Statistik om brottsutvecklingen

Resultaten från flera statistiska undersökningar, bland annat NTU, visar sammantaget en liten minskning av den självrapporterade utsattheten för misshandel under den studerade perioden (2006–2024). Den största förändringen skedde under 2010-talet då utsattheten ökade och under 2020-talet då utsattheten återigen minskade. Tittar man särskilt på det grova våldet, det vill säga det som kräver sjukvård, har det minskat under i stort sett hela mätperioden, framför allt bland män men även bland kvinnor. Detta trots att det kniv- och skjutvapenrelaterade våldet ökade under 2010-talet.

Samtidigt som det grova våldet som leder till sjukvård minskat under den studerade perioden, syns en annan utveckling vad gäller det dödliga våldet. Under 2010-talet skedde nämligen en tydlig ökning av antalet unga män som dött på grund av skjutvapenvåld i kriminella miljöer. Under 2023 och 2024 har dock antalet minskat, men om det är en temporär avvikelse eller en längre trend återstår att se.

Den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökade markant mellan 2012–2017, framför allt bland kvinnor. Sannolikt kan ökningen till stor del förklaras av en ökad rapporteringsbenägenhet på grund av flertalet upprop mot sexualbrott som skedde under perioden. En annorlunda trend framkommer i anmälningsstatistiken, där antalet anmälda sexuella ofredanden periodvis ökade fram till 2017, medan våldtäktsanmälningarna ökade framför allt mellan 2016–2021. Att de anmälda brotten har ökat under perioder då den självrapporterade utsattheten inte gjort det kan sannolikt till stor del kan förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet till följd av redan nämnda förändringar i samhällsdebatten, men även förändringar i lagstiftningen. Sedan 2018 syns istället en minskning av den självrapporterade utsattheten. Även polisanmälda sexuella ofredanden har minskat något efter 2017, om än inte lika tydligt. Den nedåtgående trenden skulle delvis kunna förklaras av en minskad rapporterings- och anmälningsbenägenhet i takt med att frågan blivit mindre uppmärksammad i samhällsdebatten. Det kan också ha lett till anmälningar av händelser som inträffat tidigare år, vilket ytterligare kan förklara trendskillnaderna mellan de två källorna.

En tydlig trend är att bankrån, taxirån och rån mot värdetransport eller befordran kraftigt minskat under den studerade perioden. Det finns flera förklaringar till detta, men en central faktor är att kontanthanteringen har minskat och att de här rånen därför blivit mindre attraktiva att utföra.

Gällande rån mot privatpersoner låg den självrapporterade utsattheten länge stabilt, innan det under 2010-talet ökade för att därefter minska under 2020-talet. De här förändringarna noteras i både NTU och anmälningsstatistiken med vissa skillnader. Den främsta skillnaden är att antalet anmälningar om personrån minskade mer drastiskt under 2020-talet än den självrapporterade utsattheten i NTU. Eftersom anmälningsbenägenheten sannolikt är högre vid rån som innehåller grovt våld, skulle en förklaring till den här skillnaden kunna vara att det skett en minskning av de här grövre formerna av rån. Det behövs dock fördjupade studier för att med större säkerhet anta eller förkasta den tolkningen.

Den självrapporterade utsattheten för hot steg under andra halvan av
2010-talet för att därefter minska under 2020-talet. Särskilt tydlig var minskningen bland unga män, som är den grupp som genomgående varit mest utsatt för hot. Bland elever i årskurs 9 framkommer ett annat mönster som visar att flickor oftare utsätts för hot än pojkar. Det kan troligen kopplas till att flickor i högre grad utsätts för hot på nätet. När det gäller just de internetrelaterade hoten har de ökat över tid.

Sammantaget visar det statistiska underlaget att antalet bedrägerier tydligt ökat, där den tydligaste ökningen skedde under 2000- och 2010-talet. Perioden därefter har varierat beroende på vilken bedrägeriform som studeras. Den självrapporterade utsattheten för försäljningsbedrägerier har fortsatt öka även efter 2018, medan kort- och kreditbedrägerier har kantats av både upp- och nedgångar. Minskningen har sannolikt att göra med ett regelverk inom EU där krav började ställas på så kallad stark kundautentisering.

Statistiken pekar på att de undersökta stöldtyperna bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur och från fordon samt cykelstöld minskat under den studerade perioden. Den största förändringen som skett är nedgången av bilstöld samt stöld ur och från motorfordon, särskilt under den första halvan av den studerade perioden. Bostadsinbrotten har minskat under de senare åren i perioden och antalet cykelstölder har också minskat sedan slutet av 2010-talet.