Polisens utredning av grova brott och brott mot särskilt utsatta brottsoffer

Andelen uppklarade grova brott totalt ligger oförändrat runt 19 procent under perioden 2019–2023. I diagrammet syns uppklaringen av några enskilda brottstyper och det framgår bland annat att andelen uppklarade sprängningar och mord med skjutvapen har ökat under perioden, medan andelen uppklarade grova vapenbrott har minskat.

Fler anställda men oförändrad uppklaring av grova brott

Fler anställda inom grova brott

Under perioden 2018–2023 har antalet anställda inom specialiserade utredningsgrupper för grova brott (GB-grupper) ökat med drygt 30 procent, motsvarande 250 personer. Personalökningen skedde framför allt i början och slutet av den studerade perioden. Polisregion Stockholm utmärker sig med en betydligt lägre personaltillväxt än övriga regioner (7 %).

Ökning av grova brott

Under samma period har det totala inflödet av grova brott ökat med knappt 30 procent. Antalet grova brott som GB-grupperna hanterar har samtidigt varit relativt oförändrat. Däremot har de ärenden som utreds av de specialiserade grupperna blivit mer komplexa över tid. Den utvecklingen indikerar att utredningen av de mindre komplexa ärendena har förskjutits till att i högre grad utredas i anda delar av organisationen än av de specialiserade GB-grupperna.

Det är framför allt lokalpolisområdena som har fått ta över allt fler ärenden med grova brott. Antalet grova brott som utreds av lokalpolisområdena har ökat med drygt 80 procent sedan 2018. Det är framför allt polisregion Stockholm som driver utvecklingen. Där har antalet grova brott på lokalpolisområdena ökat med nästan 300 procent.

Oförändrad uppklaring av grova brott

I linje med det ökade inflödet av grova brott ökar antalet redovisade ärenden. Mellan 2019 och 2023 har det totala antalet redovisade grova brott ökat med 28 procent. Andelen uppklarade grova brott har dock inte förändrats över tid utan ligger runt 19 procent under hela den studerade perioden.

Högst uppklaring av grova brott har polisregionerna Nord och Bergslagen, på omkring 25 procent under perioden som helhet. I Stockholm är uppklaringen betydligt lägre, och ligger på runt 15 procent. Efter kontroller för faktorer som kan ha betydelse för utredningsresultaten framgår dock att skillnaderna mellan Stockholm och övriga regioner till viss del kan förklaras av skillnaderna i belastning. Sett över tid syns också en svagt positiv utveckling av uppklaringen i Stockholm.

Viss ökning av uppklaringen av grova brott med koppling till organiserad brottslighet

Grova brott med koppling till organiserad brottslighet utgör en delmängd av de grova brotten, och inkluderar bland annat mord med skjutvapen, sprängning och grovt vapenbrott. Uppklaringen av grova brott med koppling till organiserad brottslighet som helhet har ökat från 27 till 30 procent under den studerade perioden. Sett till antalet redovisade ärenden handlar det närmast om en fördubbling under samma period.

Nedbrutet på polisregioner framkommer att region Stockholm har den lägsta uppklaringen även vad gäller grova brott med koppling till organiserad brottslighet, medan regionerna Väst, Nord och Mitt ligger högre. Vid en kontroll för belastning försvagas dock återigen mönstret och skillnaden mellan Stockholm och övriga regioner minskar. För sprängningar och mord med skjutvapen ökar också uppklaringen i Stockholm under 2023 jämfört med 2021 och 2022.

Otillräcklig förmåga att möta de grova brotten

Brås analyser visar sammantaget att personaltillväxten i GB-grupperna inte varit tillräcklig och kommit för sent för att möta det ökade antalet ärenden och deras förändrade karaktär. Situationen är särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, som utmärker sig negativt både vad gäller personaltillväxt och uppklaring. Det påverkar i sin tur den nationella bilden.

Den kortsiktiga lösningen för att GB-grupperna ska kunna möta inflödet av de allra grövsta brotten har varit att låna in personal från andra delar av organisationen, främst från lokalpolisområdesnivån. Det är något som på grund av skiftande kompetensnivåer och korta inlåningstider inte alltid fungerar effektivt.

Samtidigt tycks det i flera polisregioner finnas utredningsgrupper och erfarna utredare inom grova brott på regional nivå som inte nyttjas fullt ut. Av Brås intervjuer framgår att GB-grupperna på regional nivå saknar ett tydligt uppdrag, vilket på vissa håll har lett till samarbetssvårigheter i relation till polisområdena.

Prioriteringen av organiserad brottslighet får konsekvenser

Nya och förbättrade arbetssätt har sannolikt bidragit till den svagt positiva utvecklingen när det gäller uppklaringen av grova brott med koppling till organiserad brottslighet. Avgörande har dock varit en tydlig prioritering av ärenden med koppling till organiserad brottslighet, främst skjutningar och sprängningar. Prioriteringen inverkar i sin tur på andra delar av verksamheten. Bland annat genom att allt fler av de övriga grova brotten utreds på lokalpolisområdesnivå, där de prioriteras före annan brottslighet. Vad gäller exempelvis utpressning, mordbrand och grovt narkotikabrott är också uppklaringen högre på lokal nivå än på de specialiserade GB-grupperna. Att prioriteringen delvis sker på bekostnad av lokalpolisområdenas ordinarie verksamhet framkommer av Brås analyser som visar på ett negativt samband mellan inflödet av grövre brott till lokalpolisområdena och deras uppklaring av mängdbrotten.

