Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Politikernas trygghetsundersökning

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstings­fullmäktige samt riksdag. Undersökningen ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.

Brottsförebyggande rådet (Brå) är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom rättsväsendet. Vi ansvarar bland annat för att statistiken är objektiv, dokumenterad och kvalitetssäkrad.

Sveriges officiella statistik är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.

Publiceringskalender för Sveriges officiella statistik (SCB) Länk till annan webbplats.

Utsatthet bland förtroendevalda

Utsatthet bland förtroendevalda, 2012–2022

Sammantaget uppgav 29,5 procent av de förtroendevalda att de blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld under 2022. Det är en större andel förtroendevalda som uppger att de utsattes under valår (2022, 2018 och 2014), jämfört med övriga år. Utsattheten valåret 2022 var mindre än föregående valår 2018, men på ungefär samma nivå som valåret 2014.

Utsatthet bland kvinnor och män

Totalt uppgav 31,0 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 28,3 procent av de manliga att de blev utsatta för minst en händelse av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2022. Utvecklingen är likartad för kvinnor och män, men från och med 2018 har kvinnor blivit mer utsatta än män, en skillnad som successivt har blivit större över tid.

Resultaten visar också att 2,9 procent av de förtroendevalda uppgav att någon anhörig hade blivit utsatt på grund av den förtroendevaldas uppdrag. Tidigare tenderade andelen att vara högre under valår, men för valåret 2022 var andelen lägre än valåret 2018 (3,8 procent) och mer i nivå med andelen det mellanliggande året 2020 (2,8 procent).

Upprepad utsatthet

Det är vanligt att de förtroendevalda som utsatts uppger att de blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Totalt uppgav 16,4 procent av de som utsattes under 2022 att det skedde vid ett tillfälle . Drygt hälften (51,9 procent) utsattes två–fem gånger, medan ungefär en tredjedel (31,7 procent) uppgav att de utsattes sex gånger eller fler. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

De förtroendevalda som uppgav att de utsattes sex gånger eller fler blev tillsammans utsatta för 82,3 procent av samtliga händelser som uppgivits under 2022. Liknande mönster har framkommit även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2022 är större bland utsatta kvinnor än bland utsatta män (34,0 procent jämfört med 29,8).

Utsatthet utifrån ålder

Utsatthet i olika åldersgrupper

Resultaten visar att det finns stora skillnader i utsatthet mellan olika åldersgrupper. Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta. Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44,4 procent att de utsattes under 2022, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 17,0 procent.

Samma mönster har observerats även tidigare år. Över tid ser man dock att andelen utsatta var störst valåret 2018 inom samtliga åldersgrupper, förutom gruppen 29 år och yngre. För den gruppen var utsattheten störst valåret 2014.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2022 är större bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper förutom åldersgruppen 40–49 år där andelen utsatta män är något större samt i den äldsta åldersgruppen, där andelen utsatta kvinnor och män är nästan lika stor. Störst är skillnaden i åldersgruppen 30–39 år, där andelen utsatta kvinnor är 42,8 procent, jämfört med 29,9 procent bland männen.

Svensk kontra utländsk bakgrund

Totalt uppgav 30,4 procent av de förtroendevalda med utländsk bakgrund att de utsattes under 2022, vilket är nästan samma andel som bland förtroendevalda med svensk bakgrund (29,5 procent). Vid tidigare mättillfällen har skillnaderna varit tydligare, där en större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de blivit utsatta jämfört med förtroendevalda med svensk bakgrund.

Tidigare år har andelen som uppger att de utsatts varit mindre under de mellanliggande åren, jämfört med under valåren, oavsett bakgrund. Utsattheten bland personer med utländsk bakgrund är dock så pass mycket lägre valåret 2022 jämfört med valåret 2018 att nivån är mer i linje med det mellanliggande året 2020 (29 procent).

