Politikernas trygghetsundersökning

Sammantaget uppgav 25,4 procent av de förtroendevalda att de blev utsatta för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024.
Det är en större andel förtroendevalda som uppger att de utsattes under valår (2014, 2018 och 2022), jämfört med övriga år.

Resultaten visar även att 2,5 procent av de förtroendevalda uppgav att någon anhörig hade blivit utsatt på grund av den förtroendevaldas uppdrag. Sedan 2016 har det skett en successiv minskning av andelen som uppgett att någon anhörig blivit utsatt.

Utsatthet bland kvinnor och män

Totalt uppgav 26,8 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 24,4 procent av de manliga att de blev utsatta för minst en händelse som innefattade hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024. Utvecklingen är likartad för kvinnor och män, men från och med 2018 har en större andel kvinnor än män uppgett att de blivit utsatta.

Upprepad utsatthet

Det är vanligt att de förtroendevalda som utsatts uppger att de blivit utsatta vid upprepade tillfällen. Totalt uppgav 15,2 procent av de som utsattes under 2024 att det skedde vid ett tillfälle. Drygt hälften (54,2 procent) uppgav att de utsattes 2–5 gånger, medan ungefär en tredjedel (30,7 procent) uppgav att de utsattes 6 eller fler gånger. Mönstret har sett likartat ut även tidigare år.

De förtroendevalda som uppgav att de utsattes 6 eller fler gånger blev tillsammans utsatta för 79,5 procent av samtliga händelser som uppgavs under 2024. Andelen har varierat mellan cirka 77 och 83 procent mellan 2012 och 2024.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 6 eller fler gånger under 2024 är större bland utsatta kvinnor än bland utsatta män (32,6 procent, jämfört med 29,0).

Utsatthet i olika åldersgrupper

Resultaten visar att det finns stora skillnader i utsatthet mellan olika åldersgrupper. Likt tidigare år är andelen som uppgav att de blivit utsatta lägst i den äldsta åldersgruppen, 13,6 procent (70 år och äldre). I den yngsta åldersgruppen (29 år och yngre), där andelen utsatta varit störst alla tidigare undersökningsår, syns dock en tydlig minskning. Andelen utsatta i åldersgruppen var 29,7 procent under 2024. Tidigare år har andelen varierat mellan 39 och 50 procent. Andelen utsatta var under 2024 i stället störst i åldersgruppen 30–39 år (35,9 procent).

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsattes 2024 är större bland män än bland kvinnor i åldersgruppen 30–39 år, och större bland kvinnor än bland män i åldersgrupperna 40–49 år och 50–59 år. I de två äldsta åldersgrupperna är andelen utsatta mer jämnt fördelad mellan könen. För den yngsta åldersgruppen är det inte möjligt att redovisa resultaten för män och kvinnor separat, eftersom antalet svarande är för få.

Utsatthet bland förtroendevalda med svensk respektive utländsk bakgrund

Totalt uppgav 26,9 procent av de förtroendevalda med utländsk bakgrund att de utsattes under 2024, vilket är en något större andel än bland de förtroendevalda med svensk bakgrund (25,3 procent). Vid undersökningsåren mellan 2012 och 2020 var skillnaderna mellan grupperna tydligare.

Skillnaden i utsatthet mellan förtroendevalda med svensk respektive utländsk bakgrund är ungefär lika stor bland kvinnor som bland män.

Totalt sett är andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes 2024 störst inom Miljöpartiet (33,1 procent) och minst inom Centerpartiet (19,9 procent). Utöver Miljöpartiet är andelen utsatta förtroendevalda också högre än genomsnittet (25,4 procent) inom Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Det här är den tredje mätningen i rad som Miljöpartiet uppvisat störst andel utsatta. Mellan 2012 och 2018 var Sverigedemokraterna det parti som hade störst andel utsatta. Miljöpartiet hade dock även under dessa år en högre andel utsatta än genomsnittet.