Kraftig personaltillväxt och stabilt ärendeinflöde inom brott mot särskilt utsatta brottsoffer

Brott mot särskilt utsatta brottsoffer utreds vanligtvis av specialiserade utredningsgrupper för brott i nära relation (BINR-grupper). Inom BINR-grupperna har antalet anställda ökat med 70 procent under perioden 2018–2023, motsvarande cirka 530 personer. Spannet på tillväxten är dock brett – från 94 procent i region Stockholm till 17 procent i region Öst. Till skillnad från de grova brotten har ärendeinflödet av brott mot särskilt utsatta brottsoffer varit relativt oförändrat över tid, både totalt och till BINR-grupperna.

Marginellt ökad uppklaring av brott mot särskilt utsatta brottsoffer

Trots det i stort sett oförändrade ärendeinflödet och den kraftiga personaltillväxten i BINR-grupperna har uppklaringen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer endast ökat marginellt, från 12 procent 2019 till 14 procent 2023.

Högst är uppklaringen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer under perioden i polisregion Bergslagen med omkring16 procent, medan regionerna Stockholm, Syd och Öst ligger lägst med omkring 12 procent. Efter en kontroll för belastningen av grova brott minskar skillnaderna i uppklaring mellan Stockholm och övriga regioner. Det indikerar att regionernas belastning av grova brott har viss betydelse även för uppklaringen av brott mot särskilt utsatta brottsoffer.

Instabil personalsituation inom utredning av brott mot särskilt utsatta brottsoffer

En möjlig förklaring till den svaga resultatutvecklingen är att brott mot särskilt utsatta brottsoffer generellt är svårutredda brottstyper, och att det inte är möjligt att nå samma nivåer av uppklaring som för vissa andra typer av brott. Av intervjuer och Brås enkät om bemanning framgår samtidigt att inte heller de organisatoriska förutsättningarna för utredning av brott mot särskilt utsatta brottsoffer är optimala.

Personalsituationen i BINR-grupperna är ofta instabil med hög frånvaro och hög personalrörlighet. Brås enkät visar att närmare en tredjedel av den ordinarie personalen var frånvarande vid mättillfället. På många håll finns det brister i ledning och styrning, och det saknas en aktiv arbetsledning som fördelar inflödet av ärenden. Hög rörlighet bland gruppchefer gör det också svårare för grupperna att hålla fast vid beslutade arbetssätt och strukturer.

De regionala variationerna i uppklaring av brott mot särskilt utsatta brottsoffer visar också att det med bättre organisatoriska förutsättningar kan vara möjligt att nå bättre resultat. Polisregion Bergslagen har exempelvis över tid haft högre uppklaring än övriga regioner, oberoende av personaltillväxt. Den högre nivån kan enligt intervjumaterialet till stor del förklaras av att man hittat ett effektivt arbetssätt som fått spridning inom regionen och som man genom en stabil styrning lyckats upprätthålla även under perioder med hög belastning.

Utredarrollen behöver uppvärderas

Utifrån Brås resultat och analyser av utredningsförmågan inom såväl grova brott som brott mot särskilt utsatta brottsoffer framgår tydligt att det inte räcker att attrahera ny personal. För att få utväxling av personaltillväxten är det minst lika avgörande att behålla medarbetare. Det här är särskilt viktigt när en stor del av den nyrekryterade personalen är förhållandevis oerfaren och behöver läras upp innan de på riktigt kan bidra till verksamheten. Incitamenten för att söka sig till och stanna inom utredningsverksamheten är dock inte tillräckliga, varken när det gäller karriär- eller kompetensutvecklingsmöjligheter. För att lyckas attrahera och behålla medarbetare behöver därför incitamenten stärkas, framför allt inom grova brott där arbetssituationen på många håll är pressad.

Brister i uppföljning och kunskapsspridning

Utöver kompetensförsörjningen är effektiva arbetsmetoder avgörande för att uppnå förbättrade utredningsresultat. I intervjuerna framkommer också flera exempel på framgångsrika metoder. Däremot saknas en strukturerad process för insamling och spridning av såväl goda som mindre goda erfarenheter. En sådan process hade skapat bättre förutsättningar för att erfarenheterna ska få nytta i organisationen i bred bemärkelse. Inte heller för implementering av utvecklade metodstöd och checklistor finns tillräckliga processer och rutiner.

Det finns även brister i uppföljningen av de omfattande resursförflyttningar som görs för att hantera den grova organiserade brottsligheten. Exempelvis är det inte möjligt att i verksamhetsstatistiken följa omplaceringar av personal när de pågår under kortare tid än tre månader.