Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Råd för framtiden 2022

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång arrangerades konferensen i samarbete med Gävle kommun, och ägde rum på Gävle konserthus den 7–8 april 2022. Det var även möjligt att delta digitalt.

Se sessionerna i efterhand

Polisens brottsförebyggande arbete

En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga brott. I det brottsförebyggande arbetet samverkar polisen med andra aktörer i samhället. Hur påverkas polisen av lagförslaget om kommunernas brottsförebyggande arbete? Och hur kan samverkan mellan dem stärkas i och med detta?

  • Ulf Johansson, regionpolischef, Region Mitt

Regeringens brottsförebyggande arbete: Tillsammans mot brott

  • Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov 2022

Intervju med Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef på Brås enhet för utveckling av brotts­förebyggande arbete.

Stöd till lokal individsamverkan

De två arbetsformerna för individsamverkan – SIG (sociala insatsgrupper) och SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) – finns idag i minst 154 kommuner. Socialstyrelsen, Brå och Polismyndigheten, som arbetar med det nationella utvecklingsstödet, presenterar här ett konkret stöd att använda i det lokala arbetet med att förebygga och bryta kriminalitet hos ungdomar.

  • Elisabet Sjöström, utredare, Socialstyrelsen
  • Christina Söderberg, projektledare/utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)
  • Emma Ravald, verksamhetsutvecklare, nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten.

Hur kan kommuner arbeta förebyggande mot välfärdsbrott?

Det händer att företag och föreningsverksamhet används som brottsverktyg i ekonomisk brottslighet. Därför satsas alltmer på att förebygga sådan så kallad välfärdsbrottslighet, och kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Hur kan kommunerna arbeta för att minska risken för välfärdsbrott?

  • Susanne Howard, samordnare, Skatteverket

Gles- och landsbygdsproblematik i en internationell kontext

Föreläsningen är på engelska.

Effektivt brottsförebyggande arbete ska bedrivas kunskapsbaserat och utgå ifrån en lokal lägesbild. I denna presentation beskrivs befintlig vetenskaplig forskning och kunskap om att förebygga brott i glesbygd och landsbygd, i en internationell kontext. Dessutom övervägs praktiska åtgärder för hur vi kan arbeta brottsförebyggande på gles- och landsbygd, samt framtiden för det

  • Vania Ceccato, professor på urbana och regionala studier, Kungliga Tekniska Högskolan,
  • Dr. Alistair Harkness, lektor i kriminologi vid University of New England (UNE) i Australien, där han också är co-director för Centre for Rural Criminology

Kommunens ansvar i arbetet mot miljöbrott och avfallsbrott

Illegal avfallshantering kan få stora konsekvenser, både för miljön och för människors hälsa. Kommunerna har ett tillsynsansvar för avfallshantering, och har därför en central roll för att motarbeta detta växande problem. Naturvårdsverket presenterar här slutsatserna från regeringsuppdraget Förstärkta insatser mot brottslighet på avfallsområdet, samt en planerad vägledning för kommunernas tillsyn av avfallshantering.

  • Henrik Sandström, handläggare, Naturvårdsverket

Framtidens brottslighet

Att arbeta i nuet kräver insikter om framtiden, när den fysiska världen alltmer smälter samman med den digitala och dess eskalerande utveckling. Den här presentationen handlar om hur man kan arbeta med osäkerhetsfaktorer och hur insikter om trenderna i dagens samhälle kan göra oss bättre rustade att möta framtidens brottsproblematik.

  • Per Klingvall, rådgivningschef, SSF Stöldskyddsföreningen

Så ser narkotikamarknaden ut i Sverige

Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Brå presenterar här fakta och analys om dagens narkotikamarknad.

  • Anna Jonsson, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)

Skolan – både brottsförebyggande och brottsgenererande?

Skolans roll betonas ofta som viktig för att förebygga brott. Men kan skolan även främja brottslighet bland barn och ungdomar? Hur kan sociodemografiska faktorer förklara skillnaderna i brottslighet, skolor emellan?

