Grundläggande nivå

Förslagen på grundläggande nivå beskriver kvantitativa underlag som är öppna och lättillgängliga. Underlagen är övergripande beskrivningar på kommun – eller lokalpolisområdesnivå och kan inte brytas ned på exempelvis enskilda områden, skolor eller platser. Tänk på att brottsligheten har låg anmälningsgrad och att man snarare kan följa en utveckling och ge prognoser än en beskrivning av omfattning. Andra utmaningar med de kvantitativa underlagen är att säkerställa att inte enskilda individer kan identifieras och att olika statistiska system minskar jämförbarheten mellan underlagen.

Förslag på underlag från rättsväsendet

Brå – anmälda brott (officiell kriminalstatistik)

Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den officiella kriminalstatistiken. Där ingår ärenden som handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. De brottstyper som främst kan vara aktuella finns i kapitel 3, 4 och 6 i brottsbalken, till exempel våld i nära relationer, hedersrelaterad brottslighet samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utöver antal ärenden per brottskategori kan statistiken även ange den våldsutsattas ålder och kön samt relationen till gärningspersonen. Statistiken finns tillgänglig på Brås webbplats och redovisas månadsvis, kvartalsvis och årsvis.

• Fördel: Underlaget är möjligt att bryta ner på kommunnivå samt i vissa fall på stadsdelsnivå.
• Begränsning: Trots att vissa yrkesgrupper är skyldiga att anmäla misstänkta fall av till exempel barnmisshandel finns det ett generellt sett stort mörkertal, eftersom många av dessa brottstyper inte anmäls i den grad som motsvarar det faktiska antalet brott. Brås statistik har en viss eftersläpning gentemot den statistik som polisen kan ta fram. Det beror på att Brå kan behöva invänta vissa uppgifter innan de blir tillgängliga.

Polisen – statistik över anmälda brott

Polisen har tillgång till statistik för varje kommun över de brott som har anmälts och registrerats hos polisen. Även här kan en första ingång att studera vara underlag med bäring på våld i nära relationer, hedersrelaterad brottslighet samt prostitution och människohandel, exempelvis antalet anmälda fall av brott i nära relation, fridskränkningsbrott och barnfridsbrott.

• Fördel: Enkelt för polisen att ta fram och går att dela upp per månad, kvartal och år.
• Begränsning: Anmälda brott och faktiskt brottslighet är två helt olika saker. Många av de brott som begåtts har inte anmälts. Antalet anmälda brott ger inte en heltäckande beskrivning av hur brottsligheten ser ut i en kommun eller ett lokalpolisområde. Utöver detta riskerar bristande information vid anmälan leda till att ett ärende kodas och utreds som ett annat brott än vad det egentligen är.

Polisen – händelserapporter

Händelserapporter är rapporter som sammanfattar polisiära händelser som inte alltid resulterar i anmälningar om brott, till exempel hur många gånger polisen åkt till en lägenhet på grund av anonyma tips om att våld pågår. I händelserapporten dokumenteras anmälare, typ av ärende, prioritet, beordrad patrull, åtgärd och när insatsen avslutas.

• Fördel: Rapporterna ger ett bra kompletterande underlag till kartläggningen, ökar förståelsen av brottslighetens sammanhang och de problem som medborgarna upplever.
• Begränsning: För att ha nytta av underlaget krävs det en manuell bearbetning av fritexten.

Förslag på underlag från kommun

Orosanmälningar enligt socialtjänstlagen 14 § (SoL 14)

Anställda inom kommunala förvaltningar och polisen har en skyldighet enligt socialtjänstlagen att till socialtjänsten anmäla misstanke om att ett barn far illa, ofta kallat att göra en orosanmälan. I lagen står det att anställda, på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Socialtjänsten gör därefter en förhandsbedömning om det finns skäl att inleda utredning i ärendet.

Socialtjänsten kan bidra till kartläggningen med såväl antalet anmälningar som upplysningar om när på året flest anmälningar inkommer och hur många av anmälningarna som går vidare till utredning.

• Fördel: En anmälan enligt SoL 14 ger på ett relativt enkelt sätt en överblick över vilka sårbarheter och utmaningar som finns för medborgare i kommunen och internt utgör de ett bra sätt att involvera socialtjänsten i ett övergripande arbete. Det är även intressant att studera hur anmälningar förändras över tid.

