Råd för framtiden
Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets (Brås) nationella konferens om brottsförebyggande arbete. År 2025 är det 25:e gången konferensen arrangeras, denna gång i samarbete med Linköpings kommun.
Nästa år arrangeras konferensen i samarbete med Västerås stad, den 26-27 mars 2026.
Se sessionerna i efterhand
Samtliga filmer kommer att finnas tillgängliga med undertexter inom kort.
Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov
- Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brå.
Sjukvårdsregionernas roll i det brottsförebyggande arbetet
I Brås årliga rapport Det brottsförebyggande arbetet i Sverige från 2024 var en av slutsatserna att representanter från regionerna, till exempel sjukvården och psykiatrin, sällan deltar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Hur kan samverkan med regionerna stärkas och på vilket sätt kan regionerna bidra i det brottsförebyggande arbetet? Under den här sessionen får du ta del av erfarenheter och konkreta tips från två projekt där psykiatrin och akutsjukvården arbetar med samverkan och brottsförebyggande insatser.
- Louise Laurell, överläkare, barn- och ungdomsmedicin, SUS och metodansvarig för ’’child-check’’ i akutsjukvården i Region Skåne.
- Christoffer Dovik, specialistläkare akutsjukvård, SUS Lund.
- Cecilia Månsson, specialistläkare, barn- och ungdomspsykiatri, BUP Samverkan och specialiserad vård, BUP FoUU Stockholm.
Regeringens brottsförebyggande arbete
- Gunnar Strömmer, justitieminister.
Framgångsrik brottsbekämpning tillsammans
För Polismyndigheten är det brottsbekämpande uppdraget i centrum. Polisen arbetar aktivt med att förebygga, ingripa mot och utreda brott för att därigenom öka tryggheten och minska brottsligheten. Brottsbekämpningen riktas mot både den brottslighet som drabbar många medborgare, men även mot den organiserade brottsligheten som påverkar samhället negativt på systemnivå. För att lyckas behöver vi samverka med uthållighet i en obruten reaktionskedja.
- Malena Grann, regionpolischef, Polisregion Öst, Polismyndigheten.
Att tänka utanför ramarna i det brottsförebyggande arbetet
Barn som begår grova brott och tjejer som intar en mer aktiv roll i kriminaliteten. Bilden av vem som är den typiska gärningspersonen kan behöva breddas för att inte målgrupper ska förbises i det brottsförebyggande arbetet. Men hur kan vi tänka för att utmana uppfattningen om vem som begår brott?
- Anita Heber, professor, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet.
- Jennifer Bolin, utredare, Jämställdhetsmyndigheten.
- Anna Ekström, konsult och doktorand i socialt arbete, Högskolan i Gävle.
Digitalt brottsförebyggande arbete
Det brottsförebyggande arbetet har en viktig del i brottsbekämpningen. Genom att olika aktörer samlas med ett tydligt definierat brottsproblem som gemensam nämnare, kan man gemensamt bekämpa det med olika metoder. På så sätt skapas ett starkare tryck, från olika håll, mot problemet. Hur integrerar Polisen nationellt det brottsförebyggande arbetet i brottsbekämpningen, och hur har den nya brottsförebyggande strategin implementerats?
Presentationen är på engelska.
- Mads Hardahl-Haugaard, Formand, SSP-Samrådet.
Civilsamhällets potential i det brottsförebyggande arbetet
Civilsamhället har stor potential att bidra i det brottsförebyggande arbetet – hur kan de komma in tidigare i processen? Hur kan samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle stärkas i flera frågor, och vilken planering krävs för att få en långsiktighet i arbetet? På passet får du ta del av en lägesbild framtagen av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Lägesbilden visar civilsamhällets brottsförebyggande insatser. Du får också lyssna till Järva stadsdelsförvaltning som etablerat en välfungerande och brottsförebyggande samverkan med civilsamhället.
- Jeremija Isakovic, projektledare, Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD).
