Utsatthet för brott
Här hittar du de senaste resultaten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som rör utsatthet för brott.
Brottsförebyggande rådet (Brå) är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom rättsväsendet. Vi ansvarar bland annat för att statistiken är objektiv, dokumenterad och kvalitetssäkrad.
Sveriges officiella statistik är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.
Publiceringskalender för Sveriges officiella statistik (SCB)
Länk till annan webbplats.
I NTU efterfrågas utsatthet för tretton olika brottstyper. Det gäller dels sådana brott som drabbar enskilda personer (misshandel, hot, sexualbrott, rån, fickstölder, försäljningsbedrägerier, kort- och kreditbedrägerier, nätkränkningar och trakasserier), dels sådana brott som drabbar hela hushåll (bostadsinbrott, bilstölder, stöld ur eller från fordon och cykelstölder).
Notera att utsatthet i NTU avser händelser som skett under föregående kalenderår, vilket innebär att NTU 2024 avser utsatthet under 2023.
Diagram över alla de brottstyper och grupper som nämns i texten finns i årsrapporten för NTU 2024.
Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i den tekniska rapporten för NTU 2018. I samband med metodbytet tillkom nya brottstyper i NTU och dessa redovisas endast från 2016. Vidare omformulerades frågan om utsatthet för trakasserier inför NTU 2020, vilket ledde till att tidsserien för trakasserier bröts.
Brott mot enskild person
Brott mot enskild person är ett sammantaget mått som visar andelen personer i befolkningen som utsatts för någon eller några av brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, rån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort- och kreditbedrägeri och nätkränkning (observera att trakasserier inte ingår här).
Sammantaget är det 20,1 procent av befolkningen som har utsatts för brott mot enskild person under 2023. Andelen har legat relativt stabilt runt den här nivån sedan 2020. Dessförinnan (2017–2019) låg andelen på en något högre nivå. Andelen utsatta är något större bland kvinnor än bland män (21,0 % jämfört med 19,1 % 2023), och så har det sett ut under hela tidsperioden.
Hot är den brottstyp som är vanligast medan det är minst vanligt att man utsatts för rån, och så har det sett ut under hela tidsperioden. Sett till utvecklingen över tid syns vissa skillnader mellan de olika brottstyperna.
Utsatthet för olika typer av brott mot person
Utsatthet för olika typer av brott mot person utifrån kön
Misshandel
Det är 2,7 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för misshandel under 2023. Inledningsvis (2006–2011) låg andelen på en relativt stabil nivå, och efter en minskning 2012 låg andelen återigen stabil men på en lägre nivå. Därefter syntes en uppåtgående trend 2016–2019 som följdes av en minskning 2020. Andelen har sedan dess legat relativt oförändrad. Utvecklingen över tid är likartad för män och kvinnor. Det är dock vanligare bland män än kvinnor att uppge att man har utsatts för misshandel (3,2 % bland män och 2,2 % bland kvinnor 2023), och så har det sett ut under hela tidsperioden.
Studeras resultaten utifrån kön och ålder i årets undersökning syns det att andelen utsatta är störst i de två yngsta åldersgrupperna (16–19 år och 20–24 år) för både män och kvinnor. Därefter är andelen utsatta mindre desto äldre åldersgrupp som studeras.
Vidare är det en större andel som uppger att de utsatts för misshandel bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, jämfört med personer med annan bakgrund. Utsattheten är också större bland personer med som högst förgymnasial utbildning, och andelen är därefter mindre för varje högre utbildningsnivå. Dessutom uppger ensamstående utsatthet för misshandel i större utsträckning än sammanboende.
Hot
Det är 7,4 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för hot under 2023. Det är en fortsättning på den nedåtgående trend som har setts sedan 2020. Åren 2006–2014 var andelen utsatta för hot relativt oförändrad, vilket följdes av en kraftigt uppåtgående trend fram till och med 2019. Utvecklingen ser liknande ut för båda könen, dock är det vanligare att utsättas för hot bland män än bland kvinnor (7,6 % jämfört med 7,2 % 2023), och så har det sett ut sedan 2015. Innan dess syntes inte någon genomgående könsskillnad.