  • Julia Sandahl, fil.dr i kriminologi, Stockholms universitet

Kommunlagstiftningen – vad betyder den för dig som lokal brottsförebyggare?

Under 2023 kan kommuner enligt lag få ansvar att förebygga brott. Syftet med den föreslagna lagen är att ge förutsättningar för effektivt brottsförebyggande arbete, genom att ställa krav på att detta ska ske på ett kunskapsbaserat sätt och i samverkan. Under sessionen diskuteras vad lagförslaget innebär för kommuner och deras samverkansparter. Vad kan du som lokal brottsförebyggare göra för att möta lagkraven?

  • Greta Berg, expert brottsförebyggande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
  • Håkan Jarborg Eriksson, chef, utvecklingscentrum syd, nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten
  • Malin Wiktoreng, nationell brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelserna.
  • Moderator: Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Barn och unga – så kan vi motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott

Brott som begås av barn och unga är ständigt i fokus i lokalt brottsförebyggande arbete. I detta seminarium presenterar Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med rekommendationer på insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott bland barn och unga, samt en kartläggning av socialt fältarbete. Vi får även ta del av en vägledning i arbete med risk, behov och mottaglighet i sociala insatsgrupper (SIG).

  • Elisabet Sjöström, utredare, Socialstyrelsen
  • Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi, Örebro universitet
  • Therese Olmsäter, utredare, Socialstyrelsen.
  • Moderator: Maria von Bredow, utredare, Center mot våldsbejakande extremism

Hur ska vi veta vad som fungerar? Om utvärdering och uppföljning

Att utvärdera och följa upp brottsförebyggande arbete är viktigt för att ta reda på vad som fungerar och var det är mest effektivt att lägga sina resurser. Under denna session presenteras ett exempel på systematisk uppföljning. Vi får även höra om goda exempel på utvärderingar som utförts.

  • Daniel Örnberg, utvecklingsledare, Region Västerbotten
  • Johan Rosquist, universitetslektor, Linnéuniversitetet
  • Tobias Karström, samhällsplanerare/utredare inom trygghet och brottsförebyggande arbete, Urban utveckling.
  • Moderator: Christina Söderberg, projektledare/utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)

Hur kan näringslivet inkluderas i det brottsförebyggande arbetet?

Näringslivet utgör en arena för brott, och det drabbas också hårt av brottslighet. Samtidigt är det lokala näringslivet en viktig aktör för ett effektivt brottsförebyggande arbete i nära samverkan med kommunen. Under denna session lyfter vi lokala exempel på sådant brottsförebyggande arbete, och presenterar ett nationellt utformat praktiskt stöd till kommunerna.

  • Malin Bergqvist, hållbarhetsstrateg social hållbarhet, Åre kommun
  • Malin Lindh, förenings- och folkhälsostrateg, Munkfors kommun
  • Mariana Handler, kommunpolis, Polismyndigheten
  • Pontus Lindström, näringspolitisk expert, Företagarna
  • Susann Haggren, näringspolitisk rådgivare, Svenskt Näringsliv.
  • Moderator: Carl Gynne, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)

Våld i ungas parrelationer – omfattning, karaktär och riskfaktorer

Våld i nära relation är ett stort nationellt brottsproblem, och det är utbrett även i unga åldrar. Brå presenterar den senaste forskningen om våld i ungas parrelationer, och vi får även ta del av exempel på hur man kan arbeta förebyggande mot detta.

  • Johan Nikula, projektledare, MÄN
  • Lisa Westfelt, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)
  • Monika Sellgren Karlsson, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)
  • Ulrika Granskog, processledare, UmeBrå, Umeå kommun
  • Zandra Kanakaris, grundare och generalsekreterare, 1000 möjligheter.
  • Moderator: Monica Forsman, särskilt sakkunnig i jämställdhet, Länsstyrelsen Västerbotten