- Ylva Matthew, strateg med ansvar för trygghets- och brottsförebyggande frågor samt säkerhet, Järva stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Otillåten påverkan riktad mot förtroendevalda och kommunala förvaltningar
Otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer, till exempel kriminella eller extremistiska grupperingar eller aktörer, och som riktas mot offentliga verksamheter, riskerar att allvarligt skada samhället. Du som arbetar i en kommun kan möta olika typer av aktörer som vill påverka beslut eller arbetssätt genom till exempel hot, trakasserier, våld eller skadegörelse. Det kan också handla om erbjudanden som riktar sig mot tjänstepersoner eller förtroendevalda med syfte att påverka en beslutsprocess eller tjänsteutövning. På det här passet får du ta del av viktiga resultat och rekommendationer från Brås regeringsuppdrag om otillåten påverkan. Vi presenterar även det metodstöd som tagits fram utifrån den nya kunskapen, och som riktar sig framförallt till dig som arbetar i en kommun.
- Anna Horgby, utredare, Brå.
- David Andersson, utredare, Brå.
- Lisa Pedersen, utredare, Brå.
Barn och unga i organiserad brottslighet
Hur kan vi samordna oss för att stoppa och förebygga att unga dras in i kriminalitet? Vilket stöd behöver de som vill lämna och hur ser vi till att det blir rätt riktade insatser som även är långsiktiga? På det här passet pratar vi bland annat om arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet (Bob), vilket stöd som finns för avhoppare samt hur hemtagning från en institution kan samordnas. Vi diskuterar även om och hur funktionsnedsättning kan innebära en ökad risk för normbrytande eller kriminellt beteende.
- Maria Melin, projektledare, Myndigheten för delaktighet.
- Lotta Lundberg, brottsförebyggande samordnare Bob samt Regionalt operativt center Polisregion Stockholm, Polismyndigheten.
- Anna Tellström, enhetschef, Social- och äldreförvaltningen, Haninge kommun.
- Mikail Uzunel, verksamhetsutvecklare (resurssamordnare), Haninge kommun.
- Moderator: Anders Bolund, utredare, Brå.
Att få med hela kommunen i det brottsförebyggande arbetet
När hela kommunen har ett ansvar för det brottsförebyggande arbetet är det inte bara den externa samverkan som vidgas, utan även den interna samordningen behöver förstärkas. När många funktioner är inblandande i det brottsförebyggande arbetet är samordningen inte alltid helt enkel. Vilken struktur behövs för att skapa förutsättningar för ett effektivt arbete? Vilka krav på ledning och beslut krävs för koordinering mellan olika verksamheter? Under den här sessionen lyfter vi framgångar och utmaningar som kommunerna angivit i enkätundersökningen för den årliga rapporten om brottsförebyggande arbete. Du får även verktyg för och tips på hur samordningen i din kommun kan förbättras.
- Ida Larsson, handläggare, Brå.
- Veronica Götherström, organisations- och verksamhetskonsult inom offentlig sektor, Aftonstierna AB.
- Per Törnvall, kommundirektör, Sollentuna kommun.
- Moderator: Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brå.
Konkret samverkan mot våld i nära relationer
Arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld engagerar och involverar många aktörer. Hur kan vi arbeta på bästa sätt för att nå förebyggande effekt? När gynnas arbetet av samverkan och när riskerar samverkan att bli verkningslös? På passet får du ta del av konkreta metoder för samverkansarbete, för att förebygga våld i nära relationer. Du får även ta del av erfarenheter från projekt som arbetar med att förebygga hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor.
- Ina Skanung, socialsekreterare, IFO mottag barn & familj, samt koordinator inom Trygg relation – fri från våld, Malmö stad
- Jonas Lander, sektionschef Brott i nära relation och polisens projektledare för Trygg relation – fri från våld, Polisområde Malmö, Polismyndigheten.
- Susanne Strand, professor i kriminologi, forskningsledare Centrum för våldsstudier (CVS) och forskargruppen Stalkning och partnervåld (SToP), Örebro universitet.
- Joakim Petersson, universitetslektor i kriminologi, Örebro universitet.
- Hoshi Kafashi, sakkunnig hedersrelaterat våld och förtryck, grundare av Shanazi.
- Rodin Hajo, samordnare, Shanazi Hjältar.
- Moderator: Lina Rådbrink, utredare, Brå.