I den senaste undersökningen är andelen utsatta störst i åldersgruppen 20–24 år, och andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras bland både män och kvinnor. Dock syns något mindre skillnader mellan åldersgrupperna bland kvinnor jämfört med bland män.
Andelen utsatta är också större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, jämfört med bland personer med annan bakgrund. Vidare uppger ensamstående med barn utsatthet i större utsträckning än övriga familjetyper. Det är även en större andel boende i flerfamiljshus som uppger att de utsatts jämfört med boende i småhus. Skillnader syns även utifrån kommungrupp där andelen utsatta är störst i storstäder och storstadsnära kommuner.
Sexualbrott
Det är 3,8 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2023. Det är en tydlig minskning från 2022 (4,7 %) och en fortsättning på den nedåtgående trenden som har synts sedan 2018. Dessförinnan låg andelen relativt oförändrad under perioden 2006–2011, vilket följdes av en tydlig ökning fram till och med 2017. En liknande utveckling över tid syns för både män och kvinnor, men på märkbart skilda nivåer. Att utsättas för sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor än män (6,3 % jämfört med 1,0 % 2023).
Resultaten för 2023 visar att utsattheten är särskilt stor bland kvinnor i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år, och andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Samma mönster syns för män, dock är skillnaderna mellan åldersgrupperna mindre.
Andelen utsatta är även större bland svenskfödda än utrikesfödda, och särskilt bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Det är dessutom vanligare att utsättas bland ensamstående än bland sammanboende, samt vanligare bland boende i flerfamiljshus jämfört med i småhus. Vidare uppger personer med som högst förgymnasial utbildning utsatthet i högre utsträckning än personer med högre utbildningsnivå.
Rån
Det är 1,0 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för rån eller försök till rån under 2023, vilket är på samma nivå som 2022. Andelen var relativt oförändrad 2006–2015. Därefter syntes en uppåtgående trend fram till och med 2019, följt av en nedåtgående trend. Det är vanligare att uppge utsatthet för rån bland män jämfört med kvinnor (1,6 respektive 0,4 % 2023). Utvecklingen över tid har generellt sett likadan ut för båda könen, dock var ökningen fram till och med 2019 betydligt större bland män än bland kvinnor.
Bland män är andelen utsatta för rån 2023 störst i åldersgruppen 20–24 år, följt av 16–19 år, och andelen är sedan mindre bland äldre. Även bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år, men inget tydligt mönster framgår.
Andelen utsatta för rån är också större bland personer med som högst förgymnasial eller gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Bland ensamstående är utsattheten större jämfört med bland sammanboende. Dessutom syns skillnader utifrån hur och var man bor. Andelen är större bland boende i flerfamiljshus än småhus, och bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner jämfört med framförallt boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner.
Fickstöld
Det är 1,4 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för fickstöld under 2023. Trenden var nedåtgående mellan åren 2016 och 2021, med en särskilt påtaglig minskning 2020. Därefter har andelen legat stabilt. Andelen utsatta är 1,5 procent bland män och 1,3 procent bland kvinnor 2023. Utvecklingen bland män och kvinnor följer samma mönster, dock var nedgången 2016–2021 något större bland kvinnor än bland män.
Bland både män och kvinnor är yngre utsatta för fickstöld 2023 i större utsträckning än äldre. Andelen är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) bland män, och bland kvinnor är andelen utsatta ungefär lika stor i den yngsta och näst yngsta åldersgruppen (16–19 år respektive 20–24 år).
Utsatthet för fickstöld är vanligare bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda och bland utrikesfödda, jämfört med bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder. Det är även skillnader sett till hur man bor, där ensamstående utan barn är mer utsatta än övriga familjetyper och boende i flerfamiljshus är mer utsatta än boende i småhus. Skillnader syns även utifrån kommungrupp där andelen utsatta är störst i storstäder och storstadsnära kommuner.
