Förtroende för rättsväsendet

Det är 53 procent av befolkningen som uppger att de har ett (ganska eller mycket) stort förtroende för rättsväsendet som helhet 2024. Inledningsvis (från 2007) ökade andelen och låg sedan relativt oförändrad fram till en minskning 2017. Därefter har en ökning skett, och andelen har sedan 2021 legat på en högre nivå än tidigare år. Undantaget är 2023 när en tillfällig minskning skedde. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för rättsväsendet som helhet än att män har det (55 respektive 51 % år 2024), och utvecklingen över tid ser likartad ut.

Vidare är det 18 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) litet förtroende, 25 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 5 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Andelen med stort förtroende för rättsväsendet som helhet 2024 är relativt jämn mellan olika åldersgrupper bland män. Bland kvinnor framträder däremot något större skillnader mellan åldersgrupperna, och andelen är störst i åldersgruppen 45–54 år och i princip mindre ju äldre respektive yngre åldersgrupp som studeras.

Andelen som har stort förtroende är också större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Det är också vanligare att ha stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framförallt svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är andelen störst bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och andelen är mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.

I NTU 2024 är det liksom tidigare år en större andel av befolkningen som har stort förtroende för polisen än för åklagarna, domstolarna och kriminalvården. Andelen med stort förtroende har ökat för samtliga av dessa sedan förra året, med undantag för kriminalvården. Kriminalvården är också den del av rättsväsendet där andelen med stort förtroende är minst.

I början av tidsperioden (2007–2017) var andelen med stort förtroende för polisen genomgående på ungefär samma nivå som för rättsväsendet som helhet. Sedan 2018 har andelen med stort förtroende för polisen varit större än förtroendet för rättsväsendet som helhet.

Förtroende för polisen

I NTU 2024 uppger 60 procent av befolkningen att de har ett (ganska eller mycket) stort förtroende för polisen. Andelen låg på en relativt stabil nivå 2007–2016, följt av en minskning 2017. Därefter syns en tydlig ökande trend med undantag för en minskning 2023. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det (65 respektive 56 % år 2024), men utvecklingen över tid ser likartad ut.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 15 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) litet förtroende, 22 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 3 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland män är andelen med stort förtroende större bland de yngsta (16–19 år) och äldsta (65–74 år och 75–84 år) medan andelen är minst i gruppen 25–34 år. Bland kvinnor är det i stället vanligast att ha stort förtroende bland dem som är 45 år och äldre och minst vanligt är det i de två yngsta åldersgrupperna (16–19 år och 20–24 år).

Det är också vanligare att ha stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framförallt svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar jämfört med boende i övriga socioekonomiska områdestyper.

Förtroende för åklagarna

I NTU 2024 är det 45 procent av befolkningen som uppger att de har ett (ganska eller mycket) stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete. Andelen låg i princip oförändrad 2008–2016 följt av en minskning 2017. Därefter har den åter igen ökat. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för åklagarna än att män har det (47 respektive 43 % år 2024), men utvecklingen över tid ser likartad ut.

Vidare är det 15 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) litet förtroende, 24 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 16 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland män är det små skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller andelen som har stort förtroende för åklagarna 2024, och inget tydligt mönster framgår. Bland kvinnor är andelen med stort förtroende störst i åldersgruppen 45–54 år och sedan mindre ju äldre respektive yngre åldersgrupp som studeras.

Sett till utbildningsnivå är andelen med stort förtroende för åklagarna störst bland personer med eftergymnasial utbildning. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder jämfört med dem med annan bakgrund, och bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar jämfört med boende i övriga områdestyper.

Förtroende för domstolarna

Det är 42 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete. Andelen har legat runt samma nivå hela tidsperioden med undantag för 2017–2018, när den var något lägre. I år syns en ökning men det är för tidigt att tala om en uppåtgående trend. Andelen med stort förtroende är 2024 lika stor bland män som bland kvinnor och sett till hela tidsperioden har det varit små skillnader mellan män och kvinnor, även om andelen under perioder varit något större bland kvinnor.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 21 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) litet förtroende, 24 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 13 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland män är det förhållandevis små skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller andelen som har stort förtroende för domstolarna 2024, och inget tydligt mönster framgår. Bland kvinnor är skillnaderna större. Andelen är störst i gruppen 45–54 år och mindre ju äldre respektive yngre åldersgrupp som studeras.

Andelen med stort förtroende är större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Dessutom är andelen större bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer, jämfört med svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.

Förtroende för kriminalvården

I NTU 2024 uppger 33 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete. Efter en ökning inledningsvis (2007–2009) har andelen legat på en relativt stabil nivå under hela tidsperioden med undantag för enstaka årliga variationer. Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende än att män har det (35 respektive 32 % år 2024), vilket har varit fallet under hela tidsperioden (2007–2024), dock var skillnaderna mellan könen större under första halvan av den.

Vidare är det 20 procent av befolkningen som 2024 uppger att de har ett (ganska eller mycket) litet förtroende, 30 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 16 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Bland män är det 2024 vanligast att ha stort förtroende för kriminalvården i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), och andelen är i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor är mönstret inte riktigt lika tydligt men även där är förtroendet större bland yngre åldersgrupper och mindre bland äldre åldersgrupper.

I övriga grupper är skillnaderna små, däremot är andelen något större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med övriga utbildningsnivåer, och bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland personer med annan bakgrund.