När kvinnor och män studeras separat framkommer att det är en något större andel kvinnor med utländsk bakgrund som uppger att de är utsatta, jämfört med kvinnor med svensk bakgrund (32,8 jämfört med 30,7 procent). Någon sådan skillnad syns inte alls bland männen, vilket avviker från de tidigare årens resultat då förtroendevalda med utländsk bakgrund i princip alltid har uppgett utsatthet i högre utsträckning än förtroendevalda med svensk bakgrund, både bland kvinnor och bland män.

Utsatthet utifrån partitillhörighet och kön

Totalt sett är andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2022 störst inom Miljöpartiet (48,1 procent) och minst inom Kristdemokraterna (23,8 procent). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har en något större andel utsatta än genomsnittet (som är 29,5 procent).

Det här är den andra mätningen i rad som Miljöpartiet uppvisat störst andel. Tidigare har Sverigedemokraterna varit det parti som har störst andel utsatta. Miljöpartiet har dock även tidigare år haft en större andel utsatta än genomsnittet.

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är större än motsvarande andel män inom samtliga partier, förutom inom Kristdemokraterna, där män är något mer utsatta än kvinnor. Störst skillnad i utsatthet mellan kvinnor och män är det inom Vänsterpartiet, där 33,3 procent av kvinnorna och 22,7 procent av männen uppger att de utsattes under 2022. Fördelningen har förändrats något från år till år, men generellt är det en större andel kvinnor som uppger utsatthet inom de flesta partierna.

Andel av de utsatta förtroendevalda som uppger att de utsattes sex gånger eller fler under 2022 var störst inom Centerpartiet, där andelen var 34,2 procent. Andelen utsatta som uppgav det här var minst inom Vänsterpartiet (25,8 procent). För de andra partierna var variationen väldigt liten, där var det mellan 30,2 och 32,5 procent som uppgav att de utsatts sex gånger eller fler.

Utsatthet utifrån partitillhörighet

Generellt är utsattheten inom partierna större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Det finns dock några partier som inte följer det mönstret lika tydligt. För Kristdemokraterna är andelen utsatta inte högre valåret 2022 än mellanåret 2020. För Sverigedemokraterna syns sedan valet 2018 inte lika stora skillnader mellan valår och mellanliggande år, samtidigt som utsattheten varit lägre de senaste två undersökningsåren. Miljöpartiet följer generellt sett mönstret med högre utsatthet under valåren, men samtidigt det tycks det ske en generell ökning av andel utsatta över tid.

Utsatthet utifrån politisk församling

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Drygt nio av tio (92,2 procent) förtroendevalda som ingår i PTU är ledamöter i kommunfullmäktige; det är den största av de politiska församlingarna sett till antal förtroendevalda. Regionfullmäktige är regionernas högsta beslutande organ, medan riksdagen är det högsta beslutande organet i landet. I PTU 2023 har 13,1 procent av de förtroendevalda sina uppdrag i regionfullmäktige, medan 1,6 procent är riksdagsledamöter.

Utsattheten ser olika ut för ledamöterna i de tre politiska församlingarna. Den största utsattheten rapporteras av riksdagsledamöter där 61,9 procent uppger att de under 2022 utsattes i sin egenskap av förtroendevalda. Bland förtroendevalda i regionfullmäktige låg utsattheten för samma period på 39,1 procent. Minst andel utsatta finns i kommunfullmäktige där 28,9 procent uppger att de utsattes för någon händelse i sin roll som förtroendevald.

Inom samtliga tre politiska församlingar är andelen som uppger att de utsatts generellt sett större under valåren jämfört med de mellanliggande åren, men utsattheten under 2022 är lägre än föregående valår 2018. Nedgången är tydligare sett till riksdagen (9,3 procent lägre) än till kommun- respektive regionfullmäktige (3,0 respektive 1,3 procentenheter).

Ledamöter inom regionfullmäktige (61,3 procent) och kommunfullmäktige (62,1 procent) bedömde i större utsträckning att den senaste händelsen som de utsattes för skedde i samband med en valrörelse eller en valkampanj jämfört med riksdagsledamöter (40,2 procent).