Försäljningsbedrägeri
Det är 6,9 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2023. Det är en tydlig ökning från 2022 (6,1 %) och en fortsättning på den uppåtgående trend som setts sedan den första mätningen (2016). Utvecklingen över tid ser likartad ut bland män och kvinnor, men andelen har genomgående legat på en högre nivå bland män. Under 2023 var andelen utsatta 7,4 procent bland män och 6,4 procent bland kvinnor.
Studeras resultaten utifrån ålder och kön är andelen utsatta 2023 störst i åldersgruppen 45–54 år bland män och 35–44 år bland kvinnor. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), vilket gäller för både män och kvinnor.
Sett till andra grupper i befolkningen syns störst skillnader utifrån familjetyp, där ensamstående respektive sammanboende med barn uppger utsatthet i större utsträckning än motsvarande grupper utan barn. Andelen är även större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer, jämfört med svenskfödda med minst en svenskfödd förälder. Dessutom är andelen utsatta större bland personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning än bland personer med som högst förgymnasial utbildning.
Kort- och kreditbedrägeri
Det är 4,3 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för kort- eller kreditbedrägeri under 2023. Inledningsvis (2016–2018) syntes en ökning, följt av en tydlig nedåtgående trend fram till och med 2021. Därefter syns återigen en ökning. Det är en större andel som uppger att de har utsatts för kort- och kreditbedrägeri bland män än bland kvinnor (4,5 % jämfört med 4,0 % 2023). Utvecklingen för män och kvinnor följer samma mönster, men ökningen sedan 2021 har varit något större bland kvinnor.
Bland män 2023 är andelen utsatta störst i åldersgruppen 45–54 år, och är sedan mindre ju äldre och yngre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor framkommer ett liknande mönster men något tydligare. Dock är andelen störst i åldersgruppen 35–44 år.
Utsatthet för kort- och kreditbedrägeri är även vanligare bland utrikesfödda jämfört med bland svenskfödda. Det är dessutom vanligare att ha utsatts bland personer med gymnasial utbildning eller högre, jämfört med personer med som högst förgymnasial utbildning. Även bland ensamstående med barn är utsattheten större än bland övriga familjetyper.
Nätkränkning
Det är 2,2 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2023. Andelen ökade i början av perioden (2016–2019), men efter en minskning 2021 har andelen legat på en stabil nivå. Här skiljer sig utvecklingen mellan könen åt; andelen bland män har ökat något sedan 2021 medan den bland kvinnor har minskat något. Under 2023 var andelen utsatta 2,5 procent bland män och 1,9 procent bland kvinnor.
I den senaste undersökningen syns ett liknande mönster bland både män och kvinnor när andelen utsatta studeras utifrån olika åldersgrupper. Andelen är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), särskilt bland kvinnor, och är därefter i princip mindre för varje äldre åldersgrupp.
Vidare är utsatthet för nätkränkning bland annat större bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda än bland personer med annan bakgrund. Sett till utbildningsnivå är andelen utsatta störst bland personer med som högst förgymnasial utbildning, och är därefter mindre ju högre utbildningsnivån är. Andelen utsatta är dessutom större bland ensamstående än bland sammanboende.
Trakasserier
Det är 5,8 procent av befolkningen som uppger att de utsattes för trakasserier 2023. Andelen har varit relativt oförändrad under tidsperioden med undantag för den första mätningen (som gäller utsatthet 2019) då andelen var större. Kvinnors utsatthet för trakasserier har genomgående varit högre under hela tidsperioden (2019–2023), men har minskat något över tid. Bland män har andelen legat mer stabilt. Bland män uppger 5,1 procent och bland kvinnor uppger 6,4 procent att de utsattes för trakasserier 2023.
Resultaten för 2023 visar att andelen utsatta bland män varierar fram till åldersgruppen 35–44 år, därefter är andelen mindre för varje äldre åldersgrupp. Bland kvinnor är andelen störst i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), följt av den yngsta (16–19 år), och sedan mindre för varje äldre åldersgrupp.
Utsatthet för trakasserier är större bland ensamstående jämfört med sammanboende, och särskilt bland ensamstående med barn. Andelen är också större bland utrikesfödda och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är andelen större bland boende i flerfamiljshus än småhus, samt bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med boende i övriga områdestyper.
