Islamofobiska hatbrott
I denna rapport beskrivs de islamofobiska hatbrottens karaktär, var de begås och mot vem, samt vilka konsekvenser som dessa handlingar har för de utsatta. Rapporten belyser även andra uttryck för islamofobi, i form av negativa föreställningar och attityder som finns mot islam och muslimer.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2021
- urn:nbn:se:bra-2021:3
- Rapport 2021:3
Pressmeddelande
Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former
Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.
– Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.
Det är ingen särskild ”typ” av muslim som utsätts för hatbrott. Däremot kan risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synlig i mediala sammanhang. Vissa könsskillnader framgår av Brås material då muslimska män oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.
Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.
– I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå.
Många hatbrott som begås anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner, då de många gånger består av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.
Sammanfattning
- Resultaten visar bland annat att Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former. Hatbrotten är av varierande allvarlighetsgrad, från ofredanden och hot till våldsbrott och mordbrand, och begås därför av många olika typer av gärningspersoner.
- Det finns få platser där muslimer kan vara utan att riskera att utsättas för Islamofobiska hatbrott, till exempel på internet, offentliga platser, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. Resultaten tyder på att vissa muslimer är mer utsatta än andra. Till exempel de som bär religiös klädsel eller är synliga i olika mediala sammanhang.
- Islamofobiska hatbrott kan få varierande konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå. Det kan handla om allt ifrån chock och ihållande oro till känslor av utanförskap och att religionsfriheten hotas.
- Resultaten visar på vissa skillnader mellan kvinnor och män där män oftare utsatts på arbetsplatsen eller i närheten av hemmet, till exempel av hotfulla grannar, medan kvinnor oftare utsatts av obekanta på internet eller på allmän plats.
Vilka är de vanligaste brottstyperna?
De vanligaste brottstyperna bland anmälningarna är hot och ofredande (44 % av anmälningarna) följt av hets mot folkgrupp (23 %). Därefter kommer ärekränkning (10 %) och våldsbrott (8 %).
Eftersom mörkertalet är stort går det inte att veta hur väl denna statistik som bygger på anmälningar speglar den faktiska utsattheten. Intervjuerna som Brå gjort visar att muslimer utsätts för brott upprepat utan att polisanmäla dessa, det gäller särskilt för mer lindriga brott.
Vilka är gärningspersonerna?
Ett återkommande svar under intervjuerna är att islamofobi inte har något ansikte, utan brott och kränkningar kan begås av vem som helst. Detta avspeglas också i spridningen i kön och ålder på gärningspersonerna och i relationen mellan de inblandade i anmälningarna. Äldre män förekommer något oftare än andra i materialet.
Eftersom många muslimer inte anmäler brott de utsatts för och det är långt ifrån alltid en gärningsperson kan identifieras är det dock överlag svårt att ge en representativ bild av vilka gärningspersonerna är vid islamofobiska hatbrott.
Vad blir konsekvenserna i vardagen för de som drabbas?
Islamofobiska hatbrott kan få konsekvenser både för individen och för samhället. Direkta konsekvenser är chock, rädsla och stressreaktioner. Mer långsiktigt vittnar flera om att de blir deprimerade eller får ångestsymtom. Vissa går omvägar för att undvika särskilda platser, byter eller blir av med sitt jobb eller väljer att flytta.
I ett samhälleligt perspektiv framträder allvarliga konsekvenser i form av att religionsfriheten hotas när muslimer hindras att utöva sin religion eller väljer att dölja sina religiösa identiteter. Ett demokratiunderskott uppstår också när man till exempel inte vågar engagera sig politiskt av rädsla för att bli utsatt och ifrågasatt för att man är muslim.
Kan islamofobi komma till uttryck på andra sätt än genom hatbrott?
Intervjupersonerna i studien lyfter även fram betydelsen av andra kränkningar, särbehandling samt fördomsfullt bemötande som de upplever i sin vardag. Det kan handla om att någon spottar i deras riktning, byter plats i kollektivtrafiken när de sätter sig bredvid eller att de inte antas kunna svenska. Många av dessa handlingar utgör inte brott i lagens mening, men får ändå konsekvenser då de bidrar till känslor av utsatthet och utanförskap.
Brås bedömning
Det har inte ingått i Brås uppdrag att ge förslag på åtgärder. I intervjuerna beskrivs dock de utsattas upplevelse och erfarenhet av kontakter med rättsväsendet och vissa förslag avseende detta lyfts därför fram i rapporten. Det handlar främst om vikten av förtroendeskapande kommunikation som ett korrekt bemötande och återkoppling till utsatta. Brå framhåller kunskapshöjande åtgärder inom polisen samt vikten av att öka anmälningsbenägenheten för att utsatta ska få hjälp och stöd och för att den verkliga omfattningen av islamofobiska hatbrott ska bli känd.
Om rapporten
Brå har på uppdrag av regeringen undersökt och beskrivit den islamofobiska hatbrottslighetens karaktär i ett brett perspektiv – vilka brott som ligger bakom, var de äger rum samt mellan vilka. Undersökningen tar också upp de konsekvenser brotten får.
Undersökningens resultat kan inte användas för att skatta islamofobins omfattning.
Undersökningen är gjord på två material:
- ett 50-tal intervjuer med utsatta, representanter för muslimska församlingar, föreningar och organisationer, nyckelpersoner inom rättsväsendet m.fl.
- nästan 500 polisanmälningar, med tillhörande utredningar, som i Brås hatbrottsstatistik identifierats som brott med islamofobiska inslag.
Brås definition av hatbrott
Islamofobiska hatbrott utgörs av brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering men kan även vara samtliga övriga brott som begås med motivet att kränka någon på grund av att de är, eller antas vara eller företräda, muslimer.