Andelen kvinnor i kommunfullmäktige som uppger att de utsattes 2022 är något större än andelen män (30,2 jämfört med 27,8 procent). Även bland ledamöter i riksdagen är utsattheten aningen större bland kvinnor än bland män (62,5 procent jämfört med 61,1). Bland förtroendevalda i regionfullmäktige är utsattheten i princip lika stor bland kvinnliga ledamöter som bland manliga (cirka 38,7 respektive 39,4 procent vardera). För kommunfullmäktige och regionfullmäktige är mönstren snarlika de från tidigare år, men för ledamöter i riksdagen avviker de här resultaten något, det brukar i stället vara en större andel utsatta bland de manliga riksdagsledamöterna.

Utsatthet utifrån brottstyp

Utsatthet för hot och trakasserier

År 2022 uppgav var fjärde förtroendevald (28,3 procent) att de blivit utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Sammantaget handlar det om drygt 2 100 förtroendevalda som uppger att de utsatts för ungefär 22 000 händelser av hot och trakasserier

Totalt uppgav 29,7 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 27,3 procent av männen att de utsattes för hot och trakasserier under 2022. Utvecklingen över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, dock uppkom en könsskillnad 2018 som inte framkommit tidigare, en skillnad som kvarstod även 2020 och 2022.

Den vanligaste händelsen 2022 var, i likhet med tidigare år, hot och påhopp via sociala medier, vilket 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Näst vanligast var att den förtroendevalda blivit utsatt för ett hotfullt uttalande öga mot öga (9,6 procent).

För de flesta typerna av hot och trakasserier är andelen utsatta större under valåren jämfört med under de mellanliggande åren. Det blir särskilt tydligt när det gäller de som uppger att de mötts av ett hotfullt uttalande öga mot öga, där andelen utsatta var 4,5 procent under 2020 och 9,6 procent under valåret 2022. Det beror sannolikt på att förtroendevalda är ute och samtalar med människor mer frekvent under ett valår.

Bland både kvinnor och män är hot och påhopp via sociala medier vanligast. Totalt uppger 16,9 procent av kvinnorna och 15,9 procent av männen att de utsattes för det här under 2022. Även tidigare år har det varit den vanligaste typen av händelse som förtroendevalda utsätts för.

Utsatthet för våld, skadegörelse och stöld

Totalt uppgav 5,3 procent av de förtroendevalda att de utsattes för våld, skadegörelse eller stöld under 2022 . Totalt handlar det om 370 personer som uppger att de utsattes för knappt 1 800 händelser av våld, skadegörelse eller stöld under 2022.

Utsattheten för våld, skadegörelse och stöld är i princip lika stor bland manliga förtroendevalda som bland kvinnliga (5,3 procent respektive 5,2 procent). Inte heller under föregående undersökningsår, 2020, syntes någon könsskillnad. Men innan dess var andelen utsatta större bland män än bland kvinnor.

Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld 2022 var det vanligast att de utsattes för någon form av våld mot person (49,3 procent av de utsatta). Det var vanligare bland utsatta män än bland utsatta kvinnor (55,4 jämfört med 41,6 procent). Den vanligast förekommande formen av våld mot person är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att man uppger att man blivit utsatt för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen. Det är följaktligen också mycket ovanligt med sådana fysiska skador att den som utsatts behöver uppsöka sjuk- och tandvård. Mönstret är likartat över tid, och framkommer för både kvinnor och män.

När det gäller de typer av skadegörelse som efterfrågas i undersökningen var kategorin annan skadegörelse vanligast förekommande. Totalt uppgav 2,2 procent av de förtroendevalda att de utsattes för det under 2022. Det kan då handla om exempelvis sönderskurna bildäck eller krossade rutor på fordon eller hem.

Utsatthet för korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 3,1 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2022. Andelen utsatta är något mindre de senare åren (2018–2022), jämfört med de första undersökningsåren (2012–2016).

År 2022 var det en större andel kvinnor än män som uppgav att de utsatts för korruptionsförsök. Detta mönster har framkommit även tidigare år, med undantag för 2018 då andelen utsatta var i princip lika bland kvinnor och män.

Vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för någon form av fördel – är den form av korruptionsförsök som flest förtroendevalda uppger att de utsatts för (2,7 procent). I en stor del av fallen var den som försökte utnyttja relationen en ytligt bekant till den förtroendevalda. Det var mindre vanligt att det var en vän, en anhörig, en annan förtroendevald eller en kollega som försökte påverka den förtroendevalda genom deras relation. I många fall uppger de förtroendevalda som utsatts för vänskapskorruption att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller få tillgång till information.

Vidare uppgav 1,2 procent av de förtroendevalda att de under 2022 fick ett opassande erbjudande om en gåva eller tjänst, det vill säga att den förtroendevalda utsattes för mutförsök. Oftast handlade det då om en måltid, ett förmånligt köp eller någon form av tjänst. Det var mindre vanligt att det opassande erbjudandet handlade om ett förmånligt köp, pengar, föremål eller förmånlig försäljning. I många fall uppger de förtroendevalda som fått ett opassande erbjudande att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet, eller belöna ett agerande eller passivitet.

Oro bland förtroendevalda

Oro bland förtroendevalda

Totalt uppgav 28,2 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2022 känt oro för att antingen själv utsättas, eller oro för att någon anhörig ska utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser.

Det var 32,3 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 25,0 procent av männen som uppgav att de kände oro under 2022. Nivåerna var likartade för kvinnor och män fram till 2016, därefter har kvinnors oro varit högre än männens, en skillnad som ökade i och med den senaste mätningen.

Det framkommer stora skillnader i oro mellan olika åldersgrupper. Andelen som upplever oro är störst i åldersgrupperna 29 år och yngre och i gruppen 30–39 år (49,0 respektive 44,0 procent inom respektive grupp). Motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 10,3 procent. Samma mönster har observerats även tidigare år.

Andelen förtroendevalda som uppger att de kände oro under 2022 är större bland kvinnor än bland män inom samtliga åldersgrupper. Skillnaden är störst i åldersgruppen 30–39 år (54,4 och 34,1 procent för kvinnor respektive män) och minst i åldersgruppen 70 år och äldre (11,1 respektive 9,8 procent). Även tidigare år har andelen oroliga varit större bland kvinnor än bland män upp till åldersgruppen 40–49 år, men i de äldre åldersgrupperna har skillnaderna då varit små eller så har andelen oroliga varit större bland männen. Mönstret för 2022 avviker således från det som noterats tidigare år.

Konsekvenser av utsatthet och oro

Totalt uppgav 25,0 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2022 påverkades i sitt förtroendeuppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Andelen förtroendevalda som uppger att oro eller utsattheten lett till någon form av konsekvens för dem ökade från 22,7 procent valåret 2014 till 25,5 procent valåret 2018 och ligger kvar på ungefär samma nivå valåret 2022.

Bland de kvinnliga förtroendevalda uppgav 30,4 procent att de påverkades av utsatthet eller oro över att utsättas under 2022, medan motsvarande andel bland män var 20,7 procent . Utvecklingen över tid ser ungefär likadan ut för både kvinnor och män, dock ökade skillnaden mellan könen 2016 och skillnaden har bestått sedan dess.

Den vanligaste typen av konsekvens är att de förtroendevalda begränsar sin aktivitet på sociala medier, vilket uppgavs av 32,9 procent 2022. Det svarsalternativet fanns med för första gången i den senaste mätningen, vilket innebär att det inte finns tidigare resultat att jämföra med.

Det är en större andel kvinnliga förtroendevalda än manliga som uppger att de begränsat sin aktivitet på sociala medier 2022 (38,8 procent jämfört med 28,3 procent). Det var också en större andel kvinnor som undvek att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga (21,8 respektive 13,9 procent). Det är även en större andel kvinnor än män som uppger att de tvekade inför en åtgärd eller ett beslut (11,1 respektive 6,8 procent), eller som övervägde att lämna ett specifikt uppdrag (10,9 respektive 7,3 procent) eller alla sina uppdrag (9,9 respektive 7,0 procent). Dock framkommer ingen könsskillnad när det gäller andelen förtroendevalda som uppger att de faktiskt fattade ett annat beslut eller vidtog en annan åtgärd än vad som först var tänkt, eller som lämnade ett specifikt uppdrag eller alla sina uppdrag.