Hot och våld i skolan – åtgärder i samverkan
I slutet av 2024 redovisades Skolsäkerhetsutredningen, med rekommendationer om skolans brottsförebyggande arbete. Den första delrapporteringen behandlade bland annat hur det ska gå till att förebygga grovt våld, hot och skolattacker och vad det innebär i ansvar för skola och kommun. Vem gör vad och kring vilka frågor är samverkan av största vikt? Hur ska vi agera om skolan utsätts för hot? Under den här sessionen får du utöver resultat från utredningen ta del av erfarenheter från polis, kommun och skola om samverkan och brottsförebyggande arbete i skolan.
- Jonas Trolle, tillförordnad generaldirektör, Brå och tidigare chef, Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
- Hans Karlsson, kommundirektör, Arvika kommun.
- Andreas Salsborn, redexsamordnare, Polisregion Väst, Polismyndigheten.
- Salome Kabengano, rådgivare, CVE och tidigare skolkurator på grundskola och gymnasium.
- Moderator: Carl Gynne, utredare, Brå.
Situationell prevention och CPTED i praktiken
Genom samhällsplanering, renovering och konkreta situationella brottsförebyggande insatser kan den fysiska miljön bidra till en ökad trygghet och försvåra att brott begås. Under den här sessionen får du ta del av goda exempel från arbeten där utformningen av miljön har använts som en brottsförebyggande åtgärd, bland annat utifrån metoden Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).
- Robert Aldén, chef trygghet och säkerhet, Stångåstaden.
- Unni Karlsson, fysisk planerare, Boverket.
- Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige.
- Moderator: Emelie Eriksson, utredare, Brå.
Om Råd för framtiden 2025
Råd för framtiden 2025 arrangerades i samarbete med Linköpings kommun, och ägde rum på Linköping Konsert & Kongress den 1–2 april.
Nya former för samverkan
Efter att lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft har nya arenor och samverkan med nya aktörer skapats i det brottsförebyggande arbetet. Men samverkansarbetet tydliggör även fler och nya utmaningar med struktur, ledning och formaliserad samverkan. När, och i vilka frågor ska samverkan ske med vilka aktörer, och hur kan samverkan planeras på bästa sätt?
Under 2025 års konferens får du ta del av goda exempel på brottsförebyggande arbete i samverkan, där aktörer som sjukvårdsregionerna och civilsamhället bidrar. Vi pratar också om hur vi kan arbeta brottsförebyggande på digitala arenor där brott begås, och diskuterar hur vi kan tänka utanför ramarna i det brottsförebyggande arbetet. Du får även ta del av aktuella resultat från Brås rapport om otillåten påverkan som publiceras i samband med konferensen.
År 2025 är det 25:e gången som Råd för framtiden arrangeras. Under dagarna får vi därför även ta del av tillbakablickar på vad som hänt inom det brottsförebyggande området de senaste 25 åren, och vi tittar framåt på hur arbetet kan se ut kommande år.
Program
Här hittar du programmet för Råd för framtiden 2025.
Moderatorer
- Beata Bergkvist
Utvecklingsledare, Socialförvaltningen, Linköpings kommun. - Björn Carlstedt
Brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Östergötland.
Tisdag 1 april
Förmiddagsprogram
Linköping kommuns förmiddagsprogram kl. 09:30–11:30
Innan själva konferensen börjar erbjuder Linköpings kommun ett separat förmiddagsprogram den 1 april för deltagare på plats i Linköping. Linköpings kommun ansvarar för förmiddagsprogrammet och dess innehåll. Du uppger i anmälan till Råd för framtiden om du vill delta i förmiddagsprogrammet.
Förmiddagsprogrammet kommer även att direktsändas via denna länk.
Länk till annan webbplats. Förmiddagsprogrammet sänds alltså inte via den digitala konferensplattform som används för digitalt deltagande på konferensen.
-
Inledning och presentation av Linköpings vision: Linköping – platsen där du möter framtiden
- Kristina Edlund
Kommunstyrelsens ordförande, Linköpings kommun. - Niklas Borg
Kommunstyrelsens förste vice ordförande, Linköpings kommun. - Kristin Salokannel
Polisinspektör, lokalpolisområde Linköping, Polismyndigheten.
