Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Kartläggning av tre våldstyper

Underlag för kartläggning: Vuxna

Förslagen nedan avser underlag som beskriver omfattningen av utsatthet och våldsutövning bland vuxna över 18 år. Vid kartläggning av våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål är hälso-och sjukvården, socialtjänsten och kvinnojourer nyckelaktörer som besitter underlag och god lokal kännedom.

Tänk på att vuxna över 18 år är en stor målgrupp och att det finns flertal skillnader i hur våld uttrycker sig samt att en kan vara utsatt för flera våldstyper. I kartläggningen inkluderas även våldsutövare vilket belys i några av de förslagen på underlag nedan.

Grundläggande nivå

Förslagen på grundläggande nivå beskriver kvantitativa underlag som är öppna och lättillgängliga. Underlagen är övergripande beskrivningar på kommun – eller lokalpolisområdesnivå och kan inte brytas ned på exempelvis enskilda områden eller platser. Tänk på att brottsligheten har låg anmälningsgrad och att man snarare kan följa en utveckling och ge prognoser än en beskrivning av omfattning. Andra utmaningar med de kvantitativa underlagen är att säkerställa att inte enskilda individer kan identifieras och att olika statistiska system minskar jämförbarheten mellan underlagen.

Förslag på underlag från rättsväsendet

Brå – anmälda brott (officiell kriminalstatistik)

Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den officiella kriminalstatistiken, som bland annat inkluderar statistiken över anmälda brott. I statistiken över anmälda brott ingår ärenden som handläggs av polis, tull, åklagare, tingsrätt och kriminalvård. Våld i nära relationer, hedersförtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål berör kapitel 3, 4 och 6 i brottsbalken. Utöver antal ärenden per brottskategori kan statistiken även ange den våldsutsattas ålder och kön samt relationen till gärningspersonen.

  • Fördel: Underlaget är möjligt att bryta ner på kommunnivå, och preliminär månadsstatistik redovisas ungefär en månad efter den månad som statistiken avser.
  • Begränsning: Det finns generellt sett stora mörkertal, eftersom många av dessa brottstyper inte anmäls i den grad som motsvarar det faktiska antalet brott. En mer detaljerad redovisning av statistiken kan ge en mer osäker kvalitet.

Tips! För att undvika missvisande resultat bör man, vid jämförelser av anmälda misshandelsbrott i nära relation, slå samman relationstyperna närstående genom parrelation, närstående genom familj/släkt samt annan relation, till bekant.

Brå – Nationella trygghetsundersökningen (officiell kriminalstatistik)

Brå genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsende, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Gällande utsatthet för brott mot enskild person är det relevant att titta på resultatet gällande brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, nätkränkning och trakasserier.

  • Fördel: Undersökningen har hög relevans, eftersom det totala urvalet är så pass stort. Den ger generaliserbar information som inte behöver undersökas lokalt. Till detta ger undersökningen en indikation om utsattheten för de brott som vanligen omgärdas av stora mörkertal.
  • Begränsning: För en del kommuner går resultaten inte att bryta ner på mindre enheter än på lokalpolisområdesnivå, vilket gör att det kan vara svårt att använda resultaten lokalt.

Polisen – statistik över anmälda brott

Polisen har tillgång till statistik för varje kommun över de brott som har anmälts och registrerats hos polisen. Även här kan en första ingång att studera vara underlag med bäring på våld i nära relationer, hedersrelaterad brottslighet samt prostitution och människohandel, exempelvis antalet anmälda fall av brott i nära relation, fridskränkningsbrott och barnfridsbrott.

  • Fördel: Enkelt för polisen att ta fram.
  • Begränsning: Anmälda brott och faktiskt brottslighet är två helt olika saker. Många av de brott som begåtts har inte anmälts. Antalet anmälda brott ger inte en heltäckande beskrivning av hur brottsligheten ser ut i en kommun eller ett lokalpolisområde. Utöver detta riskerar bristande information vid anmälan att leda till att ett ärende kodas och utreds som ett annat brott än vad det egentligen är.

Polisen – händelserapporter

Händelserapporter är rapporter som sammanfattar polisiära händelser som inte resulterar i anmälningar om brott, till exempel hur många gånger polisen åkt till en lägenhet på grund av anonyma tips om att våld pågår. I händelserapporten dokumenteras anmälare, typ av ärende, prioritet, beordrad patrull, åtgärd och när insatsen avslutas.

