Personer misstänkta för hbtqi-relaterade hatbrott
Den här rapporten beskriver de personer som misstänkts för brott med hbtqi-relaterade hatbrottsmotiv. Redovisningen görs utifrån bland annat kön, ålder, typ av brott, tillgängagångssätt, brottsplats och relation till den utsatta.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2024
- urn:nbn:se:bra-1217
- Rapport 2024:13
Huvudresultat
Misstänkta personer i anmälningar där Brå identifierat ett hbtqi-relaterat hatbrottsmotiv
Av de drygt 6 700 anmälningar där Brå identifierat ett hbtqi-relaterat hatbrottsmotiv fanns uppgifter om en eller flera skäligen misstänkta personer i cirka en fjärdedel av anmälningarna. Den misstänkta var en man i cirka fyra av fem anmälningar, och oftast rör en anmälan en enskild misstänkt person. Resultaten var likartade oavsett om motivet varit sexuell läggning eller transfobiskt.
En majoritet av de misstänkta personerna har varit misstänkta i flera anmälningar
Majoriteten av de misstänkta personerna har varit misstänkta för brott i mer än en anmälan, och drygt fyra procent förekom i mer än en anmälan där Brå identifierat ett hbtqi-relaterat hatbrottsmotiv. Sett till fördelningen av de misstänktas ålder och kön utmärker sig inte gruppen jämfört med misstänkta personer generellt, så till vida att en majoritet av misstankarna gäller män och att yngre personer tenderar att misstänkas för brott i större utsträckning jämfört med äldre personer.
Brottsmisstankarna avser framför allt misshandel, olaga hot och ofredande
I anmälningarna med en skäligen misstänkt person var misshandel, olaga hot och ofredande de tre vanligaste kategorierna av brott. Det gäller både motivet sexuell läggning och transfobi, och oavsett den misstänktas kön. Där motivet för anmälningarna bedömts vara sexuell läggning, var det en större andel kvinnor än män som misstänktes för ofredande (31 respektive 18 %), medan männen i något högre utsträckning misstänktes för misshandel och olaga hot. För brott med transfobiska motiv var fördelningen mer jämn sett till de misstänktas kön och ålder.
Både brottsplats och relationen till den utsatta skiljer sig mellan misstänkta kvinnor och män
Överlag finns det en stor variation vad det gäller såväl brottsplats som vilken relation gärningspersonen haft till den som utsatts, vilket till viss del skiljer sig sett till de misstänktas ålder och kön. Brott som enligt anmälan skett på allmänna platser samt brott där den misstänkta inte varit känd för den utsatta, var vanligare bland brottsmisstänka män jämfört med kvinnor. För brottsmisstänka kvinnor var det i stället vanligare att brottet skett i digitala miljöer eller i den utsattas hem. Bland misstänkta kvinnor var det även betydligt vanligare att den utsatta var en närstående, och i synnerhet då att den utsatta var en nuvarande eller tidigare partner. Gemensamt för både de misstänkta männen och kvinnorna var att den utsatta var en man i en majoritet av anmälningarna.
Brott på allmänna platser vanligast bland de yngsta, brott i den utsattas hem i de äldre åldersgrupperna
I de anmälningar där det fanns information om brottsplatsen, framgår att det är vanligare bland misstänkta i åldersgruppen 15–24 år att brottet skett på allmänna platser eller i skolmiljö. En stor del av brottsmisstankarna avser misshandel, vilket var den vanligaste brottskategorin för båda dessa platser. För misstänkta i de äldre åldersgrupperna (25–44 år, 45–64 år, 65 år eller äldre), var det betydligt större andel brott som skett i anslutning till den utsattas hem, vilket var den vanligaste platsen i samtliga av de tre äldre åldersgrupperna.
Det övergripande mönstret är likartat mellan personer som misstänkts för transfobiska hatbrott eller för brott där motivet varit sexuell läggning
När det kommer till skillnader mellan dem som misstänks för brott med transfobiska hatbrottsmotiv respektive motiv mot den utsattas sexuella läggning, är mönstret överlag likartat. De skillnader som framkommer är för små sett till det begränsade antalet anmälningar med transfobiska hatbrottsmotiv, för att det ska vara möjligt att dra några säkra slutsatser. Jämförelsen försvåras även av att hbtqi-relaterade hatbrottsmotiv ofta överlappar varandra till exempel då homofobiska uttryck används mot transpersoner.
Om rapporten
Brå publicerar vartannat år statistik om hatbrott och året därpå genomförs en eller flera studier för att fördjupa kunskapen om hatbrottslighetens omfattning och karaktär. Den här rapporten utgör en sådan fördjupningsstudie och syftar till att beskriva de personer som misstänkts för brott med hbtqi-relaterade hatbrottsmotiv.
Brå har gått igenom drygt 1 700 polisanmälningar mellan åren 2008–2022 där det gått att identifiera ett hatbrott mot HBTQI-personer, där det också funnits en misstänkt gärningsperson.
De resultat som redovisas i rapporten beskriver personer som varit misstänkta för brott där Brå identifierat ett hbtqi-relaterat hatbrottsmotiv. Redovisningen görs utifrån bland annat kön, ålder, typ av brott, tillgängagångssätt, brottsplats och relation till den utsatta.