-
Framtidsstaden Linköping
Brotten som präglat Linköping under de senaste 25 åren har successivt ändrat karaktär, och format kommunens arbetssätt till vad det är idag. Intensiva perioder av grova våldsdåd skapade ett reaktivt arbetssätt som saknade samordning och systematik. Som ett led i att utveckla det brottsförebyggande arbetet har Linköpings kommun infört en utökad säkerhetsorganisation i nära samverkan med HR-organisationen. Genom en ledningsstruktur där flera perspektiv lyfts in, både sociala och situationella, säkerställer kommunen att frågorna hanteras proaktivt. Den nya organisationen möjliggör en mer samlad lägesbild och bättre prioriteringar av åtgärder. Mycket arbete kvarstår, men ambitionen är att arbetet ska utvecklas från reaktivt till förebyggande, från kaos till systematik.
- Ulf Rumar och Robin Allard
Säkerhetsstrateger med brottsförebyggande ansvar, Linköpings kommun.
-
Lokalt brottsförebyggande arbete
Stadsdelen Skäggetorp är av polisen klassat som ett så kallat ”särskilt utsatt område”. I stadsdelen har det historiskt genomförts många olika brottsförebyggande och trygghetsskapande projekt. Det som i många fall har varit gemensamt är att det har saknats en tydlig lägesbild, formaliserade mål och en måluppföljning. Genom att implementera en metodik som baserar sig på Brås samverkansmodell, utifrån ett kunskapsbaserat angreppssätt, är ambitionen att arbetet i området ska bli effektivare och mätbart. Samverkan har nu börjat ske systematiskt mellan kommunen, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle – med en gemensam lägesbild, mot tydliga mål och med en återkommande uppföljning. På passet beskriver polisen och kommunen hur arbetet från teori till praktik har gått till och lyfter goda exempel från arbetet i Skäggetorp.
- Jessica Ljung
Kommunpolis, lokalpolisområde Linköping, Polismyndigheten. - Representanter från aktörer verksamma i Skäggetorp.
10:30–11:25 Utmaningar – nutid och framtid
Rekrytering – en samhällsfråga
Rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk är en av Linköpings kommuns stora utmaningar och en prioriterad fråga. Från att tidigare varit mer uppmärksammad och förekommande i centrala områden, kan kommunen se att rekryteringen har decentraliserats och flyttat sig till de yttre geografiska områdena. Vidare utgör sociala medier en betydande plattform för rekrytering. Gemensamt är att rekryteringen sker där våra barn och unga befinner sig, inte sällan utan närvaro av vuxna, och oberoende av socioekonomisk eller geografisk tillhörighet. Linköpings kommun arbetar idag tillsammans med flera aktörer i olika samverkansstrukturer såsom SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid), Rätt kurva samt en social insatsgrupp som inkluderar avhopparverksamhet. Men hur får vi rekryteringen till kriminella nätverk att bli en samhällsfråga, och hur kan vi skapa engagemang i lokalsamhället? Hur når vi ut till barnen, föräldrarna och föreningslivet? Linköpings kommun har arbetat med stöd av broschyren Gängsnacket, tillsammans med bland annat polis, skolor och föreningsverksamheter, för att öka medvetenheten och motståndskraften, och öka förutsättningarna för att fånga upp barn och unga i riskzonen.
- Dalal Chamoun
Socialsekreterare, Socialförvaltningen, Linköpings kommun. - Elie Georges
Fältarbetare, Socialförvaltningen, Linköpings kommun.
Förutsättningar och möjligheter för socialt brottsförebyggande arbete i Norrköpings kommun
Med grund i en uppföljning av förebyggande insatser i Norrköpings kommun, summeras några av de reflektioner som framkommit om förutsättningar och möjligheter till proaktiva insatser, särskilt i ljuset av den nya socialtjänstlagen. Framför allt lyfts utmaningar som rör hastiga förändringar av det förebyggande sociala arbetets organisatoriska förutsättningar, målgrupper och geografiska inramning.