Polisanmälan

Hot och trakasserier samt våld, skadegörelse och stöld

Merparten av händelserna som förtroendevalda utsätts för polisanmäls inte. Totalt uppges 16,3 procent av de senaste händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld 2022 ha anmälts till polisen. Drygt hälften av de anmälda händelserna (8,8 procentenheter) polisanmäldes av de förtroendevalda själva, medan övriga (7,6 procentenheter) polisanmäldes av någon annan

Anmälningsbenägenheten ser olika ut för olika typer av brott. Händelser som inkluderar våld, skadegörelse eller stöld uppges ha blivit polisanmälda i betydligt större utsträckning än hot och trakasserier (37,1 procent jämfört med 12,5 procent). Det var ingen skillnad i anmälningsbenägenhet då händelsen förknippades med valrörelse jämfört med då den inte gjorde det.

Korruptionsförsök

När det gäller korruptionsförsök (både opassande erbjudanden och vänskapskorruption) uppgav 3,9 procent av de förtroendevalda som utsattes under 2022 att de hade polisanmält händelsen. Andelen har tidigare legat relativt stabilt över tid, med som minst 1,2 procent utsatta som uppgav att de polisanmält korruptionsförsöket 2014, och som störst 1,7 procent 2020. Mellan 2020 och 2022 skedde sedan en ökning med 3,9 procent, vilket är nära en fördubbling, om än från en låg nivå. Totalt uppgav 1,2 procent av de förtroendevalda som utsattes för vänskapskorruption under 2022 att de polisanmält det, vilket är en lika stor andel som för 2020.

Skäl att inte polisanmäla

Varför händelser inte polisanmäls

Utsatta förtroendevalda som uppgett att de inte polisanmälde den senaste händelsen fick uppge det främsta skälet till att de inte gjorde det. Sammantaget var den vanligaste anledningen att man inte trodde att en polisanmälan skulle leda till något, vilket uppgavs för 27,8 procent av händelserna som inte polisanmäldes. Det var även vanligt att händelsen betraktades som en småsak eller bagatell (24,7 procent) eller som en del av den förtroendevaldas uppdrag (20,7 procent). Vid 9,1 procent av händelserna uppgav de förtroendevalda att de själva hanterade händelsen, medan det främsta skälet vid 5,0 procent av händelserna uppgavs vara att man ville undvika uppmärksamhet i medierna. Endast i en liten andel av händelserna som inte polisanmäldes uppgavs det främsta skälet vara att den förtroendevalda saknar förtroende för polisen eller rättsväsendet, att man inte vill genomgå en rättsprocess (2,2 procent vardera) eller att man inte vågar polisanmäla (1,1 procent). Mönstret har sett likadant ut även tidigare år.

Mönstret är relativt likartat för både kvinnor och män. Det är dock en större andel män än kvinnor som uppger att de inte polisanmälde händelsen på grund av att de inte trodde att en polisanmälan skulle leda till något, på grund av att de betraktar händelsen som en småsak eller bagatell eller för att de saknar förtroende för polisen eller för rättsväsendet. Samtidigt är det en större andel kvinnor än män som uppger att de inte polisanmälde eftersom de betraktar händelsen som en del av sitt uppdrag eller för att de hanterade händelsen själva. Det mönstret har framkommit även tidigare år.

Stöd och säkerhetsåtgärder

Kännedom om säkerhetsansvarig och handlingsplan

Samtliga förtroendevalda i undersökningen tillfrågades om de känner till någon handlingsplan för politiskt förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot eller våld. De tillfrågades också om det finns någon säkerhetsansvarig inom det egna partiet eller inom den politiska församlingen som de kan vända sig till vid utsatthet för trakasserier, hot eller våld.

