Brå och CVE medverkar i Almedalsveckan 2025

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Hur ska vi bemöta mer komplexa hot mot Sverige?

Händelseutvecklingen i omvärlden sker snabbt och påverkar svensk säkerhet. Säkerhetspolisen konstaterar att det finns en påtaglig risk att läget kan försämras ytterligare. Myndigheter och experter varnar för att organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och statsaktörer överlappar.

Det finns flera svenska och internationella exempel på när våldsbejakande extremistiska aktörer samverkar med organiserade brottslingar för att erhålla finansiering. Dessutom har svenska och utländska medier uppmärksammat fall där främmande makt anlitat svenska gängkriminella för att agera i deras intresse. Hur ska svenska myndigheter förhålla sig till dessa hot? Räcker våra strukturer och vår beredskap till för att möta dessa utmaningar? Vad kan de som arbetar förebyggande mot brott och våldsbejakande extremism göra för att svara upp mot denna problematik?

• Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan
• Jörgen Holmlund, lärare i underrättelse, Försvarshögskolan
• Robert Kindroth, tillförordnad chef, CVE
• Anna Strempel, enhetschef, CVE

Moderator

• Marco Zamorano-Tóth, utredare, CVE

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Hur förhindrar vi att skattemedel går till våldsbejakande extremism?

Säkerhetspolisen och andra svenska myndigheter har uppmärksammat att våldsbejakande extremister och andra antidemokratiska aktörer missbrukar våra utbetalningssystem för att finansiera sin verksamhet, och främja sina agendor.

I Sverige betalas årligen miljonbelopp ut till civilsamhällesaktörer. Detta är en oerhört viktig samhällsfunktion, då idéburna och ideella organisationer spelar en central roll för fritidsaktiviteter, människors möjlighet att utöva sin religion, bistånd och välgörenhet, våldsförebyggande arbete, osv. Samtidigt har det uppmärksammats att våldsbejakande extremister, kriminella och andra destruktiva krafter missbrukar detta system för sina egna syften. CVE har under 2025 inrättat en funktion med beteckningen Enheten för fördjupade granskningar, som ska bistå offentliga aktörer som fördelar offentliga medel med att se till så att pengarna hamnar hos rätt mottagare. Hur går det till när aktörer som inte vill väl missbrukar svenska utbetalningssystem? Vad kan CVE och andra myndigheter göra för att motverka detta? Vad bör utbetalande myndigheter tänka på i sina granskningar? Hur görs dessa granskningar på ett rättssäkert sätt som inte missgynnar legitima civilsamhällesaktörer?

• Robert Kindroth, tillförordnad chef, CVE
• Patrik Schröder, samhällspolitiskt ansvarig, Fremia
  
• Anna Strempel, enhetschef, CVE
• Lynn Ehn, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten
• Jörgen Holmlund, lärare i underrättelse, Försvarshögskolan
  

Moderator

• Jenny Sonesson, pressekreterare, CVE

Arrangör: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Hur fångar vi upp ensamagerande gärningspersoner innan de begår våldsdåd?

Sverige och Europa har drabbats av flera uppmärksammade våldsdåd som planerats och utförts av ensamagerande gärningspersoner som inspirerats av våldsbejakande extremistiska ideologier och våldspropaganda. Det största hotet kommer inte nödvändigtvis från grupper eller organisationer.

Många ensamagerande gärningspersoner är unga, ibland minderåriga. Det rör sig nästan alltid om män eller pojkar. Även om personerna agerar på egen hand kan de ingå i en upplevd eller reell gemenskap, framförallt online. I digitala forum sprids våldsbejakande extremistisk propaganda, uppmaningar om att begå attentat och instruktioner om hur man går tillväga. Ofta förekommer problematik med psykisk ohälsa och annan sårbarhet hos de som radikaliseras. De ideologiska drivkrafterna kan vara grumliga och överlappa med upplevda oförrätter. En radikaliseringsprocess kan gå fort. Hotet från ensamagerande gärningspersoner är således komplext och svårbedömt. Ökad kunskap och samarbete mellan myndigheter, skola, sjukvård, socialtjänst och civilsamhälle krävs. Välkommen till ett seminarium där du får lära dig mer om risk- och skyddsfaktorer för att kunna fånga upp personer som kan vara på väg i en destruktiv riktning.