- Magnus Dahlstedt
Professor i socialt arbete, Linköpings universitet. - Kevin Tankred
Doktorand i socialt arbete, Linköpings universitet.
Samverkan kring bidragsbrott
Polisanmälningar om bidragsbrott kan ofta vara tidskrävande för kommuner att upprätta, och inte sällan läggs dessa anmälningar ner, bland annat på grund av lågt straffvärde. Det bidrar till att många brott inte anmäls, och därför inte blir synliga i den nationella statistiken. Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen berättar om sitt arbete med felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, och om polisanmälan av bidragsbrott. En samverkansmodell har tagits fram tillsammans med Polisen för att synliggöra alla bidragsbrott i statistiken, samtidigt som resurser bara läggs på de anmälningar som leder till polisutredning.
- Klara von Eckardstein
Utvecklingsledare, Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen, Linköpings kommun.
Teknik för att komplettera och underlätta det brottsförebyggande arbetet
Linköpings kommun samarbetar idag med flera aktörer för att driva teknikutvecklingen framåt inom flera olika områden, så även inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Det görs både genom att prova teknik i egna verksamheter och på allmän plats, men även genom att skapa samverkansforum för flera aktörer där man delar och drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Nya tekniska lösningar skapar nya möjligheter att samla in data. Kameror, radar och mikrofoner möjliggör insamling av data under dygnets alla timmar. Data som sedan kan användas för att arbeta kunskapsbaserat med bland annat brottsförebyggande arbete. Men med ny teknik uppstår också nya utmaningar och risker som behöver synliggöras och hanteras i arbetet framåt.
- Joakim Falkäng
Processledare, Linköping science park. - Thomas Westlund
Forskningsområdesledare, Research Institutes of Sweden (RISE).
-
Summering och avslut av förmiddagsprogrammet
- Beata Bergkvist
Utvecklingsledare, Socialförvaltningen, Linköpings kommun. - Björn Carlstedt
Brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Östergötland.
Detta program kan komma att ändras.
Tisdag 1 april
Konferensdag 1
-
Registrering
Gäller endast deltagare på plats i Linköping.
11:30–12:30 Lunch
-
Välkomsthälsningar
- Jonas Trolle
Tillförordnad generaldirektör, Brottsförebyggande rådet (Brå). - Kristina Edlund
Kommunstyrelsens ordförande, Linköpings kommun. - Niklas Borg
Kommunstyrelsens förste vice ordförande, Linköpings kommun.
-
Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov
- Charlotta Gustafsson
Biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
-
Sjukvårdsregionernas roll i det brottsförebyggande arbetet
I Brås årliga rapport Det brottsförebyggande arbetet i Sverige från 2024 var en av slutsatserna att representanter från regionerna, till exempel sjukvården och psykiatrin, sällan deltar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Hur kan samverkan med regionerna stärkas och på vilket sätt kan regionerna bidra i det brottsförebyggande arbetet? Under den här sessionen får du ta del av erfarenheter och konkreta tips från två projekt där psykiatrin och akutsjukvården arbetar med samverkan och brottsförebyggande insatser.
- Louise Laurell
Överläkare barn- och ungdomsmedicin, med. Dr., Sektionen för akut-, infektions- och socialpediatrik, verksamhetsområde barnmedicin, Skånes universitetssjukhus (Sus), och metodansvarig för ’’child-check’’ i akutsjukvården i Region Skåne. - Christoffer Dovik
Specialistläkare akutsjukvård, SUS Lund Akutmottagningen. - Cecilia Månsson
Specialistläkare, barn- och ungdomspsykiatri, BUP Samverkan och specialiserad vård, BUP FoUU Stockholm.
13:55-14:25 Fikapaus
-
Regeringens brottsförebyggande arbete
- Gunnar Strömmer
Justitieminister.
-
Framgångsrik brottsbekämpning tillsammans
För Polismyndigheten är det brottsbekämpande uppdraget i centrum. Polisen arbetar aktivt med att förebygga, ingripa mot och utreda brott för att därigenom öka tryggheten och minska brottsligheten. Brottsbekämpningen riktas mot både den brottslighet som drabbar många medborgare, men även mot den organiserade brottsligheten som påverkar samhället negativt på systemnivå. För att lyckas behöver vi samverka med uthållighet i en obruten reaktionskedja.
