närmare hälften av flickorna bedömdes av socialtjänsten ha en oroväckande hög aggressivitet och en knapp tredjedel av barnen låg impulskontroll. En fjärdedel av pojkarna och närmare en femtedel av flickorna har bedömts ha uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.
Barnen är kända av socialtjänsten sedan tidigare
Närmare nio av tio barn var redan kända av socialtjänsten i sin aktuella kommun innan de begick det LUL-utredda brottet, och cirka hälften av både flickorna och pojkarna har orosanmälts första gången före 12 års ålder.
Två tredjedelar av pojkarna och fyra femtedelar av flickorna hade blivit föremål för beslut om åtminstone en insats eller åtgärd från socialtjänsten före LUL-brottet. De vanligaste insatserna före LUL-brottet var någon form av familjesamtal, familjebehandling eller stöd till endast föräldrarna.
En fjärdedel av pojkarna bedöms vara involverade i ett kriminellt nätverk
Av de barn som ingick i Brås särskilda urval av LUL-utredda barn under 2023 har en dryg fjärdedel av pojkarna och en tjugondel av flickorna bedömts vara involverade i kriminella nätverk.
Pojkarnas LUL-utredningar avsåg oftast grov misshandel, rån, vapenbrott eller övergrepp i rättssak. Alla dessa brott var vanligare bland nätverksinvolverade än bland icke-nätverksinvolverade pojkar. Analyserna visar också att de nätverksinvolverade pojkarnas misstänkta brottslighet oftare kännetecknades av en grövre våldsanvändning och förekomst av vapen, jämfört med brottsligheten bland icke-nätverksinvolverade pojkar.
Det är nästan dubbelt så vanligt bland de nätverksinvolverade pojkarna att de växt upp i hyreslägenhet och att de växt upp i områden med socioekonomiska utmaningar. De kommer också från familjer som i högre grad mottar ekonomiska bistånd. Det är närmare tre gånger så vanligt att man fötts i Sverige med utrikesfödda föräldrar jämfört med andra LUL-utredda pojkar. De nätverksinvolverade pojkarna har fått en psykiatrisk diagnos i ungefär lika stor utsträckning som övriga LUL-utredda pojkar.
Jämfört med övriga LUL-utredda pojkar är det vanligare att de nätverksinvolverade pojkarna redan innan LUL-brottet har blivit föremål för mer omfattande insatser och åtgärder. Den enskilt vanligaste åtgärden som vidtagits för de nätverksinvolverade pojkarna efter LUL-brottet är en placering enligt LVU, vilket är tre gånger vanligare än bland övriga LUL-utredda pojkar.
Brås bedömning
Brå betonar vikten av bred samverkan mellan aktörer såsom socialtjänst, skola, förskola och hälso- och sjukvård. Det brottsförebyggande arbetet behöver även omfatta strukturella faktorer som ekonomiskt utanförskap och socialt utsatta områden. Effektiva insatser bör baseras på existerande samverkansstrukturer och stärkt kapacitet inom hela välfärdssystemet.
Tidig upptäckt och bättre bedömningar
BVC och förskolan behöver i högre grad uppmärksamma utmaningar i barns familjesituationer för att vid behov kunna underlätta för dem.
Skolan behöver ges utrymme att vidta tillräckliga stödåtgärder för barn som närmar sig tonåren och börjar ge uttryck för svårigheter att hantera den standardiserade skolgången.
Socialtjänsten behöver i högre utsräckning använda strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder i samband med förhandsbedömningar och barnavårdsutredningar. Detta för att uppnå en evidensbaserad och likvärdig praktik över landets kommuner, liksom för att öka chanserna att adekvata insatser kan sättas in tidigare och med mer verkan.
Insatser som bättre motsvarar barns och föräldrars mottaglighet samt ökad tillgänglighet av evidensbaserade insatser
Den enskilde socialsekreteraren behöver ha möjlighet att på ett flexibelt sätt besluta om insatser enligt sin expertis och utifrån barnets och familjens individuella behov, till exempel genom fler insatser av praktisk karaktär utifrån föräldrars varierande mottaglighet. Det behövs samtidigt en ökad användning av vetenskapligt bevisade manualbaserade metoder. Dessa metoder bör finnas tillgängliga oavsett kommun, något som idag varierar stort.
De barn som intervjuats beskriver ett behov av stöd som inte är villkorat och stödrelationer med personer som de kan anförtro sig åt utan att anmälningsplikten aktiveras. Brå menar att möjligheter att möta det behovet behöver ses över utan att samhällets skyldighet att skydda barnen äventyras.
Även flera av de yrkesverksamma efterfrågar möjligheter att kunna ge mer långsiktigt stöd till barn med många riskfaktorer, exempelvis genom mentorer eller kontaktpersoner. Utvärderingar eller uppföljningar av hur olika former av mentorskap används för barn under 15 år idag kan behövas.
