Råd för framtiden 2021

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång genomfördes konferensen digitalt den 14–15 april och samarrangerades med Karlstads kommun.

Se sessionerna i efterhand

Sofiastudien – riskfaktorer hos barn i förskoleåldern

De allra flesta barn utvecklas på ett positivt sätt, men några drabbas av beteendemässiga, sociala och/eller fysiska problem som håller i sig över tid. Dessa problem tar ofta sin början redan i tidig ålder, och vi behöver veta mer om varför detta sker. I Sofiastudien ingår barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun och Karlstads universitet, tillsammans med Örebro universitet. Hur kan kommuner hantera riskfaktorer hos barn i tidig ålder och varför är det viktigt att just tidigt hantera detta?

Birgitta Persdotter, universitetslektor i socialt arbete, Karlstads universitet;
Maria Holm, rektor och SOFIA-samordnare, barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun,
Henrik Andershed, fil.dr / Phd, Professor i kriminologi och psykologi, Örebro universitet.

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – nuläge och utvecklingsbehov 2021

Intervju med Karin Svanberg, enhetschef på Brås enhet för utveckling av brottsförebyggande arbete, om det brottsförebyggande arbetet i Sverige under 2020.

Att förebygga och upptäcka välfärdsbrott lokalt – erfarenheter från fältet

Idag riktas stort fokus på välfärdsbrott, både i den politiska debatten och hos utbetalande myndigheter. De välfärdsbrott som drabbar landets 290 kommuner och 21 regioner faller dock ofta i skuggan av de välfärdsbrott som drabbar staten. I detta samtal får vi veta mer om vilka typer av välfärdsbrott kommuner och regioner kan drabbas av. Vi tar upp frågor såsom: Hur vet organisationen att den är drabbad? Vad krävs för att stärka dess förmåga att upptäcka brotten? Hur kan de förebyggas? Dessutom diskuteras erfarenheter av att utreda och polisanmäla brotten.

Mikael Petersson, utredare, Borås stad;
Linnéa Graaf, processledare fördjupade uppföljningar, hälso- och sjukvårdsförvaltningen i region Stockholm.
Moderator: Johanna Skinnari, biträdande enhetschef på Brå.

Regeringens brottsförebyggande arbete: Tillsammans mot brott

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister.

Informationsdelning mellan socialtjänst och polis i brottsförebyggande arbete med barn och unga

Vilka är förutsättningarna för informationsdelning mellan polis och socialtjänst, i det brottsförebyggande arbetet kring barn och unga under 21 år? Hur kan denna informationsdelning förbättras? Utifrån en nyligen publicerad rapport från Brå belyser denna presentation möjligheter och begränsningar vid informationsdelning i samband med brottsförebyggande arbete. Först presenteras sammanhang och scenarier för informationsdelning, samt kännedom och tolkningar av sekretesslagstiftningen. Slutligen diskuteras problem, strategier och förändringsbehov – samt avvägningar mellan integritet och effektivitet.

Anna Gavanas och Erik Madsén, bägge utredare på Brå.

Innovation i den kunskapsbaserade processen

Föreläsningen är på engelska.

Att utveckla vår förmåga att arbeta innovativt i brottsförebyggande arbete är av stor vikt för att förbättra vår praktik. Utifrån teorier och framgångshistorier utvecklar vi åtgärderna, som anpassas efter våra olika förutsättningar och rådande omständigheter. Också för detta krävs innovation, som med andra ord behövs i alla steg i ett kunskapsbaserat arbete. Paul Ekblom berättar i denna föreläsning för oss om processmodellen 5Is, och hur den kan användas för att främja intelligent innovation inom brottsförebyggande arbete.

Paul Ekblom, professor emeritus, forskningscentret Design Against Crime, University of the Arts London; gästprofessor vid Department of Security & Crime Science, University College London.

