Hur många sprängningsbrott har skett?
Mellan 2018 och 2025 har de anmälda sprängningsbrotten ökat från 162 till 621 brott per år i hela landet. Det är alltså en ökning med 459 brott eller 289 procent. Nivån har varierat mellan åren men utvecklingen är överlag uppåtgående under perioden, med flest anmälda brott under 2025. Mellan 2021 och 2025 var i genomsnitt 41 procent av de anmälda sprängningarna fullbordade och resterande (59%) försök. Andelen anmälda sprängningsbrott som var fullbordade har dock minskat från 47 procent under 2021 till 38 procent under 2025.
Anmälda brott – sprängningar
- diagram
- tabell
Under perioden 2021–2025 anmäldes totalt 714 fullbordade sprängningar och merparten anmäldes i de tre storstadsregionerna (polisregionerna Stockholm, Syd och Väst). En tredjedel anmäldes i polisregion Stockholm (34%) och knappt en tredjedel anmäldes i polisregion Syd (29%). I polisregion Väst anmäldes 19 procent och i polisregionerna Öst, Nord, Mitt och Bergslagen anmäldes sammantaget resterande cirka 18 procent av de fullbordade sprängningarna.
Klarades sprängningsbrotten upp?
Av de anmälda brott där handläggningen avslutades under 2024 hade en utredning inletts för så gott som alla (95%) sprängningar, både gällande fullbordade och försök. Det var vanligare att fullbordade sprängningar där handläggningen avslutades 2024 hade anmälts tidigare år (52%) än för försök. (38%). Detta tyder på att de fullbordade sprängningarna utreds under längre tid än försök till sprängning
Personuppklaringsprocenten för sprängningar, alltså andelen av brotten där åklagaren väckt åtal för minst en misstänkt person, har nästan fördubblats sedan 2018. Av de sprängningar där utredningen avslutades under 2024 var personuppklaringsprocenten 20 procent, vilket var betydligt högre än den genomsnittliga personuppklaringsprocenten för samtliga brott (12%). Personuppklaringsprocenten var högre för fullbordade sprängningar än för försök.
Uppklarade brott – sprängningar
- diagram
- tabell
Vilka var de misstänkta gärningspersonerna?
Antalet personer som misstänktes för sprängningsbrott har ökat från 58 personer 2018 till 374 personer 2024. Personerna var sammanlagt identifierade som misstänkta för 215 brott under 2024, vilket indikerar att det är vanligt att flera personer misstänks för delaktighet i samma brott när det gäller sprängningar. Bland de misstänkta personerna 2024 var majoriteten (89%) män. Under 2024 misstänktes 151 personer för fullbordade sprängningar och nästan hälften (44 %) blev åtalade. Bland personerna som misstänktes för försök till sprängning, åtalades ungefär en tredjedel (34%).
Personer misstänkta för sprängning
- diagram
- tabell
Det är tydligt att ungdomar (15–20 år) har blivit mer involverade i sprängningar de senaste två åren. Antalet personer som misstänktes för sprängningar har ökat i alla åldersgrupper mellan 2018 och 2024 men 15–20 åringar står för den största ökningen i antalet misstänkta personer. Detta trots att åldersgruppen 15–20 åringar utgör den minsta delen av befolkningen. Bland personer misstänkta för sprängningar är en stor del också i 21–29 års åldern, medan det är få som är äldre än 50 år.
Vad fick de dömda för påföljder?
Straffet för allmänfarlig ödeläggelse av normalgraden är fängelse i lägst två och högst åtta år. Om brottet skulle anses vara mindre allvarligt är straffet fängelse i lägst ett och högst tre år, men om brottet anses vara grovt innebär det fängelse i lägst sex och högst 18 år, eller livstid. I domslut redovisas brottets rubricering och lagrum men inte en närmare beskrivning av gärningens karaktär, vilket innebär att statistiken över personer lagförda för allmänfarlig ödeläggelse även kan innefatta andra former av ödeläggelse än genom sprängning.
Sedan 2018 har en fjärdedel (25 %) av de som dömts i tingsrätt för allmänfarlig ödeläggelse dömts för grov allmänfarlig ödeläggelse, och 74 procent för brott av normalgraden samt 1 procent för mindre allvarlig allmänfarlig ödeläggelse. Under perioden 2018–2024 har det totala antalet brott gällande allmänfarlig ödeläggelse som personer har dömts för i tingsrätt ökat från 7 till 141 brott. En noterbar utveckling är att antalet grova brott om allmänfarlig ödeläggelse som personer dömts för i tingsrätt ökade från 7 till 63 brott mellan 2023 och 2024. Utvecklingen av domar gällande allmänfarlig ödeläggelse speglar i stort utvecklingen av både anmälda sprängningar och misstänkta personer för sprängningar. Sannolikt är det alltså sprängningar som driver utvecklingen av lagförda brott gällande allmänfarlig ödeläggelse.
Lagförda brott – sprängning
- diagram
- tabell
I 93 domslut under 2024 var allmänfarlig ödeläggelse det allvarligaste brottet i domen. I en majoritet av domarna under 2024, där allmänfarlig ödeläggelse var huvudbrott, dömdes fängelse ut som huvudpåföljd (70%). I resterande fall dömdes till sluten ungdomsvård (17%) eller övriga påföljder (13%) såsom till exempel ungdomsövervakning och skyddstillsyn. Den totalt utdömda strafftiden för samtliga som dömts till fängelse för allmänfarlig ödeläggelse (inklusive grov) har ökat från 167 månader 2018 till 4 103 månader 2024. Den totalt utdömda strafftiden påverkas av att fler brott har lagförts, att fler brott av den grövre graden lagförts samt att genomsnittstiden på fängelsestraffen ökat. Genomsnittstiden på utdömda fängelsestraff för allmänfarlig ödeläggelse av normalgraden har ökat från 33 månader 2018 till 50 månader 2024. Genomsnittstiden för grov allmänfarlig ödeläggelse var 78 månader 2024.
Om statistiken
- Statistiken över anmälda brott omfattar de brott som anmälts och kommit till rättsväsendets kännedom. Mörkertalet för fullbordade sprängningar bedöms vara relativt litet, och de anmälda brotten antas överlag motsvara den faktiska brottsligheten. Gällande försök m.m. kan det finnas ett mörkertal men det kan även finnas en viss överskattning.
- Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret och där misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre grad, samt där det under redovisningsåret har fattats ett beslut om att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad. För att en person ska vara skäligen misstänkt krävs att det finns konkreta, objektivt underbyggda, omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte personen skulle ha begått ett brott.
- Statistiken över handlagda brott redovisar samtliga anmälda brott där ett beslut om att handläggningen av brottet avslutas har fattats under redovisningsperioden. Handläggningen av brottet kan avslutas med exempelvis ett beslut om att väcka åtal, beslut om att utfärda strafföreläggande eller beslut om att lägga ner förundersökningen.
- Statistiken över personer lagförda för brott redovisar de lagföringsbeslut som fattats inom rättsväsendet mot enskilda personer. Ett lagföringsbeslut kan omfatta flera brott, i dessa fall redovisas huvudbrottet i beslutet, det vill säga brottet med den strängaste påföljden i straffskalan.
- Procenttal i text är avrundade till heltal, så 12,2 procent blir till exempel 12 procent och 10,6 procent blir 11 procent. Detta kan i vissa fall medföra att procentsatser i texten inte summeras till exakt 100 procent.