• Begränsning: Anmälningar enligt SoL 14 tenderar att öka vissa delar av året, exempelvis i samband med skolterminsavslutningar eller lov. Det beror inte bara på en ökad oro, utan på att uppgiftslämnare, ofta skola/förskola, samlar på sig och anmäler en stor mängd samtidigt.

Skolundersökningar (livsstil och levnadsundersökningar)

De allra flesta kommuner genomför – på egen hand eller tillsammans med exempelvis regionen – skolundersökningar som berör livsstil och levnadsvanor. Undersökningarna omfattar ofta frågor om trygghet i olika sammanhang, exempelvis i skolan eller i bostadsområdet. Många gånger inkluderas även frågor som omfattar utsatthet för bland annat hot och våld. I vissa undersökningar frågar man också om elevens egen brottslighet.

• Fördel: Skolundersökningar ger ett bra underlag till kunskap om vad ungdomar upplever för svårigheter i sin vardag samt hur detta utvecklas över tid.
• Begränsning: Enkätundersökningar kan av olika skäl ha stora bortfall, vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet. Det finns också en problematik kring individers självskattning och upplevelser. Till exempel behöver inte den subjektiva uppfattningen om den egna utsattheten stämma överens med den faktiska utsattheten. Detta gäller inte minst frågor om utsatthet för våld.

Verksamhetsstatistik från kommunala kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer

De lokala jourerna kan ge information om hur många de mött på mottagningarna, hur många de haft stödsamtal med samt hur många barn och ungdomar som har bott på deras skyddade boenden.

• Fördel: Jourers verksamhetsstatistik kompletterar underlag från rättsväsendet.
• Begränsning: Av säkerhetsskäl är det inte alltid möjligt att bryta ner all statistik på lokal nivå. Av samma anledning kan inte all verksamhetsstatistik delas med övriga.

Förslag på underlag från civilsamhället

Verksamhetsstatistik från lokala brottsofferjourer

Årligen sammanställer Brottsofferjouren Sverige statistik från lokala brottsofferjourer. Statistiken visar vilka målgrupper de har hjälpt och vilka brott dessa målgrupper har drabbats av. Den nationella statistiken publiceras på deras webbplats och den aggregerade informationen från de lokala brottsofferjourerna delas till berörda kommuner.

• Fördel: Redovisar statistik över personer som inte har gjort en polisanmälan men ändå sökt hjälp hos en brottsofferjour.
• Begränsning: Brottsofferjourer är en ideell verksamhet som inte finns i alla kommuner. Där de finns är det olika väl utbyggt, eftersom delar av verksamheten vilar på volontär grund.

Verksamhetsstatistik från kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer på ideell bas

Kvinnojourer på ideell bas har inte samma arbetsgivare som kommunala kvinnojourer, och har därmed en friare roll kopplat till organisering och återrapportering. De kan bidra med verksamhetsstatistik om exempelvis hur många de totalt sett kommer i kontakt med och hur många av dessa personer som är återkommande eller söker stöd för första gången.

• Fördel: Kvinnojourerna har god kännedom om våldsproblematiken på den lokala nivån.
• Begränsning: Av säkerhetsskäl är det inte alltid möjligt att bryta ner all statistik på lokal nivå. Av samma anledning kan inte all verksamhetsstatistik delas med övriga. De olika jourerna redovisar inte statistik på samma sätt.

Breddad nivå

Kartläggningar på breddad nivå innebär att komplettera den grundläggande nivåns kvantitativa underlag med kvalitativa underlag som beskriver våldets uttryck och karaktär. På breddad nivå kan informationen nyanseras och brytas ned på områdesnivå och tidsvariation exempelvis utifrån skolors årshjul. Tänk på att dessa beskrivande underlag är ofta avgränsade till en viss målgrupp och behöver inte vara representativ för allt våld som sker.

Förslag på kvantitativa underlag

Egeninitierade enkäter med fokus på barn och unga

Kommuner kan utforma egna enkäter om våldsutsatthet, riktade till en specifik målgrupp. Själva framtagandet kan göras av kommunen själv eller med hjälp av universitet, högskolor eller ideella organisationer.