  • Fördel: Rapporterna ger ett bra kompletterande underlag till kartläggningen, ökar förståelsen av brottslighetens sammanhang och de problem som medborgarna upplever.
  • Begränsning: För att ha nytta av underlaget krävs det en manuell bearbetning av fritexten.

Åklagarkammare

Åklagarkammaren kan bidra med statistik om antalet redovisade ärenden från polis till åklagare, antalet ansökningar om kontaktförbud som inkommit till åklagarkammaren, antalet beviljade ansökningar om kontaktförbud samt antalet ansökningar om förlängning av kontaktförbud.Begränsning: Statistiken kan inte brytas ned på kommunnivå. Det finns inga motiveringar till besluten, man kan inte se om det gäller en nära relation och man kan inte heller se könsuppdelningen.

  • Fördel: Kan visa på geografiska skillnader inom respektive geografiska åklagarkammarnivå.
  • Begränsning: Statistiken kan inte brytas ned på kommunnivå. Det finns inga motiveringar till besluten, man kan inte se om det gäller en nära relation och man kan inte heller se könsuppdelningen.

Förslag på underlag från kommun

Verksamhetsstatistik från kommunala kvinnojourer

De lokala kvinnojourerna kan ge information om hur många de har mött på mottagningarna, hur många de haft stödsamtal med samt hur många kvinnor, män och barn som har bott på deras skyddade boenden.Begränsning: De flesta kvinnojourer för statistik, men deras tillvägagångsätt skiljer sig åt, till exempel gällande om de räknar utifrån antalet stödkontakttillfällen eller antalet personer de träffar.

  • Fördel: Kvinnojourers verksamhetsstatistik kompletterar rättsväsendets statistik.
  • Begränsning: De flesta kvinnojourer för statistik, men deras tillvägagångsätt skiljer sig åt, till exempel gällande om de räknar utifrån antalet stödkontakttillfällen eller antalet personer de träffar.

Underlag från arbetsgivares personalenhet

Våldet sker främst i den privata sfären, och för vissa våldsutsatta kan arbetsplatsen därför vara en trygg plats för att delge information. Det finns arbetsgivare som aktivt arbetar förebyggande för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövare. Till exempel kan de skicka ut enkäter till medarbetarna med frågor om våldsutsatthet eller våldsutövning, eller ta upp det under medarbetarsamtal.

  • Fördel: En samlad bild från flera arbetsgivare kan komplettera andra underlag, och bidra med perspektiv man oftast inte får ta del av. Störst fördel är om många arbetsgivare arbetar förebyggande med frågan.
  • Begränsning: Det underlag som tas fram behöver aggregeras och avidentifieras. Det är inte alltid möjligt, eftersom urvalet kan bestå av alltför få individer. Det kan inte heller garanteras att alla företag vill dela med sig av resultat.

Alternativ till våld-mottagningar (ATV) och behandlingskompetenscenter

Det finns på olika platser i Sverige mottagningar, centrum eller liknande som arbetar med att bedriva behandlingsarbete mot våld i nära relationer och behandling av våldsutövare. Dessa mottagningar och centrum kan ge ut kvantitativ information.

  • Fördel: Ökad förståelse av våldsutövares beteende och hur många som söker stöd/hjälp.
  • Begränsning: Det finns ingen jämn fördelning av mottagningar över Sverige och ingen gemensam organisering eller enhetlighet. De kan sinsemellan göra olika bedömningar av huruvida de kan dela information vidare till andra.

Folkhälsoundersökningar

De allra flesta kommuner genomför – på egen hand eller tillsammans med exempelvis regionen – undersökningar som berör livsstil och levnadsvanor. Undersökningarna omfattar ofta frågor om trygghet i olika sammanhang, och huruvida man har utsatts för våld eller någon annan form av brott.

  • Fördel: Undersökningarna ger ett bra underlag till kunskap om vad invånare upplever för svårigheter i sin vardag samt hur detta utvecklas över tid.
  • Begränsning: Enkätundersökningar kan ha ett stort bortfall, för att vissa personer inte svarar alls eller låter bli att besvara vissa frågor. Det gäller generellt, och det gäller även frågor om våld. Det finns också en problematik kring individers självskattning och upplevelser. Till exempel behöver inte den subjektiva uppfattningen om den egna utsattheten stämma överens med den faktiska utsattheten.