Egendomsbrott mot hushåll
Brottskategorin egendomsbrott mot hushåll omfattar bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld, och är ett sammantaget mått över andelen hushåll som utsatts för minst en av dessa brottstyper under föregående år. Gemensamt för brottstyperna är att egendomen ofta är (eller uppfattas vara) delad av de boende i hushållet, och de tillfrågade får därför svara på frågor om utsatthet för hela hushållet.
Det är 12,1 procent av hushållen i hela landet som under 2023 utsattes för något eller några av de egendomsbrott som mäts i NTU. Generellt syntes en minskning i början av perioden (2006–2014), som främst beror på att på att allt färre drabbades av stöld ur eller från fordon. Därefter varierade andelen något från år till år fram till och med 2019, och sedan dess syns en svagt nedåtgående trend.
Utsatthet för brott mot egendom
Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i den tekniska rapporten för NTU 2018 (Brå 2019b).
Bostadsinbrott
Resultatet visar att 1,2 procent av hushållen i landet uppger att de utsattes för bostadsinbrott under 2023. I början av tidsperioden (2006–2014) varierade andelen från år till år. Efter en ökning 2015 låg andelen på en stabil nivå, för att därefter minska 2020. Andelen har därefter legat kvar på en lägre nivå.
Det är 2023 en betydligt större andel ensamstående med barn som uppger att de utsattes för bostadsinbrott jämfört med övriga familjetyper. Andelen utsatta hushåll är även större i områden med socioekonomiska utmaningar, och andelen är mindre ju bättre socioekonomiska förutsättningar området har.
Bilstöld
Resultaten visar att 0,7 procent av alla hushåll som hade någon bil uppger att de utsattes för bilstöld under 2023. (Andel utsatta för bilstöld bland samtliga hushåll i landet, inte bara dem som hade en bil, var 0,6 procent 2023.) Andelen minskade tydligt under första delen av tidsperioden (2006–2014), men har efter en ökning 2015 varit relativt oförändrad. Trots ökningen är andelen utsatta på senare år mindre än i början av tidsperioden (2006–2010).
Utsatthet för bilstöld 2023 är vanligare bland hushåll i områden med socioekonomiska utmaningar, och andelen utsatta är sedan mindre ju bättre socioekonomiska förutsättningar området har. Det är också vanligare att ensamstående, med eller utan barn, utsätts än sammanboende.
Stöld ur eller från fordon
Vad det gäller utsatthet för stöld ur eller från fordon utsattes 3,8 procent av hushållen i landet under 2023. Andelen minskade kraftigt åren 2006–2012 och därefter har den nedåtgående trenden mattats av.
Studeras resultaten för 2023 utifrån olika typer av hushåll syns en större andel utsatta bland hushåll med barn, jämfört med hushåll utan barn. Sett till olika kommungrupper är utsattheten störst bland hushåll i storstäder och storstadsnära kommuner och minst bland hushåll i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Det är även en större andel utsatta i områden med socioekonomiska utmaningar och socioekonomiskt blandade områden jämfört med områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
Cykelstöld
Resultatet visar att 9,4 procent av de hushåll som ägde någon cykel förra året uppger att de utsattes för cykelstöld under 2023. (Andel utsatta för cykelstöld bland samtliga hushåll i landet, inte bara dem som hade en cykel, var 8,3 procent 2023.). I början av tidsperioden, (2008–2012), syntes en minskning i andelen utsatta hushåll, vilket följdes av en ökning fram till och med 2019. Sedan dess har andelen återigen minskat.
Det är vanligare att hushåll i flerfamiljshus utsattes för cykelstöld under 2023 jämfört med hushåll i småhus. Vidare är andelen, sett till olika kommungrupper, störst bland hushåll i storstäder och storstadsnära kommuner och minst i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Utsattheten är också större bland boende i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Sett till olika familjetyper är det vanligast att utsättas bland ensamstående med barn.
Om NTU
Sedan 2006 har Brå årligen genomfört Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka självrapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och brottsutsattas kontakter med rättsväsendet. Du hittar övriga resultat från undersökningen, tabeller och mer information på Nationella trygghetsundersökningens huvudsida.