Rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk

Diskussionsfrågor

Använd gärna filmen som diskussionsunderlag. Här är förslag på diskussionsfrågor som ni kan utgå ifrån. Frågorna är anpassade för personer som arbetar med brottsförebyggande arbete i en kommun eller region, men kan givetvis användas även av andra aktörer.

Inträdet och rekryteringsprocessen

I Brås rapport pekas tre grupper ut som attraktiva för de kriminella nätverken. Det handlar om barn som redan begår brott, barn som är utomhus utan tillsyn och barn som är närstående till redan involverade barn och unga. I de flesta fall gäller det pojkar.

• Hur är er kommun organiserad idag för att nå de barn som efterfrågas och därmed löper störst risk för att rekryteras till kriminella nätverk?
• Finns det någon befintlig samverkansstruktur och vilka aktörer är inblandade?

De flesta av Brås intervjupersoner har erfarenhet av att kontakter mellan äldre och yngre inleds på fysiska platser i det gemensamma bostadsområdet. Det kan vara på ett torg, i skolan, nära fotbollsplanen eller andra platser där barn och ungdomar samlas utomhus.

• Hur arbetar ni med att identifiera platser där barn och unga själva tar kontakt med eller blir kontaktade av äldre involverade ungdomar?
• Hur arbetar ni med att förebygga detta?

Rapporten visar att barn och unga utsätts för grooming eller tvång av äldre ungdomar som vill använda dom som springpojkar. De kan få presenter, pengar eller skuldsättas för att övertalas eller tvingas in i nätverken.

• Vilka förberedelser behöver er kommun göra för att ligga steget före under hela involveringsprocessen?
• Vilka verktyg behöver ni för att kunna uppmärksamma olika tecken på att en rekryteringsprocess pågår?

Det förekommer också att äldre närmar sig eller fördjupar kontakterna med de yngre i samband med placeringar på HVB-hem och SIS.

• Hur kan involvering eller fördjupning av kriminalitet förebyggas i samband med placeringar?

Möjlighet för utträde

Ett av rapportens viktigaste resultat är att det kan uppstå situationer som kallas för tidsfönster då den unga kan ha större chans än annars att lämna nätverket. Ett sådant tidsfönster kan uppstå i samband med att den äldre som anses äga barnet eller ungdomen av någon anledning försvinner (till exempel blir häktad eller dör) och inte kan övervaka sina yngre. Det kan vara ett vägskäl där den yngre antingen tar ett kliv uppåt i hierarkin inom nätverket eller får möjlighet att lämna det.

• Hur arbetar ni lokalt för att identifiera dessa tidsfönster och för att sätta in rätt insatser i rätt tid?
• Fungerar informationsdelningen mellan polis, socialtjänst, skola och fritidsverksamheter på det sätt som behövs när det ska gå snabbt?

Flickor och kvinnor i kriminella nätverk

I Brås rapport framkommer att flickor och kvinnor anses utgöra en mindre del av de kriminella nätverken. I viss mån kan denna bild bero på att de inte upptäcks av rättsväsendet i samma utsträckning som killarna och att kunskapen om deras delaktighet är låg. Flickor och kvinnor får nationellt sett färre insatser än pojkar och män.

• Hur ser det ut hos er och vad tror ni att det beror på?
• Behöver organiseringen och insatserna anpassas för att möta flickors och kvinnors behov?

Samverkan

Civilsamhället och näringslivet benämns ofta som viktiga samverkansaktörer gällande unga och kriminella nätverk.

• Hur ser er samverkan ut med de aktörerna?

Många av socialtjänstens insatser riktade till barn och unga som involverats i nätverk bygger på samverkan (exempelvis SIG, SSPF och Bob).

• Finns det skäl att även samverka kring andra insatser – till exempel uppsökande avhopparverksamheter för barn och unga?

Läs mer

• Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF
• Bob - barn och unga i organiserad brottslighet