Breddad nivå

Kartläggningar på breddad nivå innebär att komplettera den grundläggande nivåns kvantitativa underlag med kvalitativa underlag som beskriver våldets uttryck och karaktär. På breddad nivå kan informationen nyanseras och brytas ned på områdesnivå och tidsvariation exempelvis utifrån högtider. Tänk på att dessa beskrivande underlag är ofta avgränsade till en viss målgrupp och behöver inte vara representativt för allt våld som sker.

Förslag på kvantitativa underlag

Brå – nationell kartläggning av brott i nära relationer

Brå publicerade 2014 rapporten Brott i nära relationer. En nationell kartläggning (2014:8) baserad på ett specifikt frågeavsnitt i Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Metoden för NTU reviderades 2017, och en ny rapport om brott i nära relationer kommer därför att publiceras 2024. För att få resultat på aggregerad nivå måste en specialbeställning skickas in till Brå.

  • Fördel: Fokuserar på området mer djupgående än ordinarie NTU.
  • Begränsning: Rapporten publiceras inte kontinuerligt.

Egeninitierade enkäter med fokus på vuxna

Kommuner kan utforma egna enkäter om våldsutsatthet, riktade till en specifik målgrupp. Själva framtagandet kan göras av kommunen själv eller med hjälp av universitet, högskolor eller ideella organisationer.

  • Fördel: Innehållet i enkäten kan anpassas och avgränsas utifrån resurser och fokus.
  • Begränsning: Framtagandet av enkäten kräver tid, eftertanke och kunskap om hur frågor om våld kan utformas och formuleras.

Patientregistret

Kvantitativt underlag kan beställas från Socialstyrelsens patientregister. Patientregistret innehåller uppgifter om patienter, vårdenheter, medicinska data, antalet vårdkontakter och diagnoser samt yttre orsaker till sjukdom och död. Här registreras även om en patient är utsatt för våld i en nära relation.

  • Fördel: Underlaget ger en inblick i och breddar förståelsen för hälso- och sjukvårdens förutsättningar och behov inom brottsförebyggande arbete. Det kan skapa nyansera kartläggningen.
  • Begränsning: Att beställa aggregerad statistik kräver tid och resurser. Det kräver även kunskap om vilka variabler och koder som statistiken ska bestå av. Det gör att det kan vara svårt att ta del av patientregistret.

Underlag från individ- och familjeorienterade (IFO) verksamheter inom kommunen

Socialtjänsten har via verksamheter som ekonomiskt bistånd och vård och behandling en stor mängd sekretesskyddad information som är bearbetad och avidentifierad och som därmed kan komplettera det kvantitativa underlaget. Därtill kan liknande data komma från äldreomsorgen/vård och omsorg.

  • Fördel: Statistik som är bearbetad och avidentifierad kan komplettera och tillföra viktig kunskap till kartläggningens resultat.
  • Begränsning: Underlag från exempelvis socialtjänsten rör individer, vilket betyder sträng sekretess. För att kunna använda informationen måste den avidentifieras och därefter aggregeras på exempelvis områdesnivå. Det kräver analytisk kompetens samt sekretesskyddande arbetsformer.

Underlag från telefonlinjer

Det finns några nationella telefonlinjer som tar emot samtal från våldsutsatta, våldsutövare (Välja att sluta), anhöriga och vänner samt från yrkesverksamma, exempelvis Kvinnofridslinjen eller Hedersförtryck.se. Samtalen är anonyma och kan inte aggregeras till kommunnivå, men vissa telefonlinjer publicerar statistik på regional nivå om antalet samtal och vad det rör sig om för våld.

  • Fördel: De som ringer behöver inte ha anmält brottet. Underlaget ger en bild av utsatthet i ett område som kompletterar andra kvantitativa underlag.
  • Begränsning: Endast ett fåtal stödtelefonlinjer publicerar statistik, på grund av sekretess.

Förslag på på kvalitativa underlag

För att nyansera kartläggningen är det fördelaktigt att triangulera informationen. Det innebär att samtala med både myndigheter och andra lokala samhällsaktörer. Det kan med fördel göras med riktade intervjuer, med enskilda eller fokusgrupper från målgrupper som kan bidra till förståelsen av nulägesbilden. Fokus i intervjuerna ligger på att utforska vilken bild som målgrupperna har av situationen och vad det kan tänkas bero på. Viktigt är att inte glömma att ta in utpekade målgruppers egna perspektiv. För vuxna kan det innebära att man inte bör missa särskilt sårbara grupper eller människor som av olika skäl inte kommer till tals. Riktade medborgardialoger kan med fördel användas.