Strategiska brott och upphörandeprocessen

Strategiska brott kallas de brott, bland brottsdebuterande unga, som pekar mot en fortsatt högaktiv brottslighet. Vilka huvudbrott i ungdomars debutlagföring är det som statistiskt sett innebär störst risk att senare tillhöra den grupp personer som lagförs nio gånger eller fler under en uppföljningsperiod? Brå har undersökt detta i två tidigare studier, och uppdaterar nu kunskapen på området med en tredje studie om strategiska brott. Den omfattar även en genomgång av forskningen om den så kallade upphörandeprocessen – den förändring som innebär att brottsaktiva personer slutar begå brott – och presenterar en bild av de centrala faktorer som underlättar respektive försvårar ett upphörande.

Jonas Öberg och Olle Westlund, bägge utredare på Brå.

Sluta skjut och det fortsatta arbetet med Group Violence Intervention (GVI)

Brå har konstaterat att dödligt skjutvapenvåld kopplat till kriminella miljöer är ett problem som ökar i Sverige. Med anledning av detta har Brå tagit initiativ till att här i Sverige implementera en amerikansk metod mot grovt våld, kallad Group Violence Intervention (GVI). Arbetet med implementeringen har skett i samverkan med Polismyndigheten. Sedan 2018 har metoden, som bedrivits i form av projektet Sluta skjut i Malmö, hunnit bli ordinarie verksamhet i Malmö och utvärderats av Malmö universitet. Hur fungerar den amerikanska metoden GVI i Sverige? Vilka effekter har man sett? Vad händer härnäst?

Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi, prefekt för institutionen för kriminologi, Malmö universitet;
Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, föreståndare för enheten för polisiärt arbete, Malmö universitet;
William Wikström, projektledare på Brå;
David Kennedy, professor i straffrätt och chef för forskningscentret National Network for Safe Communities (NNSC) vid John Jay College of Criminal Justice, i New York.

Nya grepp mot återfall i brott – vad innebär det och vem gör vad?

Under seminariet presenteras den nationella samordningsstrategin för avhopparverksamhet, som beskriver de samverkansstrukturer som behöver finnas på lokal, regional och nationell nivå för att uppnå ett effektivt och samordnat arbete med avhoppare. Utifrån detta ligger seminariets fokus på den lokala och regionala nivån. Vilka utmaningar finns? Hur kan de tacklas? Vilken roll har civilsamhället?

Anders Forsgren, expert, Kriminalvården;
Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet;
Anna von Reis, avdelningschef, Malmö stad;
Zeke Wikström, kommunpolis/lokal avhopparsamordnare, Polismyndigheten.
Moderator: Charlotta Gustafsson, utredare och biträdande enhetschef på Brå.

Hur kan vi bygga ett kunskapsbaserat och systematiskt arbete när våra förutsättningar är så olika?

Brottsförebyggande rådet har, med boken Samverkan i brottsförebyggande arbete, utvecklat ett praktiknära stödmaterial för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det finns ett stort behov av att fortsätta utveckla och fördjupa det praktiknära stödet, inte minst inom några särskilt efterfrågade delområden, såsom kartläggning och lägesbild. Brå har därför tagit fram ett fördjupat praktiknära stöd som ska svara upp mot behovet, oavsett tidigare kunskaps- och kapacitetsnivå. Fokus är att det går att arbeta kunskapsbaserat oavsett organisationens storlek eller förutsättningar. Sessionen lyfter fram tre goda lokala exempel att inspireras av – från den befolkningsmässigt lilla till den mellanstora och stora kommunen.

Per Ehrengren, säkerhetsstrateg, Sigtuna kommun;
Ida Larsson, samordnare för integration och folkhälsa, Knivsta kommun;
Emma Stedt, säkerhetsstrateg, Helsingborgs stad.
Moderator: Carl Gynne, utredare, Brå.

Framtidens ordningsvakter, en brottsförebyggande resurs?

Ordningsvakter anlitas i allt större utsträckning runt om i landet, och nu ska regelverket för detta moderniseras och anpassas efter dagens förhållanden. Den statliga utredning som regeringen har tillsatt ska redovisa sitt arbete i maj. Hur används ordningsvakter idag? Och hur bör de användas i framtiden?

