Varför har sprängningarna i Sverige ökat så mycket?
Sprängningar och även skjutningar är ofta kopplat till konflikter i den kriminella miljön. Så typiskt sett hör en uppgång i antalet sprängningar ihop med eskalerande konflikter. Men det har också att göra med tillgången på sprängmedel, som handgranater till exempel.
Vilka är det som utför sprängningarna och vad är syftet?
Man använder sprängningen i första hand som en markering och ett hot. Syftet är sällan att döda någon, utan man spränger istället för att till exempel skjuta i någons dörr. Vi ser att det ofta kan vara samma aktörer som skjuter och som spränger, det är samma typ av våldsanvändning. Däremot är det andra typer av måltavlor vid sprängningar än vid skjutningar som avser att döda. En sprängning är oftast riktad mot folk i närheten av den man vill åt, till exempel familjemedlemmar men även mot affärsverksamheter, medan en skjutning ofta är direkt riktad mot en person som har, eller anses ha, en konflikt med någon annan. Men även här har det hänt att anhöriga till kriminella blivit måltavlor för en skjutning.
Var får de tag på sprängmedel?
Inte sällan är det enskilda personer som har stort inflytande på tillgången till sprängmedel. Det kan till exempel vara någon i en kriminell gruppering som har kontakter och då utnyttjar man dem. Det har även förekommit att man fått tag på sprängmedel som är tänkt att användas vid exempelvis olika byggprojekt. Vi vet också att det har smugglats in handgranater från tidigare konfliktområden i andra länder. Det förekommer också att man bygger sitt eget sprängmedel.
Hur kan man göra det svårare att få tag på sprängmedel?
För att försöka förhindra att sprängmedel hamnar i orätta händer, behöver man jobba brett. Till exempel att förhindra smuggling, skärpa kontroller, skapa register över vilka sprängmedel som används och vilka som hanterar dem men även öka tillsynen på de aktörer som har rätt att använda sprängmedel i sina verksamheter. De som hanterar sprängmedel omfattas av vissa säkerhetsåtgärder som man ska följa. Där kan man behöva följa upp hur hanteringen går till, för att förhindra stölder.
Det har rapporterats om att vissa sprängningar görs med fyrverkeripjäser, som är väldigt lätta att få tag på. Har det blivit vanligare?
Det är svårt att säga om det blivit vanligare, men liksom med vapen så förekommer det att man köper explosiva varor utomlands och smugglar in i Sverige. Exempelvis fyrverkeripjäser räknas som explosiva varor.
Sticker Sverige ut när det gäller sprängningar, jämfört med andra länder?
Det är inte så lätt att svara på eftersom det är svårt att hitta tillförlitlig jämförande statistik. Man registrerar olika i olika länder. Det som i lagens mening är en sprängning i Sverige, kanske registreras som något annat i ett annat land. Många länder kanske inte följer utvecklingen av sprängningar för man tycker att det inte finns anledning till det när sådana händelser är sällsynta.
Henrik Angerbrandt, utredare på Brå. Foto: Brå
Hur har skjutvapenvåldet i den kriminella miljön utvecklats de senaste åren?
Det har ökat de senaste 20 åren och det har skett samtidigt som den kriminella miljön har förändrats. Övergripande så kan man säga att i mitten av 00-talet så präglades skjutvapenvåldet i den kriminella miljön av hierarkiska organisationer, typ MC-gäng, där det var reglerat när skjutvapen skulle användas och av vem. I början av 10-talet övergick skjutvapenvåldet i den kriminella miljön till att i stället bli mer kopplat till grupperingar som var knutna till olika bostadsområden. Våldsanvändningen var inte lika reglerad som tidigare, skjutningar behövde inte sanktioneras av grupperingen utan kunde ske på mer individuella initiativ. Konflikter kopplat till narkotika och kontroll av olika territorier blev vanligare. Under andra halvan av 10-talet blev grupperingarna i den kriminella miljön mer fragmenterade. Skjutvapenvåldet var oftare kopplat till personliga konflikter från att tidigare ha varit mer begränsat till grupperingarnas intressen och maktpositioner. Här uppstår också en ny typ av välplanerade skjutningar med aktiva grupperingar som hade skjutvapenvåld som inkomstkälla, vilket bidrog till att skjutvapenvåldet ökade. I övergången mellan 10- och 20-talet sker en ytterligare uppluckring av gruppernas sammanhållning. Under 20-talet präglas den kriminella miljön av en individualisering, fler grupperingar och större geografisk rörlighet bland de kriminella grupperingarna.