Medborgardialoger (polisära och kommunala)

Medborgardialoger är kontaktskapande och dialogbaserade möten mellan medborgare och det offentliga, ofta i frågor där det finns en ömsesidig vilja att utbyta alltifrån åsikter och behov av förändringar och förbättringar till underlag för formella politiska beslut. Inom ramen för medborgardialoger kan också frågor om våld ställas.

  • Fördel: Ett konstruktivt sätt att komma närmare medborgarnas vardag, med fokus på vad medborgarna uttrycker för behov.
  • Begränsning: När det kommer till frågor om våld är det svårt att nå fram. Det kan påverka formatet för medborgardialogen. Det krävs tid och kunskap att hitta rätt form för att nå sårbara eller marginaliserade grupper i samhället. Representativiteten och tiden är ytterligare försvårande omständigheter som måste förberedas och förankras inom respektive målgrupp. Det är svårt att omsätta dialogernas slutsatser i faktiskt arbete, utan att det tar för lång tid.

Kvalitativa underlag från kommunförvaltningar

Fånga upp de funktioner som arbetar med vuxna i behov av stöd och hjälp, exempelvis personal inom socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd, missbruk och psykiatri samt funktioner som arbetar inom exempelvis hemtjänst eller stöd till funktionshindrade (LSS). De har genom sina uppdrag möjlighet att få inblick i deras brukares vardag, även i frågor som rör våld.

  • Fördel: Funktionerna arbetar främst operativt och har direktkontakt med våldsutsatta och våldsutövare.
  • Begränsning: Det kvalitativa underlaget baseras endast på de människor som de möter. Många våldsutsatta och våldsutövare söker inte stöd via exempelvis socialtjänsten eller andra enheter, och därmed kommer de inte till deras kännedom.

Kvalitativa underlag från regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Jämställdhetsmyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för arbete mot prostitution och människohandel. Regionkoordinatorerna arbetar inom socialtjänst med motsvarande upptagningsområde som polisens regionindelning. Varje region skickar årligen in statistik till Jämställdhetsmyndigheten över ärenden där det finns misstanke om människohandel. De återrapporterar via årsredovisning utvecklingen av området som helhet när det gäller sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Där beskrivs vilka mönster de ser i arbetet, snarare än exakta siffror på antalet ärenden. Utifrån årsrapporten kan regionkoordinatorn bidra med följdinformation om deras arbete.

  • Fördel: Regionkoordinatorerna besitter spetskompetens gällande prostitution och människohandel, och utgör på så sätt en viktig samverkanspartner till yrkesverksamma, främst för att utbyta kunskap och dela information.
  • Begränsning: De underlag som regionkoordinatorerna arbetar med bygger på inkomna och egeninitierade ärenden. De ger därmed ingen heltäckande bild, utan beskriver främst hur många ärenden de har och av vilken karaktär dessa är.

Kvalitativa underlag från kommunpolisen och regionpolisen

Polisen har i sitt uppdrag att förebygga och förhindra att brott sker och verka för att fler brott klaras upp. Polisen är ofta den första myndighetskontakt en våldsutsatt eller våldsförövare träffar. Polisen har genom sitt arbete empirisk kunskap om ärenden där våld ingår.

  • Fördel: Kvalitativa underlag från polisen kompletterar polisens statistik.
  • Begränsning: Polisens upplevelser baseras på det urval av samhällets invånare som de genom sitt arbete. Det ger därmed ingen heltäckande bild av hur vanligt våldsbrott är eller vilka som utsätts eller utsätter andra för våld.

Kvalitativa underlag från hälso- och sjukvården

I varje region finns det en kontaktperson för arbetet mot våld i nära relationer. Regionskontakten kan bistå med information om de regionala verksamheterna, såsom mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, akutmottagningar, vårdcentraler och tandvården. Exempelvis kan det handla om verksamheterna har uppmärksammat en ökning av människor som söker sig till deras verksamheter där våldsutsatthet eller våldsutövning är en del av problembilden. Mer information om regionskontakterna finns på Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) webbplats.