• Fördel: Innehållet i enkäten kan anpassas och avgränsas utifrån resurser och fokus.
• Begränsning: Framtagandet av enkäten kräver tid, eftertanke och kunskap om hur frågor om våld kan utformas och formuleras.

Elevhälsan

Inom skolorganisationen, ofta elevhälsan, genomförs hälsokontroller. De slås ofta samman på en övergripande nivå och ger en bra överblick över såväl den fysiska som den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i kommunen. En aggregerad och avidentifierad sammanställning av hälsokontrollerna kan bidra till förståelsen om hur vanligt förekommande det är att barn uppger, eller visar tendenser till våldsutsatthet.

• Fördel: Det skapar en breddad förståelse av barns och ungdomars hälsa, inte minst i frågor om exempelvis upplevd våldsutsatthet, och gör det också möjligt att jämföra olika skolor eller olika delar av kommunen. Bortfallet är i regel lågt.
• Begränsning: Privata skolor ingår sällan i det kommunalt sammanställda underlaget och har ingen skyldighet att lämna över information till en kartläggning. Det medför att många elever inte inkluderas i det sammanställda materialet. Egenupplevd våldsutsatthet är inte per automatik samma sak som utsatthet för brott.

Kvantitativa underlag från kommunförvaltningar

Underlag från verksamheter som socialtjänst, fritidsverksamhet, elevhälsa och skola omfattar en stor mängd sekretesskyddad information. I aggregerad och avidentifierad form kan den dock tillföra intressant information till kartläggningen, såsom antalet ärenden inom socialtjänsten där våldsutsatthet ingår i problembilden.

• Fördel: Uppgifter som är bearbetade och avidentifierade kan komplettera och tillföra viktig kunskap till kartläggningens resultat.
• Begränsning: Underlag från exempelvis socialtjänsten rör individer, vilket betyder sträng sekretess. För att kunna använda datan måste den avidentifieras och aggregeras på exempelvis områdesnivå. Det kräver analytisk kompetens samt sekretesskyddande arbetsformer.

Kvantitativa underlag från hälso- och sjukvården

Vissa verksamheter inom hälso- och sjukvården, exempelvis beroendemottagningar för barn och unga, dokumenterar sitt arbete med enskilda klienter och aggregerar upp uppgifterna till gruppnivå (så kallad individbaserad systematisk uppföljning). Där kan frågor om våldsutsatthet ingå.

• Fördel: Underlaget kan tillföra viktig kompletterande kunskap om våldsutsatthet på lokal nivå.
• Begränsning: Det finns ingen symmetri i statistikföring, uppföljning och utvärdering, vare sig inom eller mellan regionerna.

Kvalitativa underlag

För att nyansera kartläggningen är det fördelaktigt att triangulera underlaget. Det innebär att man samtalar med både myndigheter och andra lokala samhällsaktörer. Det kan med fördel göras genom riktade intervjuer, med enskilda eller fokusgrupper, samt genom medborgardialoger med målgrupper som kan bidra till förståelsen av nulägesbilden. Fokus i intervjuerna är på att utforska vilken bild målgrupperna själva har av situationen och vad det kan tänkas bero på. Det är viktigt att inte glömma att ta in exempelvis barns och ungas egna perspektiv.

Nedan nämns förslag på aktörer som kan bidra med kvalitativt underlag.

Medborgardialoger (polisära och kommunala med barn och unga)

Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga, ofta i frågor där det finns en ömsesidig vilja att utbyta alltifrån åsikter om behov av förändringar och förbättringar till underlag för formella politiska beslut. Inom ramen för medborgardialoger kan också frågor om våld ställas.

• Fördel: Ett konstruktivt sätt att komma närmare barns och ungas vardag, med fokus på vad de uttrycker för behov.
• Begränsning: När det kommer till frågor om våld kan det vara svårt att nå fram. Det kan påverka formatet för medborgardialogen. Det krävs tid och kunskap att hitta rätt form för att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället. Representativiteten och tiden är ytterligare försvårande omständigheter som måste förberedas och förankras inom respektive målgrupp. Det är svårt att omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete, utan att det tar för lång tid.

