Förtroende för rättsväsendet

Enligt NTU 2026 är det liksom tidigare år en större andel av befolkningen som har stort förtroende för polisen än för åklagarna, domstolarna och kriminalvården. Andelen med stort förtroende har ökat något för alla delar av rättsväsendet 2026, men mest för polisen.

I början av perioden (2007–2017) var andelen med stort förtroende för polisen på ungefär samma nivå som för rättsväsendet som helhet. Sedan 2018 har dock andelen med stort förtroende för polisen varit större än förtroendet för rättsväsendet som helhet. Kriminalvården är den del av rättsväsendet där andelen med stort förtroende är minst. Utvecklingen över tid för de olika delarna av rättsväsendet beskrivs närmare under respektive avsnitt.

Förtroende för polisen

I NTU 2026 uppger 65 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för polisen. Det är en ökning jämfört med 2025 (62 %) och därmed en fortsättning på den uppåtgående trend som synts sedan 2018, med undantag för en tillfällig minskning 2023. I början av perioden (2007–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, följt av en minskning 2017. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det (67 respektive 62 % år 2026). Utvecklingen över tid har sett likartad ut för män och kvinnor.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 12 procent av befolkningen som 2026 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 20 procent som har varken stort eller litet förtroende samt 3 procent som uppgett något av alternativen Ingen åsikt eller Vet inte.

Bland kvinnor är andelen med stort förtroende för polisen generellt sett större bland äldre (45–84 år) än yngre (16–44 år. Bland män saknas ett tydligt mönster men förtroendet för polisen är störst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) och lägst i åldersgruppen 25–34 år.

Att ha ett stort förtroende för polisen är vanligare bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland personer med annan bakgrund. Det är också vanligare bland personer med eftergymnasial utbildning jämfört med övriga utbildningsnivåer. Sammanboende och boende i småhus uppger i större utsträckning ett stort förtroende jämfört med ensamstående och boende i flerfamiljshus. Vidare är andelen större bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och andelen är mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.

Det är en större andel med stort förtroende för polisen bland personer utan funktionsnedsättning än bland personer med funktionsnedsättning. Sett
till sexuell läggning är andelen med stort förtroende störst bland heterosexuella personer. Vidare är det vanligare att ha ett stort förtroende bland personer med binär könsidentitet än bland personer med annan könsidentitet och det är också vanligare bland personer utan transerfarenhet jämfört med de som har transerfarenhet.

Förtroende för åklagarna

Enligt NTU 2026 är det 48 procent av befolkningen som uppger att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete. Det är en liten ökning från 2025 (46 %) och en fortsättning på den successivt ökande trend som pågått sedan 2018. I början av perioden var andelen i princip oförändrad, vilket följdes av en minskning 2017. Utvecklingen över tid ser likartad ut för båda könen, men 2026 syns en ökning bland män medan andelen bland kvinnor är i princip oförändrad. Det är dock något vanligare att kvinnor har stort förtroende för åklagarna än att män har det (49 % respektive 47 % år 2026).

Vidare är det 12 procent av befolkningen som 2026 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 23 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 17 procent som uppgett något av alternativen Ingen åsikt eller Vet inte.

Bland män är andelen med stort förtroende för åklagarna generellt sett större bland äldre (45–84 år) än bland yngre (16–44 år), men skillnaderna mellan olika åldersgrupper är relativt små. Bland kvinnor är skillnaderna större, och andelen är störst i den mittersta åldersgruppen (45–54 år) och sedan mindre ju äldre respektive ju yngre åldersgrupp som studeras.

Sett till utbildningsnivå är andelen med stort förtroende för åklagarna störst bland personer med eftergymnasial utbildning. Vidare är det vanligare bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar än bland boende i övriga områdestyper. Det är även en större andel som har stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland personer med annan bakgrund och bland sammanboende med barn jämfört med övriga familjetyper.

Andelen med stort förtroende för åklagarna är större bland personer utan funktionsnedsättning än bland personer med funktionsnedsättning. Heterosexuella, bisexuella och homosexuella har en större andel med stort förtroende än personer med annan sexuell läggning. Likaså är det vanligare med stort förtroende bland personer med binär könsidentitet och bland personer utan transerfarenhet.

Förtroende för domstolarna

Det är 45 procent av befolkningen som 2026 uppger att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete. Det är en liten ökning jämfört med 2025 (43 %) och en fortsättning på den ökning som syns sedan 2019. I början av perioden (2008–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, för att sedan minska något 2017–2018. Andelen med stort förtroende är 2026 ungefär lika stor bland kvinnor som bland män (45 respektive 46 %). Över tid har skillnaderna mellan könen generellt varit små, om än periodvis något större bland kvinnor.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 18 procent av befolkningen som 2026 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 23 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 14 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland kvinnor är andelen med stort förtroende störst i gruppen 45–54 år och är i princip mindre ju äldre respektive ju yngre åldersgrupp som studeras. Även bland män är andelen störst i gruppen 45–54 år, men i övrigt syns inget tydligt mönster.

Andelen med stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete är betydligt större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Det är också vanligare med stort förtroende bland sammanboende med barn och bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar i jämförelse med övriga familjetyper och områdestyper.

Det är en större andel med stort förtroende för domstolarna bland personer utan funktionsnedsättning jämfört med personer med funktionsnedsättning. Det är vanligare med stort förtroende bland homosexuella och heterosexuella än bland personer med annan sexuell läggning. Vidare är andelen med stort förtroende större bland personer utan transerfarenhet och bland personer med binär könsidentitet.

Förtroende för kriminalvården

I NTU 2026 uppger 37 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en liten ökning från 2025 (35 %). Andelen har legat på en relativt stabil nivå under hela perioden, med enstaka årliga variationer. Undantaget är en ökning precis i början av perioden (2007–2010). Utvecklingen över tid ser generellt likartad ut för båda könen, men 2026 syns en ökning bland män. Andelen med stort förtroende är därmed lika stor bland män som bland kvinnor 2026 (37 %). Innan dess har dock kvinnor uppvisat ett större förtroende.

Vidare är det 17 procent av befolkningen som 2026 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 29 procent som har varken stort eller litet förtroende samt 17 procent som uppgett något av alternativen Ingen åsikt eller Vet inte.

Sett till olika åldersgrupper bland män är andelen med stort förtroende för
kriminalvården större i de yngre åldersgrupperna (16–19 år och 20–24 år) och
generellt mindre i de äldre åldersgrupperna. Bland kvinnor är
skillnaderna mellan olika åldersgrupper mindre, men andelen är minst i gruppen 65–74 år.

Sett till andra grupper i befolkningen är andelen med stort förtroende för kriminalvården exempelvis något större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Vidare är andelen med stort förtroende större bland svenskfödda med minsten svenskfödd förälder och bland sammanboende med barn.

Andelen med stort förtroende för kriminalvården är större bland personer utan funktionsnedsättning än bland personer med funktionsnedsättning. Andelen är också större bland personer med binär könsidentitet än bland personer med annan könsidentitet.