Förtroende för rättsväsendet

I NTU 2025 är det liksom tidigare år en större andel av befolkningen som har stort förtroende för polisen än för åklagarna, domstolarna och kriminalvården. Andelen med stort förtroende för åklagarna och domstolarna ligger på ungefär samma nivå som 2024, medan en svag ökning syns i förtroendet för polisen och kriminalvården. Kriminalvården är den del av rättsväsendet där andelen med stort förtroende är minst.

I början av perioden (2007–2017) var andelen med stort förtroende för polisen på ungefär samma nivå som för rättsväsendet som helhet. Sedan 2018 har dock andelen med stort förtroende för polisen varit större än förtroendet för rättsväsendet som helhet. Utvecklingen över tid för de olika delarna av rättsväsendet beskrivs närmare under respektive avsnitt.

Förtroende för polisen

I NTU 2025 uppger 62 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för polisen. Det är en liten ökning jämfört med 2024 (60 %) och därmed en fortsättning på den uppåtgående trend som synts sedan 2018, med undantag för en tillfällig minskning 2023. I början av perioden (2007–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, följt av en minskning 2017. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det (66 respektive 58 % år 2025), men utvecklingen över tid ser likartad ut.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 14 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 21 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 3 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Både bland män och kvinnor är förtroendet för polisen 2025 generellt sett större bland äldre (45–84 år) än yngre (16–44 år), och störst i den äldsta åldersgruppen. Bland kvinnor är andelen generellt mindre ju yngre åldersgrupp som studeras. Ett liknade mönster syns bland män, men med undantaget att andelen blir något större igen i de två yngsta åldersgrupperna (20–24 år och 16–19 år).

Att ha ett stort förtroende för polisen är bland annat vanligare bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framför allt svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och andelen är mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.

Förtroende för åklagarna

I NTU 2025 är det 46 procent av befolkningen som uppger att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete. Andelen är på ungefär samma nivå som 2024 (45 %), men trenden har varit uppåtgående sedan 2018. I början av perioden (2008–2016) var andelen i princip oförändrad vilket följdes av en minskning 2017. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för åklagarna än att män har det (48 respektive 43 % år 2025), men utvecklingen över tid ser likartad ut för båda könen.

Vidare är det 14 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 24 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 16 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland män är andelen med stort förtroende för åklagarna 2025 något större i den mittersta (45–54 år) och äldsta (75–84 år) åldersgruppen, men i övrigt är skillnaderna mellan olika åldersgrupper relativt små. Bland kvinnor är skillnaderna större, där andelen är störst i den mittersta åldersgruppen (45–54 år) och sedan mindre ju äldre respektive yngre åldersgrupp som studeras.

Sett till utbildningsnivå är andelen med stort förtroende för åklagarna störst bland personer med eftergymnasial utbildning. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder jämfört med dem med annan bakgrund, och bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar jämfört med boende i övriga områdestyper.

Förtroende för domstolarna

Det är 43 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete. Det är ungefär samma nivå som 2024 (42 %), men en tendens till ökning syns sedan 2019. I början av perioden (2008–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, med undantag för 2017–2018 då andelen var något lägre. Andelen med stort förtroende är 2025 något högre bland kvinnor än bland män (44 respektive 42 %). Sett till hela perioden är det dock små skillnader i förtroende för domstolarna mellan män och kvinnor, om än periodvis något större förtroende bland kvinnor.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 20 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 24 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 13 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland kvinnor är andelen med stort förtroende 2025 störst i gruppen 45–54 år och mindre ju äldre respektive yngre åldersgrupp som studeras. En tendens till liknande mönster syns bland män, med undantag för den yngsta (16–19 år) och äldsta (75–84 år) åldersgruppen där andelen är något större.

Andelen med stort förtroende är större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Dessutom är andelen större bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer, jämfört med svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.

Förtroende för kriminalvården

I NTU 2025 uppger 35 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en liten ökning från 2024 (33 %). Andelen har legat på en relativt stabil nivå under hela perioden, men med enstaka årliga variationer. Undantaget är en ökning precis i början av perioden (2007–2010). Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för kriminalvården än att män har det (36 respektive 33 % år 2025), och så har det sett ut under hela perioden. Dock var skillnaderna mellan könen större under första halvan av perioden (2007–2016).

Vidare är det 19 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 29 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 17 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Både bland män och kvinnor är andelen med stort förtroende för kriminalvården 2025 större bland yngre (16–19 år och 20–24 år) och generellt mindre i äldre åldersgrupper.

I övriga grupper är skillnaderna förhållandevis små, däremot är andelen något större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med övriga utbildningsnivåer, och bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland personer med annan bakgrund.