Drygt en femtedel av de förtroendevalda (20,7 procent) svarade att de inte visste om det finns en handlingsplan eller inte, medan 17,6 procent uppgav att de inte visste om det finns en säkerhetsansvarig att vända sig till. Både andelen förtroendevalda som saknar kännedom om handlingsplan och andelen som saknar kännedom om säkerhetsansvarig har minskat successivt över tid.

Det är en större andel kvinnor som uppger att de saknar kännedom både om handlingsplan och om säkerhetsansvarig, jämfört med andelen män (23,4 respektive 20,2 procent av kvinnorna uppger det svaret, jämfört med 18,6 respektive 15,6 procent av männen). Den könsskillnaden har framkommit även tidigare år.

Kännedom om handlingsplan och säkerhetsansvarig

Stöd och hjälp

Utsatta förtroendevalda tillfrågades i vilken utsträckning de haft behov av stöd eller hjälp i samband med händelsen. Vid 65,7 procent av händelserna kände de utsatta inget behov alls av stöd eller hjälp, medan de vid 28,1 procent av händelserna kände ett mycket litet eller ganska litet behov. Totalt uppges det dock vid 6,2 procent av händelserna att de utsatta kände ett ganska stort eller mycket stort behov av stöd eller hjälp. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

Det är en större andel av händelserna som riktades mot kvinnor än mot män som lett till att de utsatta uppger att de haft behov av stöd och hjälp. År 2022 uppgavs ett mycket eller ganska stort behov av stöd och hjälp vid 8,0 procent av händelserna riktade mot kvinnor, och vid 4,6 procent av händelserna riktade mot män. Även tidigare år har den könsskillnaden framkommit.

Säkerhetsåtgärder

Totalt uppger tre av tio (29,7 procent) av de förtroendevalda som utsattes under 2022 att säkerhetsåtgärder vidtogs. Det är en högre andel jämfört med tidigare år, då mellan 18,8 och 22,8 procent har uppgett att säkerhetsåtgärder vidtogs.

Av de som utsattes 2022 uppgav ungefär en lika stor andel av kvinnorna som männen att det vidtagits säkerhetsåtgärder till följd av utsattheten (30,6 procent respektive 29,0 procent). Det syns inte något tydligt mönster för skillnaden mellan utsatta kvinnor och män genom åren.

Publiceringar

Senast publicerat

Finns inga statistikpubliceringar att visa

Kommande publicering

Finns inga statistikpubliceringar att visa

Om statistiken

I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) tillfrågas ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner och regioner) om utsatthet för trakasserier, hot och våld under föregående år. I årets undersökning handlar det om valåret 2022. Valrörelser medför att förtroendevalda har en ökad exponering, och hur det påverkar utsattheten är viktig kunskap för att kunna förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda, såväl generellt som under ett valår.

Det här är den sjätte jämförbara kartläggningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) redovisar på uppdrag av regeringen. Från och med 2019 ingår PTU i den officiella statistiken. Resultaten från tidigare mättillfällen är dock producerade utifrån samma kvalitetskrav. Det här är en statistikrapport som i första hand syftar till att beskriva resultaten. Mer djupgående analyser presenteras i stället i olika fördjupningsstudier. I december 2023 publicerar Brå till exempel en fördjupningsstudie om otillåten påverkan från systemhotande aktörer, som bland annat bygger på data från PTU.

Rapporten vänder sig i första hand till beslutsfattare inom rättsväsendet, personer som arbetar med frågor som rör hot och våld mot förtroendevalda samt personer som i sitt yrke möter förtroendevalda som blivit utsatta. Rapportens författare är Åsa Strid, utredare vid Brå.

Andra lästips

Hot, hat och våld mot förtroendevalda (SKR) Länk till annan webbplats.

Tystna inte (Brottsoffermyndigheten) Länk till annan webbplats.

Utsatthet bland förtroendevalda (Brå)