Myndigheter stöttar lokala aktörer att minska det grova våldet i kriminella miljöer

Malmö var först ut att arbeta efter GVI-strategin 2018, och idag är strategin också etablerad i Örebro, Göteborg, Huddinge och Järfälla/Upplands-Bro.

– Vi på nationell nivå har ett helhetsperspektiv över hur arbetet med GVI fortlöper i Sverige och det är viktigt att vi har en nära dialog med de platser, eller etableringar som de kallas inom strategin, som arbetar lokalt med GVI för att vi ska kunna förstå vad som behöver vidareutvecklas och ge stöd i det, säger Tea Stoltz.

Myndigheterna i det nationella stödteamet har en kontinuerlig kontakt med varandra för att kunna stötta etableringarna utifrån behov och skapa förutsättningar för att de lokala aktörerna ska få det stöd som de behöver. Vilket stöd som ges har varierat över tid. I början när GVI etablerades i Sverige handlade det om att ge stöd i vad strategin innebär, hur man kan organisera arbetet lokalt och hur man får med sig ledning och styrningen i arbetet.

– Nu när etableringarna kommit längre i arbetet så kan det snarare handla om delar som etableringen behöver stöttning i, som de arbetar bra med idag men som behöver vidareutvecklas. Exempelvis hur man får lokalsamhället att bli mer delaktiga i arbetet, menar William Wikström. Stödteamet stämmer regelbundet av hur arbetet fortlöper för etableringarna och om det är någon av etableringarna som behöver stöd. De tre myndigheterna kan bidra med olika typer av stöd.

– Stödet kan se olika ut beroende på vilken myndighet som blir aktuell i frågan. Brå stöttar i stor utsträckning i kunskap om strategin och hur det arbetet kan kopplas ihop med övriga delar av en kommuns brottsförebyggande arbete, medan vi på Kriminalvården och polisen kan ge ett mer operativt stöd i frågor som gäller exempelvis kartläggning, men även stöd i förvaltningsfrågor eller stöd av juridisk karaktär, säger Tea Stoltz.

Några gånger per år arrangeras så kallade erfarenhetsutbytesdagar, där representanter från socialtjänst, kommun, polis och frivård, som arbetar med GVI lokalt i etableringarna, samlas för att få mer kunskap om strategin och utbyta erfarenheter med varandra.

– Vi arbetar ofta med olika övningar med koppling till strategin samt i tvärgrupper för att skapa en möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan etableringarna. Vi skapar även möjlighet till att diskutera arbetet inom den egna etableringen. Eftersom de arbetar i olika organisationer så har alla inte möjlighet att träffas på hemmaplan, så det här är också ett sätt att föra dem samman, säger William Wikström.

Strategin utvecklades på 1990-talet av forskare och lokala aktörer i USA och förvaltas och utvecklas av National Network for Safe Communities (NNSC), ett amerikanskt forskningscenter vid John Jay College i USA. NNSC ger också stöd till myndigheter och platser som arbetar med GVI.

Eftersom GVI är en strategi och inte en metod betalar de aktörer som arbetar med strategin ingen licens eller liknande för att bedriva arbetet.

– Vi i nationella stödteamet har avstämning med NNSC regelbundet, där vi stämmer av hur arbetet fortlöper i Sverige och får stöd i hur vi i vår tur kan stötta etableringarna. Det är viktigt att vi har det samarbetet och håller oss uppdaterade för att säkerställa att vi ger rätt stöd, menar Tea Stoltz.

Nu pågår en extern genomlysning för att se hur arbetet på nationell nivå ska förvaltas i framtiden, där representanter från lokal och nationell nivå intervjuas. Genomlysningen finansieras med medel från Fonden för inre säkerhet (ISF).

– Samverkansarbetet mellan alla parter och att vi hållit i arbetet under en så pass lång tid ger förutsättningar för att skapa resultat. Vi vill att GVI-strategin har en naturlig hemvist där strategin omhändertas och utvecklas på nationell nivå även i framtiden. På så sätt skapas långsiktiga förutsättningar att arbeta med strategin lokalt och minska det grova våldet i kriminella miljöer i Sverige, avslutar William Wikström.