- Malena Grann
Regionpolischef, Polisregion Öst, Polismyndigheten.
15:25–15:45 Förflyttning till parallella sessioner
-
Parallella sessioner
Föranmälan krävs och görs i samband med anmälan till konferensen. Läs mer om respektive session under rubriken Parallella sessioner. Välj mellan:
- Barn och unga i organiserad brottslighet
- Att få med hela kommunen i det brottsförebyggande arbetet
- Konkret samverkan mot våld i nära relationer
- Hot och våld i skolan – åtgärder i samverkan
- Situationell prevention och CPTED i praktiken
- Från norr till söder – en brottsförebyggande resa genom Sverige (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
- Så kan du använda Brås statistik i ditt brottsförebyggande arbete (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
- Stadsvandring: TTT – Testarena trygghetsskapande teknologier (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
19:00
Konferensmiddag
Gäller endast deltagare på plats i Linköping.
Detta program kan komma att ändras.
Onsdag 2 april
Konferensdag 2
-
Registrering
Gäller endast deltagare på plats i Linköping.
-
Parallella sessioner
Föranmälan krävs och görs i samband med anmälan till konferensen. Läs mer om respektive session under rubriken Parallella sessioner. Välj mellan:
- Barn och unga i organiserad brottslighet
- Att få med hela kommunen i det brottsförebyggande arbetet
- Konkret samverkan mot våld i nära relationer
- Hot och våld i skolan – åtgärder i samverkan
- Situationell prevention och CPTED i praktiken
- Från norr till söder – en brottsförebyggande resa genom Sverige (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
- Så kan du använda Brås statistik i ditt brottsförebyggande arbete (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
- Stadsvandring: TTT – Testarena trygghetsskapande teknologier (Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.)
9:45–10:15 Fikapaus
10:15–11:00 Panelsamtal
Att tänka utanför ramarna i det brottsförebyggande arbetet
Barn som begår grova brott och tjejer som intar en mer aktiv roll i kriminaliteten. Bilden av vem som är den typiska gärningspersonen kan behöva breddas för att inte målgrupper ska förbises i det brottsförebyggande arbetet. Men hur kan vi tänka för att utmana uppfattningen om vem som begår brott?
- Anita Heber
Professor, Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. - Jennifer Bolin
Utredare, Jämställdhetsmyndigheten. - Anna Ekström
Konsult och doktorand i socialt arbete, Högskolan i Gävle.
-
Digitalt brottsförebyggande arbete
Den digitala utvecklingen innebär en ny arena för brott och kräver ett annat brottsförebyggande arbete. I Danmark har de länge arbetat brottsförebyggande på den digitala arenan och det finns idag flera olika metodstöd för det arbetet. På det här passet får du inspireras av vårt grannlands arbete samt ta del av några av de konkreta verktyg som används i de danska kommunerna för att upptäcka och förebygga digitala hot och kränkningar.
Obs! Passet hålls på engelska.
- Mads Hardahl-Haugaard
Formand, SSP-Samrådet.
11:45–12:45 Lunch
-
Civilsamhällets potential i det brottsförebyggande arbetet
Civilsamhället har stor potential att bidra i det brottsförebyggande arbetet – hur kan de komma in tidigare i processen? Hur kan samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle stärkas i flera frågor, och vilken planering krävs för att få en långsiktighet i arbetet? På passet får du ta del av en lägesbild framtagen av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Lägesbilden visar civilsamhällets brottsförebyggande insatser. Du får också lyssna till Järva stadsdelsförvaltning som etablerat en välfungerande och brottsförebyggande samverkan med civilsamhället.