Ylva Norén Bretzer, lektor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet;
Rafael Kiersz, polisinspektör och processsutvecklare för bevakning, Polismyndigheten;
Lars Sjöberg, processledare, Polismyndigheten.
Moderator: William Wikström, utredare, Brå.

Motorburen problematik – vad kan vi göra för att förebygga och minska brott och ordningsstörningar?

Brottsförebyggande rådet har samlat in erfarenheter av så kallad motorburen problematik, och hur polis och kommun genomfört aktiviteter för att minska problemen med högt ljud, störande körning, nedskräpning, fylla och skadegörelse. Här beskrivs arbetet, utmaningarna och möjligheterna, genom några exempel på regionala och lokala insatser, för att inspirera andra lokala aktörer att arbeta med problemen.

Camilla Tjernberg, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen i Västra Götalands län;
Patrik Wallin, brottsförebyggande samordnare, region Bergslagen, Polismyndigheten;
Jonas Wendel, lokalpolisområdeschef, Arvika, Polismyndigheten.
Moderator: Linda Lindblom, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).

Orsaksanalys … är det mödan värt?

Varför sker brotten på en viss plats? Eller varför främst vid vissa tillfällen? Många gånger är detta inte en slump, utan beror på faktorer som kan besvara dessa frågor. Genom att analysera detta kan vi förstå vad som behöver göras, såväl för att åtgärda befintliga problem som för att arbeta förebyggande.

Thomas Ahlskog, trygghetschef, MTR Nordic;
Thomas Bergqvist, brottsförebyggande handläggare, polisområde Södermanland, Polismyndigheten;
Eva Carlsson, brottsförebyggande samordnare, Eskilstuna kommun.
Moderator: Anders Green, utredare, Brå.

Ungdomar och brott ur olika perspektiv

Ungdomar och brott är ett ständigt aktuellt ämne. Under seminariet får vi ta del av lokala exempel på framgångsrikt brottsförebyggande arbete riktat till barn och unga. Hur kan socialtjänst och skola samverka mer effektivt förebyggande inom ramen för skoldagen? Hur kan ett förebyggande arbete mot så kallad sugardating gå till? Hur kan ungas delaktighet bidra till minskad ungdomsbrottslighet?

Malin Andersson, uppsökande socialsekreterare prostitution, Ungdomsjouren, Stockholms stad;
Karolina Hellberg, utredare, socialförvaltningen i Stockholms stad,
Maj Pettersson, projektledare och sakkunnig i frågan om ungas delaktighet, Fryshuset.
Moderator: Christina Söderberg, utredare, Brå.

Skolan och det brottsförebyggande arbetet

Resultaten från Skolundersökningen om brott 2019 visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för brott minst en gång under de senaste tolv månaderna och att skolan är den plats där de oftast utsätts. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, bland både tjejer och killar. Hur kan vi öka tryggheten och se till att färre brott begås i skolan? Hur kan vi utveckla det brottsförebyggande arbetet i tillsammans? Seminariet tar upp erfarenheter av situationella åtgärder i skolan.

Marika Haug, stiftelsen Tryggare Sverige;
Annie Lees, brottsförebyggande samordnare vid Länsstyrelsen Blekinge län.
Moderator: Linda Lindblom, utredare, Brå.

Kris, samverkan och utveckling

I och med covid-19-pandemin har bland annat sociala frågor och konsekvenser kommit mer i blickfånget, och både styrkor och brister i samverkan blottlagts. Länsstyrelsen i Kalmar läns krisorganisation möter här Torsås kommun, i ett samtal om både intern och extern samverkan. Vilken betydelse har samverkan? Vad innebär god samverkan? Och hur skapar vi förutsättningar för den?

Niclas Karlsson, krisberedskapshandläggare, Länsstyrelsen i Kalmar län;
Anna Wägbring, folkhälsosamordnare, Torsås kommun.
Moderator: Melker Labory, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen i Kalmar län.