Generellt är utsattheten inom partierna större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren. Det finns dock några partier som inte följer det mönstret lika tydligt. Inom exempelvis Kristdemokraterna var andelen utsatta inte större valåret 2022 än mellanåret 2020 och endast marginellt större än mellanåret 2024. Inom Moderaterna är andelen utsatta mellanåret 2024 lika stor som andelen under valåret 2022.

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är större än motsvarande andel män inom samtliga partier. Störst skillnad i utsatthet mellan kvinnor och män är det inom Vänsterpartiet, där 27,3 procent av kvinnorna och 16,3 procent av männen uppger att de utsattes under 2024. Även inom Miljöpartiet är skillnaderna stora. Under 2024 var det 38,1 procent av kvinnorna och 28,1 procent av männen inom Miljöpartiet som uppgav att de utsattes. Fördelningen har förändrats något från år till år, men generellt är det en större andel kvinnor som uppger utsatthet inom de flesta partier, oavsett vilket år som studeras.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Drygt nio av tio (92,1 procent) förtroendevalda som ingår i PTU är ledamöter i kommunfullmäktige – det är den största av de politiska församlingarna sett till antal förtroendevalda. Regionfullmäktige är regionernas högsta beslutande organ, medan riksdagen är det högsta beslutande organet i landet. I PTU 2025 har 13,0 procent av de förtroendevalda sina uppdrag i regionfullmäktige, medan 1,8 procent är riksdagsledamöter.

Utsattheten ser olika ut för ledamöterna i de tre politiska församlingarna. Den största utsattheten rapporteras av riksdagsledamöter där 64,5 procent uppger att de under 2024 utsattes i egenskap av förtroendevalda. Bland de förtroendevalda i regionfullmäktige låg utsattheten för samma period på 31,4 procent. Minst andel utsatta finns i kommunfullmäktige där 25,0 procent uppger att de utsattes för någon händelse i sin roll som förtroendevalda. Förtroendevalda i riksdagen har uppgett betydligt större utsatthet än förtroendevalda i övriga församlingar under samtliga undersökningsår.

Inom kommun- och regionfullmäktige är andelen som uppger att de utsatts större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren. Utsattheten bland riksdagsledamöter följer dock inte detta mönster. Inom denna grupp var utsattheten exempelvis större under både 2020 och 2024, jämfört med under valåret 2022.

År 2024 var andelen utsatta inom kommun- respektive regionfullmäktige ungefär på samma nivå som det senaste mellanåret 2020. Bland riksdagsledamöterna syns en något större minskning i andelen utsatta jämfört med det senaste mellanåret.

Andelen kvinnor i kommunfullmäktige som uppger att de utsattes 2024 är något större än andelen män (26,0 respektive 24,2 procent; se figur 3.6). Bland förtroendevalda i regionfullmäktige är skillnaden i utsatthet mellan könen 2024 större. Andelen utsatta bland kvinnor i regionfullmäktige var 35,5 procent medan andelen utsatta bland män var 27,7 procent. Skillnaden i utsatthet mellan könen bland förtroendevalda i riksdagen kan inte redovisas på grund av för få respondenter.

Skillnaden i utsatthet mellan könen i kommunfullmäktige följer tidigare års mönster medan skillnaden i utsatthet mellan könen i regionfullmäktige har ökat betydligt, från 1 procentenhets skillnad eller mindre 2018–2022, till nästan 8 procentenheters skillnad 2024.

Utsatthet för hot och trakasserier

År 2024 uppgav var fjärde förtroendevald (24,8 procent) att de blivit utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag. Sammantaget handlar det om knappt 1 800 förtroendevalda som uppger att de utsatts för ungefär 16 000 händelser av hot och trakasserier. Sett över tid är utsattheten för hot och trakasserier större under valåren, jämfört med under de mellanliggande åren.

Totalt uppgav 26,3 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 23,6 procent av männen att de utsattes för hot och trakasserier under 2024. Utvecklingen över tid har sett likadan ut för både kvinnor och män, dock ökade andelen utsatta något mer bland kvinnor 2018. Sedan dess har andelen bland utsatta kvinnor varit större än andelen bland utsatta män.