• Maria Öhman, tf biträdande chef, CVE
  
• Stefan Krakowski, överläkare i psykiatri och författare
• Jonas Lemon, projektledare, RFSU
• Kristina Taylor, ordförande och leg psykolog, Psykologförbundet

Moderator

• Jenny Sonesson, pressekreterare, CVE

Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Barn som begår allvarliga brott – varför lyckas samhället inte fånga upp dem i tid?

De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten, men insatserna som barnen får matchar sällan behoven. Problemen är särskilt stora bland barn som är involverade i kriminella nätverk.

Barn under 15 år är inte straffmyndiga, men när de begår allvarliga brott får polis eller åklagare besluta om att genomföra en så kallad LUL-utredning. Brå har gått igenom LUL-utredningar för 430 barn som genomfördes huvudsakligen under 2023, och socialtjänstens utredningar för 215 av dessa barn. Resultatet visar att barnen generellt har en omfattande problematik på flera livsområden.

Det handlar till exempel om barn som växer upp med svårigheter i hemmiljön, som är utagerande och som har svårigheter i skolan. Närmare hälften av de LUL-utredda barnen hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos.

En slutsats är att fler aktörer än socialtjänsten behövs för att på ett verkningsfullt sätt förebygga tidig debut i allvarlig brottslighet.

Hur ska samhället förhindra att barn hamnar i allvarlig brottslighet, och vilka insatser behövs för att kriminaliteten inte ska fortsätta? Barn med NPF och andra funktionsnedsättningar är en särskilt utsatt grupp - hur kan socialtjänsten och andra aktörer bli bättre på att anpassa insatser och bedömningar utifrån de barnens behov?

• Monika Karlsson, utredare, Brå
• Anders Bolund, utredare Brå
• Maria Melin, processamordnare, Myndigheten för delaktighet
• Monica Persson, ordförande, Sveriges förenade socialchefer
• Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef i Bergslagen
• 
  

Moderator

• Karin Svanberg, enhetschef, Brå

Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brott på landsbygden – hur ser brottsligheten ut utanför storstäderna, och hur ska vi förebygga den?

På landsbygden är brottsligheten generellt lägre än i städerna. Men få poliser på stora geografiska ytor, tystnadskultur och sämre samhällsservice kan innebära utmaningar för det brottsförebyggande arbetet.

Nästan alla typer av brott är mindre vanliga på landsbygden än i städerna, Det finns dock tecken på att skillnaderna mellan brottsligheten i stad och land kommer att minska. Organiserad brottslighet har länge betraktats som ett storstadsproblem, men idag finns den också i mindre orter och på landsbygden. De kriminella nätverkens rekrytering av barn och unga sker också oftare på sociala medier, vilket gör brottsligheten mer oberoende av en fysisk plats.

På landsbygden finns ofta en större samhörighet mellan invånarna jämfört med i städerna. Det är enkelt att veta till vem man ska vända sig till för att få hjälp med något. Men närheten kan även leda till att man inte vill lägga sig i, eller agera på, angelägenheter som berör någon man har en personlig relation till.

Vad kan polisen göra för att bli mer synlig även på landsbygden? Vad händer med tilliten till samhället och rättsväsendet när samhällsservicen förändras? Kan näringslivet bidra till ett tryggare samhälle i glesbygden?

• Sara Jonsson, utredare, Brå
• Tyra Kloth, samhällsplanerare, Stiftelsen Tryggare Sverige
• Malin Svanholm, kommunstyrelsens ordförande i Kramfors (S)
  
• Eric Lundberg, VD ICA Sverige
• Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef i Bergslagen

Moderator

• Karin Svanberg, enhetschef, Brå