Kvalitativa underlag från kommunförvaltningar

Inhämta underlag från verksamheter och funktioner som arbetar med frågor som rör barn och unga. Här kan exempelvis fältverksamhet, fritidsverksamhet, elevhälsa och skola ingå. De har genom sina uppdrag möjlighet att få inblick i barns och ungas vardag i frågor som exempelvis rör våld. De kan utförligt beskriva och bidra till förståelse av målgruppernas behov.

• Fördel: Funktionerna arbetar främst operativt och har direkt kontakt med våldsutsatta och våldsutövare. Det ger dem en möjlighet att bättre förstå exempelvis barns och ungas situation samt vilka behov de har.
• Begränsning: Det kvalitativa underlaget baseras endast på de människor som de möter. Många våldsutsatta och våldsutövare söker inte stöd via socialtjänster eller andra enheter, och därmed kommer inte informationen till deras kännedom.

Kvalitativa underlag från skolpersonal

Genom intervjuer eller fokusgrupper med personal på förskolor, grundskolor, grundsärskolor, specialskolor, gymnasier, fritidshem och fritidsgårdar når man de vuxna som barn och unga träffar dagligen, vilket gör det möjligt att upptäcka utsatthet.

• Fördel: Värdefull kunskap från de som möter barn och unga. Den är svår att få på annat håll och kommer inte till polisens eller socialtjänstens kännedom.
• Begränsning: Underlaget baseras på subjektiva upplevelser. Det kan finnas invändningar mot att dela informationen vidare, för att det kan upplevas som man missbrukar målgruppernas förtroende och med tanke på vikten av att skydda individernas anonymitet.

Kvalitativa underlag från regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Jämställdhetsmyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för arbete mot prostitution och människohandel. Regionkoordinatorerna arbetar inom socialtjänst med motsvarande upptagningsområde som polisens regionindelning. Varje region skickar årligen in statistik till Jämställdhetsmyndigheten över ärenden där det finns misstanke om människohandel. De återrapporterar via årsredovisning utvecklingen av området som helhet när det gäller sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Där beskrivs vilka mönster de ser i arbetet, snarare än exakta siffror på antalet ärenden. Utifrån årsrapporten kan regionkoordinatorn bidra med följdinformation om deras arbete.

• Fördel: Regionkoordinatorerna besitter spetskompetens gällande prostitution och människohandel, och utgör på så sätt en viktig samverkanspartner till yrkesverksamma, främst för att utbyta kunskap och dela information.
• Begränsning: De underlag som regionkoordinatorerna arbetar med bygger på inkomna och egeninitierade ärenden. De ger därmed ingen heltäckande bild, utan beskriver främst hur många ärenden de har och av vilken karaktär dessa är.

Kvalitativa underlag från Barnahus

Polisen har i sitt uppdrag att förebygga och förhindra att brott sker och verka för att fler brott klaras upp. På Barnahus, som finns i flera kommuner, träffar brottsutsatta barn och unga både polisen och personal från socialtjänsten, sjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin. Barnahus har genom sitt arbete empirisk kunskap om ärenden rörande våld mot barn och unga.

• Fördel: Kvalitativa underlag från polisen kompletterar polisens statistik. Barnahus och polisen har kunskap om den typ av våld som är vanligare bland barn och unga, till exempel digitalt våld.
• Begränsning: Polisens upplevelser baseras på det urval av samhällets invånare som de genom sitt arbete möter, vilket därmed inte ger någon heltäckande bild av hur vanligt det är med våldsbrott eller vilka som utsätts eller utsätter andra för våld.

Kvalitativa underlag från hälso- och sjukvården

I varje region finns det en kontaktperson för arbetet mot våld i nära relationer. Regionskontakten kan bistå med information om de regionala verksamheterna, såsom mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, akutmottagningar, vårdcentraler och tandvården. Exempelvis kan det handla om de har uppmärksammat en ökning av barn och ungdomar som söker sig till deras verksamheter där våldsutsatthet eller våldsutövning är en del av problembilden. Mer information om regionskontakterna finns på Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) webbplats.

• Fördel: Kontaktpersonen besitter information om det regionala och lokala arbetet som inte alltid kommer till andra aktörers kännedom.
• Begränsning: Arbetet hos regionerna varierar och därmed kan även underlaget variera.