  • Fördel: Kontaktpersonen besitter information om det regionala och lokala arbetet som inte alltid kommer till andra aktörers kännedom.
  • Begränsning: Arbetet hos regionerna varierar och därmed kan även underlaget variera.

Kvalitativa underlag från fastighetsvärdar/bovärdar

Fastighetsvärdar/bovärdar hos både allmännyttiga och privata bostadsbolag har ofta nära kontakt med hyresgästerna inom sitt fastighetsbestånd.

  • Fördel: Fastighetsvärdar/bovärdar arbetar inom bostadsområdet och träffar hyresgästerna kontinuerligt, vilket gör att de kan ha sådan information som inte kommer till myndigheters kännedom.
  • Begränsning: Underlaget omfattar endast det egna bostadsbeståndet.

Kvalitativa underlag från lokala kvinnojourer

Utöver verksamhetsstatistik, kan kvinnojourer ge en mer mångsidig nulägesbild utifrån de kvinnor, barn och män som de möter. Kvinnojourerna bedriver flera verksamheter och kan ge information som är baserad på deras chattstödfunktion, stödsamtal, skyddade boenden etc. Exempelvis deras analys av jourens verksamhetsstatistik eller om de har uppmärksammat en trend eller utveckling över våldsutsatthet eller våldsutövning i ett geografiskt område eller i ett forum.

  • Fördel: Har god lokal kännedom som kompletterar deras verksamhetsstatistik.
  • Begränsning: Det finns begränsningar i urvalet; långtifrån alla utsatta kommer i kontakt med kvinnojourerna. Underlaget ska därför ses som en bild av hur utsattheten gestaltar sig.

Kvalitativa underlag från lokala brottsofferjourer

Brottsofferjourer ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. De brottsutsatta behöver inte ha gjort en polisanmälan, och de får vara anonyma. Utöver årlig statistik besitter de lokala brottsofferjourerna information om brottsoffren och vilka utmaningar de möter.

  • Fördel: I och med anonymiteten och att det inte finns något krav om polisanmälan innehåller underlaget unik information som inte kan hämtas någon annanstans.
  • Begränsning: Brottsofferjourerna har avgett tystnadslöfte, vilket begränsar vad för information de kan delge.

Kvalitativa underlag från lokala civilsamhällesorganisationer

Ombesörjer flera stödfunktioner lokalt och har kunskap om utsatthet, vilka brott som målgrupperna är utsatta för och eventuella trender. Exempelvis kan grannsamverkansorganisering leda till att lokala företrädare har god kännedom om hur situationen ser ut just där de bor. Ibland arbetar de eller andra liknande organisationer med metodiken Huskurage. Då bedrivs ett uppsökande arbete just utifrån våld i hemmet.

  • Fördel: God lokal kännedom och träffar flera målgrupper.
  • Begränsning: Alla utsatta kommer inte i kontakt med civilsamhällets företrädare. Underlaget behöver kompletteras med andra underlag.

Kvalitativa underlag från trossamfund

Trossamfund och deras sociala institutioner kan ha en viktig roll i ett lokalsamhälle och har därtill i uppdrag att möta samhällets mest utsatta.

  • Fördel: De kan ge kompletterande information över tid om antalet utsatta som de möter samt en generell bild av vad det är människor söker stöd för. Vissa trossamfund, , exempelvis Stadsmissionen, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU), Myrorna (Frälsningsarmén) samt motsvarande inom andra trosinriktningar, spelar en avgörande roll för människor i kunskaps- och kontaktförmedling gentemot samhällets institutioner.. De är viktiga, eftersom de kan nå ut med information och dessutom samla in underlag från målgrupper som annars inte kommer till tals i tillräckligt hög grad.
  • Begränsning: Trossamfunden har många gånger frivillig tystnadsplikt, och delger därför inte all information som de kan tänkas ha tillgång till. De möter dessutom ett urval av människor som inte alltid är representativa för målgruppen i stort.

Avancerad nivå

På den avancerade nivån kan det lokala brottsförebyggande arbetet vidgas till att kartlägga brottstypsproblem som av tradition varit svåra att få med i det lokala brottsförebyggande arbetet såsom köp av sexuella tjänster, prostitution och hedersrelaterat våld. Nedan följer förslag på underlag som kräver mer tid och resurser.