Den vanligaste händelsen 2024 var – i likhet med tidigare år – hot och påhopp via sociala medier, vilket 18,2 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Näst vanligast var att den förtroendevalda blivit uthängd på internet (7,7 procent).

För några typer av hot och trakasserier är andelen utsatta större under valåren, jämfört med under de mellanliggande åren. Det gäller särskilt andelen som uppger att de mötts av ett hotfullt uttalande öga mot öga, där andelen utsatta varierar mellan cirka 5 och 7 procent under mellanåren och mellan 10 och 11 procent under valåren. Det beror sannolikt på att förtroendevalda är ute och samtalar med människor mer frekvent under ett valår.

Bland både kvinnor och män är hot och påhopp via sociala medier vanligast oavsett vilket år som studeras. Totalt uppger 19,1 procent av kvinnorna och 17,5 procent av männen att de utsattes för det under 2024.

Utsatthet för våld, skadegörelse och stöld

Totalt uppgav 2,8 procent av de förtroendevalda att de utsattes för våld, skadegörelse eller stöld under 2024. Det är den lägsta andelen sedan 2014. Totalt handlar det om cirka 180 personer som uppger att de utsattes för drygt 1 300 händelser av våld, skadegörelse eller stöld under 2024.

Sett över tid har andelen utsatta för våld, skadegörelse eller stöld varit större under valåren, jämfört med under de mellanliggande åren.

Utsattheten för våld, skadegörelse och stöld är på ungefär samma nivå bland manliga förtroendevalda som bland kvinnliga (3,0 procent respektive 2,6 procent). Under undersökningsåren 2020 och 2022 syntes inte heller någon tydlig könsskillnad. Innan dess var andelen utsatta större bland män än bland kvinnor.

Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld 2024 var det vanligast att de utsattes för någon form av våld mot person (55,0 procent av de utsatta). Det var ungefär lika vanligt bland män som bland kvinnor (55,1 respektive 54,7 procent). Den vanligast förekommande formen av våld mot person är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att man uppger att man blivit utsatt för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande eller våld med vapen. Det är också mycket ovanligt med sådana fysiska skador att den som utsatts behöver uppsöka sjuk- och tandvård. Mönstret är likartat över tid och gäller för både kvinnor och män.

När det gäller de typer av skadegörelse som efterfrågas i undersökningen var kategorin annan skadegörelse vanligast förekommande. Totalt uppgav 1,3 procent av de förtroendevalda att de utsattes för det under 2024. Det kan då handla om exempelvis sönderskurna bildäck eller krossade rutor på fordon eller hem.

Utsatthet för korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 2,9 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2024. Andelen utsatta är något mindre de senare åren (2018–2024), jämfört med de första undersökningsåren (2012–2016).

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för korruptionsförsök har varit något större än andelen män under i princip alla undersökningsår, men skillnaderna har minskat över tid. Under 2024 var det 3,2 procent av kvinnorna och 2,7 procent av männen som uppgav att de utsattes för korruptionsförsök.

Vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för någon form av fördel – är den form av korruptionsförsök som flest förtroendevalda uppger att de utsatts för (2,3 procent). I majoriteten av fallen var den som försökte utnyttja relationen en ytligt bekant till den förtroendevalda (53,9 procent). I knappt var femte fall var den som försökte utnyttja relationen en vän respektive en annan förtroendevald (17,7 respektive 18,9 procent). Det var mindre vanligt att det var en anhörig eller en kollega som försökte påverka den förtroendevalda genom deras relation. I de flesta fall uppger de förtroendevalda som utsatts för vänskapskorruption att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet eller få tillgång till information.

Vidare uppgav 0,8 procent av de förtroendevalda att de under 2024 fick ett opassande erbjudande om en gåva eller tjänst, det vill säga att den förtroendevalda utsattes för mutförsök. Oftast handlade det då om en måltid, ett förmånligt köp eller någon form av tjänst. Det var mindre vanligt att det opassande erbjudandet handlade om pengar, föremål eller förmånlig försäljning. I de flesta fall uppger de förtroendevalda som fått ett opassande erbjudande att personen ville åstadkomma någon form av agerande eller aktivitet eller belöna ett agerande eller passivitet.