Kvalitativa underlag från fastighetsvärdar/bovärdar

Fastighetsvärdar/bovärdar hos både allmännyttiga och privata bostadsbolag har ofta nära kontakt med hyresgästerna inom sitt fastighetsbestånd. En del av värdarna arbetar med exempelvis metoden Huskurage eller Grannsamverkan, som båda direkt eller indirekt kan inriktas på att förebygga våld i hemmet. Via exempelvis Huskurage kan värdarna dela sin bild av hur vanligt förekommande våldsutövning och våldsutsatthet är bland sina hyresgäster.

• Fördel: Fastighetsvärdar/bovärdar arbetar inom bostadsområdet och träffar hyresgästerna kontinuerligt, vilket gör att de kan ha sådan information om exempelvis våldsutsatthet som inte kommer till myndigheters kännedom.
• Begränsning: Underlaget omfattar endast det egna bostadsbeståndet.

Kvalitativa underlag från lokala kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer

Utöver verksamhetsstatistik, kan kvinnojourer ge en mer mångsidig nulägesbild utifrån de barn och ungdomar som de möter. Kvinnojourerna bedriver flera verksamheter och kan ge information som är baserad på deras chattstödfunktion, stödsamtal, skyddade boenden etc. Exempelvis deras analys av jourens verksamhetsstatistik eller om de har uppmärksammat en trend eller utveckling över våldsutsatthet eller våldsutövning i ett geografiskt område eller forum.

• Fördel: Har god lokal kännedom som kompletterar deras verksamhetsstatistik.
• Begränsning: Det finns begränsningar i urvalet; långtifrån alla utsatta kommer i kontakt med kvinnojourerna. Underlaget ska därför ses som en bild av hur utsattheten gestaltar sig.

Kvalitativa underlag från lokala brottsofferjourer

Brottsofferjourer ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. De brottsutsatta behöver inte ha gjort en polisanmälan, och de får vara anonyma. Utöver årlig statistik har de lokala brottsofferjourerna information om brottsoffren och vilka utmaningar de möter.

• Fördel: I och med anonymiteten och att det inte finns något krav på polisanmälan innehåller underlaget unik information som inte kan hämtas någon annanstans.
• Begränsning: Brottsofferjourerna har avgett tystnadslöfte, vilket begränsar vad för typ av information de kan delge.

Kvalitativa underlag från lokala civilsamhällesorganisationer

Ombesörjer flera stödfunktioner lokalt och har kunskap om utsatthet och vilka brott som målgrupperna är utsatta för, liksom eventuella trender. Exempelvis kan grannsamverkan leda till att lokala företrädare får god kännedom om hur situationen ser ut just där de bor. Ibland arbetar de eller andra liknande organisationer med metoden Huskurage. Då bedrivs ett uppsökande arbete just utifrån våld i hemmet.

• Fördel: God lokal kännedom och träffar flera målgrupper.
• Begränsning: Alla utsatta kommer inte i kontakt med civilsamhällets företrädare. Underlaget behöver kompletteras med andra typer av underlag.

Kvalitativa underlag från trossamfund

Trossamfund och deras sociala institutioner kan ha en viktig roll i ett lokalsamhälle och har i uppdrag att möta samhällets mest utsatta genom såväl uppsökande verksamhet som att erbjuda platser dit människor kan söka sig.

• Fördel: De kan ge kompletterande information om antalet utsatta de möter samt en generell bild av vad det är människor söker stöd för. Vissa trossamfund, exempelvis Stadsmissionen, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU), Myrorna (Frälsningsarmén) samt motsvarande inom andra trosinriktningar, spelar en avgörande roll för människor i kunskaps- och kontaktförmedling gentemot samhällets institutioner. De är viktiga, eftersom de kan nå ut med information och dessutom samla in underlag från målgrupper som annars inte kommer till tals i tillräckligt hög grad.
• Begränsning: Trossamfunden har många gånger frivillig tystnadsplikt, och delger därför inte all information som de kan tänkas ha tillgång till. De möter dessutom ett urval av människor som inte alltid är representativa för målgruppen i stort.

