Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder

Sammanfattning

Minskande nivåer och skillnader mellan europeiska länder – men nivån ökar i Sverige

Resultaten visar att den generella nivån av dödligt våld har minskat i nästan alla studerade länder under den aktuella perioden. Där nivån av dödligt våld initialt varit mycket hög, det vill säga i de baltiska länderna, men även i resten av forna östblocket samt i Finland, har det dödliga våldet sjunkit särskilt kraftigt, vilket har resulterat i betydligt mindre nivåskillnader mellan olika europeiska länder i slutet av perioden. Liknande minskning och nivåutjämning märks även specifikt för skjutvapenrelaterat dödligt våld.

Fram till för några år sedan tillhörde Sverige de länder i Europa som hade relativt låga nivåer av dödligt våld. Under den studerade perioden har den svenska nivån dock stigit och ligger nu högre än i många andra länder. Uppgången i Sverige gäller framförallt dödligt våld med skjutvapen som började öka redan under mitten av 00-talet. Till en början doldes de ökande dödsskjutningarna i statistiken bakom en fortsatt minskning i dödligt våld med andra våldsmetoder, men från och med 2013 har de kommit att bidra till en generell ökning av den totala nivån av dödligt våld i landet.

Ingen motsvarande ökning i skjutvapenfall i övriga Europa

I frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige idag mycket högt i den europeiska rangordningen, med omkring 4 avlidna per miljon invånare. Europas genomsnitt motsvarar cirka 1,5 avlidna per miljon invånare. Inget annat land i studien uppvisar ökningar jämförbara med den i Sverige. I de flesta andra studerade länder observeras istället fortsatt minskande nivåer av såväl dödligt våld totalt som dödligt våld med skjutvapen. Tillfälliga uppgångar kan under några år observeras i ett fåtal andra länder, men inte i något fall rör det sig om en så tydlig ökning som den som skett i Sverige, över flera år i rad.

Störst skillnad i dödsskjutningar mot unga vuxna

Den största skillnaden mellan Sverige och övriga Europa avser dödligt våld med skjutvapen mot 20–29 åringar; det är i princip enbart inom denna åldersgrupp som den svenska ökningen har ägt rum. I slutet av perioden utmärker sig Sverige med drygt 18 avlidna per miljon invånare i denna åldersgrupp, jämfört med 0–4 avlidna i de flesta andra länder. På betydligt lägre nivå än i Sverige – men ändå högre än i andra länder och utan någon minskande trend – ligger även dödligt våld med skjutvapen mot 20–29 åringar i Nederländerna (runt 6 avlidna per miljon invånare). Kroatien är det enda landet förutom Sverige där en viss ökning observeras i dödsskjutningar mot personer i denna åldersgrupp, men uppgången är inte så omfattande att den påverkar nivå och trend i dödligt skjutvapenvåld totalt.

Sällan skjutvapen när kvinnor och mycket unga dödas

Dödsskjutningar sker sällan mot personer under 20 år, vilket gäller samtliga länder och hela den studerade perioden. I Sverige noteras 2019 en uppgång från en tidigare mycket låg nivå. Det bör dock tolkas med försiktighet, eftersom förändringar från ett år till ett annat inte utgör någon trend.

De största könsskillnaderna i dödligt våld observeras just i dödligt våld med skjutvapen, som sällan riktas mot kvinnor. Trenderna i dödligt skjutvapenvåld är genomgående minskande för både kvinnor och män i de flesta europeiska länder, men nedgången är tydligast för män, eftersom den skett från betydligt högre nivåer än för kvinnor. Det gäller främst de baltiska länderna och Balkan, men även delar av Centraleuropa. Inom Sydeuropa utmärker sig Italien och inom Västeuropa är det Nederländerna och Belgien, som samtliga haft relativt höga nivåer av dödligt skjutvapenvåld i periodens början.

Dödsskjutningar utanför kriminell miljö sällsynta i Sverige

Forskning visar att ökningen i det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige är starkt förknippat med kriminella miljöer i utsatta områden. Särskilt insamlade data från European Homicide Monitor har därför analyserats för att undersöka om det skett någon kvalitativ förändring inom kategorin av dödligt skjutvapenvåld i Sverige och ytterligare två länder – Finland och Nederländerna.

Resultaten visar att mellan 2008 och 2014 observeras en nästan identisk nivå och uppgång i dödsskjutningar i kriminell miljö i Nederländerna respektive i Sverige. Därefter sker en minskning i Nederländerna medan ökningen i Sverige fortsätter. I dag sker åtta av tio händelser av dödligt skjutvapenvåld i Sverige inom kriminell miljö, vilket kan jämföras med mellan tre och fem av tio under 00-talet. För Finlands del har det under hela den studerade perioden (2001–2018) varit mycket sällsynt med dödsskjutningar i kriminell miljö; där sker det dödliga skjutvapenvåldet istället oftare i en familjerelaterad eller annan kontext.

Det som närmast kan liknas vid den svenska trenden är en uppgång i dödligt våld med kniv i England och Wales mellan 2015 och 2018. Trots skillnaden i våldsmetod skedde dessa händelser i kontexter som liknar de ökande dödsskjutningarna i Sverige, nämligen bland unga män i kriminella miljöer inom utsatta områden, med kopplingar till den illegala drogmarknaden.

En svårförklarad utveckling

De ökande händelserna av dödligt skjutvapenvåld i Sverige inte kan betraktas som en del av en internationell trend. Ökningen avser dessutom en mycket avgränsad kategori – dödsskjutningar i den kriminella miljön – medan andra typer av dödligt våld, inklusive händelser med skjutvapen, visar på en minskning under större delen av den studerade perioden.

Korta plötsliga uppgångar kan enligt forskning kopplas främst till konflikter kring illegala drogmarknader, kriminella gäng och bristande förtroende för rättsväsendet. Dessa omständigheter präglar även de fall av dödligt våld som ökar i Sverige, samtidigt som de också förekommer i andra länder som inte haft samma utveckling i dödsskjutningar. Inte heller är det unikt för Sverige att våldet är koncentrerat till utsatta områden eller att det förekommer illegal vapenförsäljning.

En rimlig slutsats är att ökningen i Sverige kan handla om en särskild gruppdynamik i den kriminella miljön, där skjutningar utlöser varandra. Varför en sådan dynamik har uppstått just i Sverige är idag till stor del oklart. Men även om upptakten till den beskrivna utvecklingen på många sätt är svårförklarlig, har ökningen inte ägt rum i ett vakuum. Den globala minskande trenden i dödligt våld tycks ha avstannat och i flera utvecklade länder observeras en uppgång, åtminstone utanför Europa. Vapensmuggling uppmärksammas som ett växande problem på europeisk nivå, liksom illegal droghandel. Tillsammans med vissa likheter med den ökning i dödligt våld som skett i England och Wales finns det alltså flera tecken på att den svenska utvecklingen trots allt inte är ett helt isolerat fenomen.