Skolan en central skyddsfaktor som behöver stärkas
Brå lyfter vikten av att stärka skolans möjligheter att agera tidigt genom att ge stödinsatser till de barn som visar utmaningar i skolan och samverka med andra aktörer, till exempel genom skolsociala team och SSPF.
Utvecklad operativ samverkan
I syfte att öka effektiviteten kring LUL-utredningarna, och förbättra sådan informationsdelning mellan socialtjänst och polis som är en förutsättning för detta, menar Brå att en utveckling av nära samverkan mellan polis och socialtjänst där sådan inte finns är önskvärd. Goda erfarenheter finns kring samlokalisering av socialtjänst med polis.
Brå framhåller även vikten av att sådan operativ samverkan som består av samtliga centrala aktörer som barnet behöver stöd av fortsätter att utvecklas i landets kommuner, exempelvis genom SSPF och SIG.
Stärkt roll för barnpsykiatrin
Resultaten i rapporten pekar mot att barn- och ungdomspsykiatrin inte är dimensionerad efter dagens problembild. Såväl socialtjänst, skola och polis, som i vardagen möter dessa barn och deras vårdbehov, efterlyser en starkare roll för BUP, både i samverkan och i konkreta insatser.
Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i det brottsförebyggande arbetet kring barn som begår brott
Det är av stor vikt att fortsätta stärka och utveckla universella insatser kring destruktiva maskulinitetsideal. Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i arbetet med barn som begår brott – inte som tillägg, utan som en del i själva metodutvecklingen.
Kvalitetshöjning av vården vid och efter placeringar enligt LVU
Brå konstaterar att det finns omfattande behov av åtgärder för att förhindra att barn exploateras av kriminella nätverk. I föreliggande studie finns inte möjlighet att ta ett större grepp om dessa behov men utifrån de resultat som framkommit vill Brå framför allt lyfta det generella behovet att utveckla bättre bedömningsunderlag för socialtjänsten vid placeringar, förbättrad kvalitet av vården vid placeringar, och ett utvecklat stöd vid återgång till hemmet efter placering.
Kunskapsutveckling och uppföljning
Slutligen pekar Brå på bristande systematik i hur kommunernas insatser dokumenteras och följs upp. En enhetligare begreppsanvändning och standardiserade målformuleringar behövs för att på bred front kunna följa upp och utvärdera insatsernas effekt. Det är avgörande för att bygga kunskap och förbättra arbetet över tid.
Om rapporten
Regeringen har gett Brå i uppdrag att studera brott begångna av barn under 15 år som utreds enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Dessa utredningar liknar förundersökningar och kan bedrivas av flera skäl. Vanligast är att de inleds när barn misstänks för brott som har ett minimistraff på ett års fängelse. Det finns också andra inledningsgrunder, till exempel att socialtjänsten önskar bättre underlag för sina beslut om insatser för barnet, för att kunna undersöka om ett barn över 15 år också deltagit i brottet eller för att kunna beslagta gods som har kommits åt genom brottet. I huvudsak kan sägas att de brott som LUL-utreds är allvarliga brott som barn under 15 år begår.
Enligt uppdraget ska Brå beskriva den brottslighet som föranleder LUL-utredningar och hur den har utvecklats över tid samt de LUL-utredda barnens livssituation. Vidare ska Brå beskriva socialtjänstens insatser för de misstänkta barnen, såväl innan som efter brottet. Brå ska också beskriva olika aspekter av de utredningar som bedrivs enligt 31 § LUL: på vilka grunder de inleds, hur lång tid de pågår och om det finns regionala skillnader i tillämpningen.
Studien bygger på flera olika datamaterial. För att beskriva utvecklingen av brottsmisstankar för barn under 15 år och LUL-utredda brottsmisstankar har registeruppgifter som beskriver utvecklingen under det senaste decenniet inhämtats från Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Analyser har också gjorts gällande ett urval av 430 barn som har LUL-utretts under huvudsakligen 2023. För dessa barn har LUL-utredningar analyserats, och för 215 av barnen har socialtjänstens barnavårdsakter också analyserats. Registeruppgifter från Polismyndigheten, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Brå har inhämtats i syfte att beskriva de LUL-utredda barnens livssituation och eventuella kopplingar till kriminella nätverk.
Slutligen har en mindre intervjustudie genomförts med socialsekreterare, poliser och i viss mån skolpersonal som jobbar med barn som har begått allvarliga brott samt med barn och unga med egna erfarenheter av att ha begått allvarliga brott innan de fyllt 15 år. En workshop har även genomförts med representanter för flera relevanta myndigheter.