Avancerad nivå

På den avancerade nivån kan det lokala brottsförebyggande arbetet vidgas till att kartlägga brottstypsproblem som av tradition varit svåra att få med i det lokala brottsförebyggande arbetet såsom köp av sexuella tjänster, prostitution och hedersrelaterat våld. Nedan följer förslag på underlag som kräver mer tid och resurser.

Förslag på underlag från kommun

Nätpatrullering

Ett tillvägagångssätt för att få en uppfattning om prostitutionens omfattning är att manuellt göra sökningar på webbplatser för eskort och sugardejting.

• Fördel: En manuell kartläggning kan ge en hel del information om nätprostitutionens omfattning och efterfrågan, utifrån antalet annonser och profiler samt omfattningen av incalls och outcalls, vilket ger en anvisning om var övergreppen sker. Incalls innebär att de våldsutsatta träffar våldsutövaren på en plats som den utsatta tillhandahåller, till exempel det egna hemmet, medan outcalls innebär att den våldsutsatta och våldsutövaren träffas på platser såsom hotell, i en bil eller i våldsutövarens eget hem.
• Begränsning: Nätpatrullering fokuserar endast på det som sker på internet. Vissa webbplatser kräver registrering och inloggning.

Verksamhetsstatistik från Mika-mottagningar, Kast-mottagningar, Evonhuset eller liknande

I storstäderna finns mottagningar som vänder sig till dem som köper sexuella tjänster, har funderingar kring sexköp, har fått ersättning för att ha sex med någon eller skadar sig med sex. Mottagningarna kan återge hur många de kommer i kontakt med samt bedöma flödet till dem. Detta underlag tas även upp i den årliga lägesrapport som polisen tar fram i rollen som rapportör i frågor som rör människohandel.

• Fördel: Dessa mottagningar har specialkompetens och dessutom värdefull lokal kännedom.
• Begränsning: Mottagningarna finns inte i alla städer. Åldersgränserna på mottagningarna kan skilja sig åt.

Förslag på kvalitativa underlag

Intervjuer med yrkesverksamma (civilsamhällesorganisationer och kommunala tjänstepersoner)

Professionsintervjuer med yrkesverksamma inom relevanta verksamheter, till exempel Barnahus, kan ge en bild av vad de upplever i sitt arbete rörande våld i nära relationer och vilka utmaningar de ser kopplade till detta.

• Fördel: Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv och en fördjupad förståelse.
• Begränsning: Kräver bred kompetens och erfarenhet av att genomföra intervjuer.

Intervjuer med tidigare våldsutövare och tidigare våldsutsatta

Djupintervjuer eller fokusgrupper med målgruppen, som omfattar tidigare våldsutsatta och tidigare våldsutövare, om deras liv och syn på hur samhället har arbetat med deras behov. Denna information kompletterar det övriga kvantitativa och kvalitativa underlaget. Detta kan anordnas med hjälp av exempelvis skolan eller elevhälsan.

• Fördel: Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv och en fördjupad förståelse.
• Begränsning: Kräver bred kompetens och erfarenhet av att genomföra intervjuer.

Kompletterande underlag

För att komplettera den lokala kartläggningen kan andra underlag på nationell nivå bidra till en mer sammantagen förståelse av den lokala situationen. Nedan följer ett antal exempel på kompletterande rapporter och kartläggningar som rör våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Brottsförebyggande rådet – Skolundersökningen om brott

Vartannat år publicerar Brå rapporten Skolundersökningen om brott, som beskriver utsatthet för brott (t.ex. misshandel och sexualbrott) samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Den färskaste rapporten publiceras i oktober 2022.

Skolundersökningen om brott

Stiftelsen Allmänna Barnhuset – Nationell kartläggning av förekomsten av våld mot barn

Vart femte år genomför Stiftelsen Allmänna Barnhuset tillsammans med Karlstad universitet en nationell kartläggning av förekomsten av våld mot barn.

Tidigare rapporter kan laddas ner från Stiftelsen Allmänna Barnhusets webbplats Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggande rådet – Våld i ungas parrelationer

I rapporten Våld i ungas parrelationer studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten består av en kunskapssammanställning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns.

Våld i ungas parrelationer (Brå 2021:15)