Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Var inträffar skjutningar och sprängningar?

En statistisk analys av geografisk koncentration och områdesskillnader

Kunskap om var skjutningar och sprängningar inträffar kan användas för att bedöma var risken för nya sådana brott är förhöjd. I denna kortanalys från Brå studeras i vilken utsträckning och var som skjutningar och sprängningar är geografiskt koncentrerade.

Fakta om publikationen

Författare
Elisabeth Nordén
Övrig information
© Brottsförebyggande rådet 2025
urn:nbn:se:bra-1261
Rapport 2025:8

Pressmeddelande

Skjutningar och sprängningar inträffar ofta geografiskt nära varandra

Var skjutningar och sprängningar sker är inte slumpmässigt, utan de inträffar ofta i närheten av tidigare skjutningar eller sprängningar. De inträffar också oftare i socialt utsatta områden där boende upplever problem med olika typer av ordningsstörningar. Det visar en ny studie från Brå.

En stor andel av alla skjutningar och sprängningar inträffar i en liten andel av alla områden. Hela 75 procent av alla skjutningar inträffade i 13 procent av de områden som ingår i studien. I samma områden inträffade 44 procent av alla sprängningar.

– Det finns en föreställning om att det inte längre skulle finnas något tydligt mönster i var skjutningar och sprängningar inträffar. Men resultaten i den här studien visar att det inte är slumpmässigt, utan skjutningar tenderar att inträffa i närheten av andra skjutningar och detsamma gäller för sprängningar, säger Elisabeth Nordén, utredare, Brå.

Antalet skjutningar och sprängningar är avsevärt högre i områden med störst social utsatthet, jämfört med områden med minst social utsatthet. Nivån av skjutningar är nio gånger så hög i områden med störst social utsatthet, medan nivån av sprängningar i samma områden är omkring sex gånger så hög.

Förekomsten av skjutningar och sprängningar är även relaterad till sociala och fysiska ordningsstörningar. I relation till folkmängden sker mer än sju gånger fler skjutningar och sprängningar i områden där de boende upplever störst problem med sociala ordningsstörningar, exempelvis öppen narkotikahandel, gäng som uppehåller sig eller någon som bråkar eller stör, jämfört med områdena med minst problem.

Gällande sprängningar så är nivån 20 gånger högre i områden som uppfattas ha störst problem med fysiska ordningsstörningar, i form av klotter, skadegörelse eller nedskräpning, jämfört med områdena med minst problem. Gällande skjutningar är nivån sju gånger högre i områden med störst problem med fysiska ordningsstörningar.

Resultaten kan användas för att bedöma var risken för nya skjutningar och sprängningar generellt sett är förhöjd, vilket i sin tur bland annat kan ligga till grund för bedömning av var det finns större behov av olika insatser.

Kontakt

Elisabeth Nordén

Utredare, Brå.

E-post: elisabeth.norden@bra.se

Telefon: 08-527 58 462

Resultat i korthet

Skjutningar och sprängningar inträffar betydligt oftare i vissa områden

Skjutningar och sprängningar är inte slumpmässigt utspridda, utan skjutningar tenderar att inträffa i närheten av andra skjutningar och detsamma gäller för sprängningar. Skjutningar och sprängningar inträffar i stor utsträckning i anslutning till vissa städer i Sveriges södra halva. Störst koncentration av skjutningar förekommer till Stockholm, följt av Malmö och Göteborg. Störst koncentration av sprängningar finns vid Stockholm, följt av Malmö, Helsingborg och Göteborg.

Karta som visar att skjutningar var geografiskt koncentrerade till vissa städer i Sveriges södra halva både i början (2018–2019) och i slutet av undersökningsperioden (2022–2023.

Geografisk koncentration av skjutningar 2018–2023 och sprängningar 2020–2023.

När landet delas in i små områden (RegSO) framkommer att en stor andel av alla skjutningar och sprängningar inträffar i en liten andel av alla områden. Vad gäller skjutningar inträffade 57 procent i 7 procent av områdena. För sprängningar gäller att 40 procent inträffade i 2 procent av områdena. Områdena där majoriteten av skjutningarna inträffar är i stor utsträckning samma som de områden där en stor andel av sprängningarna inträffar.

Mycket tydlig koppling till social utsatthet i området

Antalet skjutningar respektive sprängningar per 100 000 invånare är avsevärt högre i områden med stor social utsatthet, hög utflyttning respektive lågt valdeltagande. Exempelvis är nivån av skjutningar 9 gånger högre i områdena med störst social utsatthet jämfört med områdena med minst social utsatthet. I mer socialt utsatta områden tenderar även utflyttningen att vara högre och valdeltagandet lägre.

Det är vanligare med skjutningar i områden med stor social utsatthet, hög utflyttning respektive lågt valdeltagande.

Nivån av skjutningar och sprängningar är också betydligt högre i områden med hög befolkningstäthet. Det gäller i synnerhet sprängningar, eftersom nivån av sprängningar är hela 12 gånger högre i områdena med högst befolkningstäthet jämfört med områdena med lägst. Nivån av både skjutningar och sprängningar är även betydligt högre i områden med stor andel ungdomar.

Kraftiga skillnader utifrån problem med ordningsstörningar i området

Det finns kraftiga skillnader i nivån av både skjutningar och sprängningar utifrån i vilken grad som de boende anser att området har problem med sociala ordningsstörningar, i form av personer påverkade av alkohol eller droger utomhus, gäng som uppehåller sig i bostadsområdet, personer som bråkar eller stör respektive öppen narkotikahandel. Det finns också mycket tydliga nivåskillnader mellan områden som anses ha olika grad av problem med fysiska ordningsstörningar, i form av nedskräpning, skadegörelse eller klotter.

Det är vanligare med skjutningar i områden där de boende anser att området har problem med ordningsstörningar.

Lägre förtroende för polisens sätt att behandla misstänkta i områden med högre nivåer

Nivåerna av skjutningar och sprängningar är högre i områdena där det är vanligast med lågt förtroende för polisens sätt att behandla misstänkta, samt i viss mån med lågt förtroende för polisen generellt. Däremot är det inte lika tydligt att det skulle finnas skillnader utifrån i vilken utsträckning som polisen anses bry sig om problem i bostadsområdet.

Det är vanligare med skjutningar i områden där de boende uppger att de har lågt förtroende för polisens sätt att behandla misstänkta, samt i viss mån lågt förtroende för polisen generellt.

Nivån av skjutningar och sprängningar ökar med antalet riskfaktorer området uppvisar

Inga tecken på att områdesskillnaderna i skjutningar skulle ha minskat

Det finns inga tecken på att den geografiska koncentrationen av skjutningar skulle ha minskat på senare år. Skillnaderna i nivån av skjutningar mellan områden med olika egenskaper, som social utsatthet och befolkningstäthet, har heller inte minskat. Vad gäller sprängningar var det inte möjligt att studera utvecklingen över tid.

Om studien

Kortanalysen baseras främst på uppgifter från polisen om bekräftade skjutningar 2018–2023 och bekräftade fullbordade sprängningar 2020–2023. De kombinerades med bland annat uppgifter om egenskaper hos området, utifrån bland annat registerbaserad statistik från SCB och Brås enkät Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Med områden avses här indelningen RegSO, som delar in Sverige i 3 363 mindre områden. Områdesindelningen följer kommungränserna och tar hänsyn till både lokal igenkänning och befolkningssammansättning.