- Jeremija Isakovic
Projektledare, Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). - Ylva Matthew
Strateg med ansvar för trygghets- och brottsförebyggande frågor samt säkerhet, Järva stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
-
Otillåten påverkan riktad mot förtroendevalda och kommunala förvaltningar
Otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer, till exempel kriminella eller extremistiska grupperingar eller aktörer, och som riktas mot offentliga verksamheter, riskerar att allvarligt skada samhället. Du som arbetar i en kommun kan möta olika typer av aktörer som vill påverka beslut eller arbetssätt genom till exempel hot, trakasserier, våld eller skadegörelse. Det kan också handla om erbjudanden som riktar sig mot tjänstepersoner eller förtroendevalda med syfte att påverka en beslutsprocess eller tjänsteutövning. På det här passet får du ta del av viktiga resultat och rekommendationer från Brås regeringsuppdrag om otillåten påverkan. Vi presenterar även det metodstöd som tagits fram utifrån den nya kunskapen, och som riktar sig framförallt till dig som arbetar i en kommun.
- Anna Horgby
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå). - David Andersson
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå). - Lisa Pedersen
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
-
Avslutande reflektioner
Sammanfattning av dagarna samt presentation av vilken kommun som tillsammans med Brå arrangerar Råd för framtiden 2026.
- Jonas Trolle
Tillförordnad generaldirektör, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Detta program kan komma att ändras.
Om parallella sessioner
Föranmälan krävs och görs i samband med anmälan till konferensen.
Barn och unga i organiserad brottslighet
Hur kan vi samordna oss för att stoppa och förebygga att unga dras in i kriminalitet? Vilket stöd behöver de som vill lämna och hur ser vi till att det blir rätt riktade insatser som även är långsiktiga? På det här passet pratar vi bland annat om arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet (Bob), vilket stöd som finns för avhoppare samt hur hemtagning från en institution kan samordnas. Vi diskuterar även om och hur funktionsnedsättning kan innebära en ökad risk för normbrytande eller kriminellt beteende.
- Maria Melin
Projektledare, Staben, Myndigheten för delaktighet. - Lotta Lundberg
Brottsförebyggande samordnare Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob) samt Regionalt operativt center (ROC) Polisregion Stockholm, Polismyndigheten. - Anna Tellström
Enhetschef, Social- och äldreförvaltningen, Haninge kommun. - Mikail Uzunel
Verksamhetsutvecklare (resurssamordnare), Haninge kommun.
Moderator
- Anders Bolund
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Att få med hela kommunen i det brottsförebyggande arbetet
När hela kommunen har ett ansvar för det brottsförebyggande arbetet är det inte bara den externa samverkan som vidgas, utan även den interna samordningen behöver förstärkas. När många funktioner är inblandande i det brottsförebyggande arbetet är samordningen inte alltid helt enkel. Vilken struktur behövs för att skapa förutsättningar för ett effektivt arbete? Vilka krav på ledning och beslut krävs för koordinering mellan olika verksamheter? Under den här sessionen lyfter vi framgångar och utmaningar som kommunerna angivit i enkätundersökningen för den årliga rapporten om brottsförebyggande arbete. Du får även verktyg för och tips på hur samordningen i din kommun kan förbättras.
- Ida Larsson
Handläggare, Brottsförebyggande rådet (Brå). - Veronica Götherström
Organisations- och verksamhetskonsult inom offentlig sektor, Aftonstierna AB - Per Törnvall
Kommundirektör, Sollentuna kommun
Moderator
- Charlotta Gustafsson
Biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Konkret samverkan mot våld i nära relationer
Arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld engagerar och involverar många aktörer. Hur kan vi arbeta på bästa sätt för att nå förebyggande effekt? När gynnas arbetet av samverkan och när riskerar samverkan att bli verkningslös? På passet får du ta del av konkreta metoder för samverkansarbete, för att förebygga våld i nära relationer. Du får även ta del av erfarenheter från projekt som arbetar med att förebygga hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor.
- Ina Skanung
Socialsekreterare, IFO mottag barn & familj, samt koordinator inom Trygg relation – fri från våld, Malmö stad - Jonas Lander
Sektionschef Brott i nära relation och polisens projektledare för Trygg relation – fri från våld, Polisområde Malmö, Polismyndigheten. - Susanne Strand
Professor i kriminologi, forskningsledare Centrum för våldsstudier (CVS) och forskargruppen Stalkning och partnervåld (SToP), Örebro universitet. - Joakim Petersson
Universitetslektor i kriminologi, Örebro universitet. - Hoshi Kafashi
Sakkunnig hedersrelaterat våld och förtryck, grundare av Shanazi. - Rodin Hajo
Samordnare, Shanazi Hjältar.
