Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Råd för framtiden 2023

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång arrangerades den i samarbete med Borås Stad, och ägde rum på Borås Kongress den 29–30 mars 2023. Det var även möjligt att delta digitalt.

Se sessionerna i efterhand

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov

Intervju med Katarina Ramanius, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Var, när, hur? Kartläggning och lägesbild

För att utföra effektivt brottsförebyggande arbete behövs god kännedom om den lokala brottsligheten. Var sker brotten? När sker de? Hur genomförs de? Våld i nära relationer inkluderas idag allt för sällan i den lokala lägesbilden. Därför har Brottsförebyggande rådet (Brå) i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett fördjupat metodstöd om hur lokala aktörer kan kartlägga tre olika våldstyper, däribland våld i nära relationer, och förebygga att de sker.

  • Carl Gynne, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Lina Lundborg, utredare, Jämställdhetsmyndigheten.

Gå till botten med problemet - orsaksanalys

Det brottsförebyggande arbetet sammanfaller ibland med förebyggande arbete mot ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). För att kunna förebygga brott behöver vi ju förstå varför de uppstår. Men hur gör vi det? Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram Drogfria platser, ett metodstöd om hur orsaksanalys kan genomföras kopplat till platser där narkotikabrottslighet förekommer. Under denna session får du konkreta förslag på hur metodstödet kan vara till hjälp, samt tips på vägen!

  • Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Ann Rönnäng, regional brottsförebyggande samordnare, Polisregion Väst
  • Fredrik Granhag, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Västra Götaland.

Regeringens brottsförebyggande arbete

  • Gunnar Strömmer, justitieminister.

Så, vad gör vi nu? Åtgärder

Åtgärder för att förebygga brott bör, så långt det går, vara beprövade. Annars finns risken att vi sätter in åtgärder som inte fungerar eller som är skadliga. Förebyggande åtgärder riktade till barn och unga är ett område som är väl beforskat. Under denna session presenteras två metoder riktade till barn och unga: Komet (Kommunikationsmetod), en metod för att hjälpa unga som lätt hamnar i bråk och konflikter genom att utbilda föräldrar och lärare, och ACT (Acceptance and Commitment ­ Therapy/Training), en metod för att främja psykisk hälsa, resiliens och för att förebygga psykisk ohälsa.

  • Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Fredrik Livheim, legitimerad psykolog, medicine doktor, peer-reviewed ACT-trainer.
  • Martin Forster, legitimerad psykolog och fil dr. i psykologi, Karolinska institutet.

Hur ska polisen stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet?

Under 2022 presenterade Polismyndigheten sin nya brottsförebyggande strategi. Representanter från Polismyndigheten berättar under sessionen om hur deras ledning och struktur ser ut för det brottsförebyggande arbetet, samt hur strategin tillkom och varför den ansågs vara prioriterad inom Polismyndigheten. Hur ska strategin skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete? Hur kan strategin samverka med den kommande lagstiftningen om kommunalt brottsförebyggande ansvar?

  • Josef Wiklund, polisintendent, uppdragsledare för Polismyndighetens brottsförebyggande strategi, Nationella operativa avdelningen (Noa)
  • Robert Karlsson, biträdande regionpolischef, Region Väst

Har arbetet gett resultat? Uppföljning och utvärdering

Hur vet vi om det brottsförebyggande arbetet påverkat brottsligheten eller (o)tryggheten? Jo, vi följer upp och utvärderar arbetet! Under denna session får du ta del av exempel på hur lokala aktörer kan följa upp och utvärdera sitt brottsförebyggande arbete, samt framgångsfaktorer och eventuella utmaningar.

  • Christina Söderberg, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Marie Torstensson Levander, seniorprofessor, Malmö universitet.

Kvinnor i kriminella miljöer

Kvinnor är genomförare, möjliggörare och offer i det grova våldet i kriminella miljöer. Kvinnors deltagande i grov kriminalitet kan bidra till att den kriminella världen kan fortgå, bland annat genom att de inte uppmärksammas av olika samhällsaktörer. Detta är kunskaper som framkommit i Polismyndighetens rapport Kvinnors inverkan och delaktighet i det grova våldet i kriminella miljöer. Vad har detta för betydelse för det brottsförebyggande arbetet? Hur kan lokala brottsförebyggare använda sig av denna kunskap i sitt arbete?

  • Anna Ekström, verksamhetsutvecklare, Nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten.

Parallella sessioner

Agera mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer

Vad är parallella samhällsstrukturer? Hur kan lokala aktörer upptäcka tecken på att sådana förekommer? Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar ett nytt metodstöd om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.

  • Erika Sallander, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Stefan Arvidsson, polisinspektör, Polismyndigheten.
  • Therese Nordin, teamledare för brottsförebyggande, Miljöenheten, Botkyrka kommun.
  • Åsa Schelin, expert på boendefrågor, Sveriges Allmännytta.
  • Moderator: Lisa Pedersen, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism

Att arbeta med frågor som rör våldsbejakande extremism kan upplevas svårt och skapa osäkerhet hos yrkesverksamma. Så hur kan vi hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism lokalt? Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ger konkreta förslag och verktyg för detta. Vi får även lyssna till goda lokala exempel på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, och hur lokala aktörer kan samverka.

  • Björn Berglund, verksamhetsansvarig EXIT, Fryshuset.
  • Emma Holmgren, rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
  • Lisa Nordling, utredare, Enheten för barn och unga, Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltning.
  • Monica Lidén, utredare, Enheten för vuxen, Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsförvaltning.
  • Peder Englund, avdelningschef, Centrum för kunskap och Säkerhet (CKS), Borås stad.
  • Moderator: Maria von Bredow, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Tillsammans mot hatbrott

Hatbrott utgörs av brott där gärningspersonens motiv kan kopplas till fördomar eller negativa föreställningar gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Bland de hatbrott som anmäls är afrofobi det vanligast förekommande motivet, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Under sessionen diskuteras olika typfall av afrofobiska hatbrott och dess konsekvenser.

  • Lisa Wallin, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Martina Lindberg, verksamhetsutvecklare hatbrott och andra brott som hotar demokratin, Nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten.
  • Yonnas Seyoum, vice ordförande, Afrosvenskarnas riksorganisation.
  • Moderator: Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Tänk efter före – bedrägerier på internet

Samtidigt som vi använder oss alltmer av digitala lösningar, ökar också bedrägerierna på internet, och därmed oron för att utsättas för dem. Bedrägerier på internet kan drabba vem som helst, och konsekvenserna kan vara svåra – både för privatpersoner och för näringslivet. Är det upp till varje enskild person eller enskilt företag att tänka efter före – eller kan lokala aktörer samverka och göra mer i det förebyggande arbetet?

  • Fredrik Selin, jurist, Brottsoffermyndigheten.
  • Kristian Bergström, kommunpolis, Polismyndigheten.
  • Stefan Lundberg, handläggare brottsförebyggande arbete, Nationellt bedrägericentrum, Polismyndigheten.
  • Moderator: William Wikström, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).