Skjutningarna idag är annorlunda, både sett till den som utför skjutningen och den man riktar sig mot. Såväl offer som förövare har blivit yngre. För omkring 20 år sedan var det vanligare att ledande individer i de kriminella grupperingarna var måltavlor. Idag är det mer utbrett med att olika individer tar egna initiativ till en skjutning och måltavlan är inte alltid centrala personer i den kriminella miljön. De senaste två åren har det inte blivit fler skjutningar men de sker på fler ställen än tidigare. I Brås rapport om skjutvapenvåld i den kriminella miljön, så noterade vi en topp år 2022 med flest dödliga skjutningar, under perioden från 2005 som vi tittade på. Sedan dess har de dödliga skjutningarna faktiskt minskat, men det är för tidigt att säga om det kommer att fortsätta minska.
Vilka är det som skjuter?
Den senaste trenden är att det är allt yngre personer som skjuter och det är väldigt utspritt i den kriminella miljön. Den som skjuter behöver inte nödvändigtvis vara involverad i den konflikt som skjutningen är kopplad till, utan de kan ha fått i uppdrag av någon i den kriminella grupperingen att skjuta.
Var får de tag på vapen?
Främst via smuggling. Historiskt sett har konfliktzoner i andra länder varit en källa till vapensmuggling. Numera smugglar man vapen även från andra länder där det är möjligt att köpa legala, igenpluggade vapen. När de fått in vapnet i Sverige, så bygger de om det till skarpa vapen. De kriminella grupperingarna använder främst illegala vapen, eftersom de är svårare att spåra. Legala jaktvapen är mycket ovanliga i den kriminella miljön.
Behöver vapenlagstiftningen ses över?
Man kanske behöver ha en europeisk dialog om vilka vapen som ska vara tillåtna. Vapensmugglingen till Sverige och andra länder, blir förstås svårare om de inte är tillåtna i EU.
Vad behöver göras för att minska skjutningar och sprängningar?
Det finns inte en åtgärd som fungerar, utan det är en palett av åtgärder som behöver göras på lång och på kort sikt. Och det som fungerar för att minska sprängningar fungerar även rimligtvis mot skjutningar. Minska inflödet av vapen och sprängmedel till den kriminella miljön, det i sig kan leda till en minskning av skjutvapenvåld och sprängningar. Göra det mindre attraktivt att vara en del av den kriminella miljön. Förhindra att unga rekryteras in i kriminalitet. Men också att öka uppklaringen av skjutningar och sprängningar. En låg uppklaring bidrar till att det fortsätter. I konflikter blir det skjutningar. Kan man komma åt dem, har man bättre möjligheter att minska konflikten.
Nyligen meddelade rikspolischefen att polisen nu avbrutit våldsvågen som varit den senaste tiden. Tror du det kommer att hålla i sig?
Det är förstås svårt att säga, men generellt sett så går våldet ofta i vågor och intensifieras under perioder kopplat till hur konflikter utvecklar sig. Det gäller därför att förhindra att konflikter eskalerar och att bryta våldsamma konflikter så tidigt som möjligt. Hur väl man lyckas med det kommer att påverka om det håller i sig eller inte.
Våld i kriminella miljöer
De senaste åren har vi sett en ökning av skjutningar och sprängningar som en del av våldet i kriminella nätverk i Sverige. På den här sidan har vi samlat kunskap och statistik om ämnet.