Moderator
- Lina Rådbrink
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Hot och våld i skolan – åtgärder i samverkan
I slutet av 2024 redovisades Skolsäkerhetsutredningen, med rekommendationer om skolans brottsförebyggande arbete. Den första delrapporteringen behandlade bland annat hur det ska gå till att förebygga grovt våld, hot och skolattacker och vad det innebär i ansvar för skola och kommun. Vem gör vad och kring vilka frågor är samverkan av största vikt? Hur ska vi agera om skolan utsätts för hot? Under den här sessionen får du utöver resultat från utredningen ta del av erfarenheter från polis, kommun och skola om samverkan och brottsförebyggande arbete i skolan.
- Jonas Trolle
Tillförordnad generaldirektör, Brottsförebyggande rådet (Brå) och tidigare chef, Center mot våldsbejakande extremism (CVE). - Hans Karlsson
Kommundirektör, Arvika kommun. - Andreas Salsborn
Redexsamordnare, Polisregion Väst, Polismyndigheten. - Salome Kabengano
Rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och tidigare skolkurator på grundskola och gymnasium.
Moderator
- Carl Gynne
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Situationell prevention och CPTED i praktiken
Genom samhällsplanering, renovering och konkreta situationella brottsförebyggande insatser kan den fysiska miljön bidra till en ökad trygghet och försvåra att brott begås. Under den här sessionen får du ta del av goda exempel från arbeten där utformningen av miljön har använts som en brottsförebyggande åtgärd, bland annat utifrån metoden Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).
- Robert Aldén
Chef trygghet och säkerhet, Stångåstaden. - Unni Karlsson
Fysisk planerare, Boverket. - Magnus Lindgren
Generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige.
Moderator
- Emelie Eriksson
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Från norr till söder – en brottsförebyggande resa genom Sverige
Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.
Runt om i Sverige bedrivs dagligen ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Under den här sessionen förflyttar sig deltagarna mellan olika ”stationer” med exempel på det goda arbete som bedrivs, och får möjlighet till ytterligare nätverkande och erfarenhetsutbyte. Följ med på en brottsförebyggande resa genom Sverige!
- Anna Byström
Metodutvecklare UngNordost och projektledare En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer, Göteborgs stad. - Anders Asp
Kommunbrandman med brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag, Eskilstuna kommun. - Eva-Karin Karlsson
Säkerhetschef, Ljungby kommun. - Frida Puntonet Davidila
Utvecklingsstrateg, Umeå kommun.
Moderator
- Åsa Winfridsson
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Så kan du använda Brås statistik i ditt brottsförebyggande arbete
Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.
Brottsförebyggande rådet producerar en mängd olika statistiska produkter som du kan använda som underlag i ditt arbete. Men hur kan du kombinera uppgifter som exempelvis anmälda brott med självrapporterad utsatthet för brott, och hur ska du tolka siffrorna på rätt sätt? På det här interaktiva passet går vi igenom information som är bra att känna till om Brås statistik inför arbetet med lägesbilder. Genomgångar varvas med diskussioner där du som deltagare har möjlighet att lyfta dina specifika frågor.
- Sara Westerberg
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå). - Sofie Lifvin
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Moderatorer
- Amandha Larsson Ek
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå). - Isabelle Holmstedt
Utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Stadsvandring: TTT – Testarena trygghetsskapande teknologier
Begränsat antal platser och endast för deltagare på plats i Linköping.
Testarena Trygghetsskapande Teknologier är ett projekt som genomförts i Linköping mellan 2022 och 2024. Under projektets gång har både fysisk och digital utrustning testats, med ett fokus på att skapa tryggare och säkrare miljöer. Nu finns chansen att följa med genom Linköpings centrum för att lyssna på och inspireras av det arbete som genomförts. Under vandringen kommer du få en inblick i hur den lokala lägesbilden och pågående ombyggnationer kombinerats och kompletterats med teknik.
Obs! Rundvandring utomhus – kläder efter väder.
- Joakim Falkäng
Processledare, Linköping science park.