Nätpatrullering

Ett tillvägagångssätt för att få en uppfattning om prostitutionens omfattning är att manuellt göra sökningar på webbplatser som har eskort och sugardejting.

  • Fördel: En manuell kartläggning kan ta fram en hel del information om nätprostitutionens omfattning och efterfrågan, utifrån antalet annonser och profiler samt omfattningen av så kallade incalls och outcalls, vilket ger en anvisning om var övergreppen sker. Incalls innebär att de våldsutsatta träffar våldsutövaren på en plats som den utsatta tillhandahåller, till exempel det egna hemmet, medan outcalls innebär att den våldsutsatta och våldsutövaren träffas på platser såsom hotell, i en bil eller i våldsutövarens eget hem.
  • Begränsning: Nätpatrullering fokuserar endast på det som sker på internet. Vissa webbplatser kräver registrering och inloggning.

Verksamhetsstatistik från Mika-mottagningar, Kast-mottagningar, Evonhuset eller liknande

I storstäderna finns mottagningar som vänder sig till dem som köper sexuella tjänster, har funderingar kring sexköp, har fått ersättning för att ha sex med någon eller skadar sig med sex. Dessa mottagningar kan återge hur många de kommer i kontakt med samt bedöma flödet till dem.

  • Fördel: Dessa mottagningar har specialkompetens och dessutom värdefull lokal kännedom.
  • Begränsning: Mottagningarna finns inte i alla städer. Åldersgränserna på mottagningarna kan skilja sig åt.

Avancerade kvalitativa underlag

Intervjuer med yrkesverksamma (civilsamhällesorganisationer och kommunala tjänstepersoner)

Professionsintervjuer med yrkesverksamma inom relevanta verksamheter kan ge en bild av vad de upplever i sitt arbete rörande våld i nära relationer och vilka utmaningar de ser kopplade till detta.

  • Fördel: Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv och en fördjupad förståelse.
  • Begränsning: Kräver bred kompetens och erfarenhet av att genomföra intervjuer.

Intervjuer med tidigare våldsutövare och tidigare våldsutsatta

Djupintervjuer eller fokusgrupper med målgruppen, som omfattar tidigare våldsutsatta och tidigare våldsutövare, om deras liv och syn på hur samhället har arbetat med deras behov. Denna information kompletterar det övriga kvantitativa och kvalitativa underlaget.

  • Fördel: Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv och en fördjupad förståelse.
  • Begränsning: Kräver bred kompetens och erfarenhet av att genomföra intervjuer.

Kompletterande underlag

För att komplettera den lokala kartläggningen kan andra underlag på nationell nivå bidra till en mer sammantagen förståelse av den lokala situationen. Nedan följer ett antal exempel på kompletterande rapporter och kartläggningar som rör våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten publicerar årligen rapporter om olika områden som rör mäns våld mot kvinnor.

Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsernas årliga regionala lägesrapport

Flera länsstyrelser publicerar en årlig regional lägesrapport om arbetet för att förebygga och bekämpa våld i länet. Flera länsstyrelser publicerar även en årlig regional lägesrapport om sitt brottsförebyggande arbete.

Plattformen Civila Sverige mot människohandel

Plattformen Civila Sverige mot människohandel publicerar årligen statistik om civilsamhällets kontakter med utsatta för människohandel.

Statistikrapporterna kan laddas ner på plattformen mot människohandel Länk till annan webbplats.

Polismyndigheten – Människohandel för sexuella och andra ändamål – lägesrapport

I rollen som Sveriges nationella rapportör i frågor som berör människohandel för sexuella och andra ändamål lämnar Polismyndigheten årligen en lägesrapport. Rapporten redovisar där bland annat omfattningen av människohandeln i landet på nationell nivå samt för respektive polisregion.

Lägesrapporterna finns på webbplatsen för det nationella metodstödet Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsens dödsfallsutredningar – Barn och vuxna som avlidit med anledning av brott

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda när ett barn har utsatts för grov eller synnerligen grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående eller har utsatts för dödligt våld eller försök till dödligt våld samt när en vuxen har utsatts för dödligt våld eller försök till dödligt våld av en närstående eller tidigare närstående. Utredningen innebär granskning av journaler och annan dokumentation i syfte att identifiera brister i samhällsaktörernas insatser. Vartannat år rapporterar denna utredning till regeringen.

Den senaste utredningen kan laddas ner från Socialstyrelsen webbplats. Länk till annan webbplats.