Om statistiken över misstänkta personer

Statistikens ändamål

Statistikens syfte är att redovisa antal och struktur för de personer som misstänks för brott över tid. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under redovisningsperioden. Ändamålet med statistiken är att tillhandahålla en övergripande bild som kan användas för insyn i, granskning av och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning.

Statistikens innehåll

I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som av polis, tull och åklagare bedömts vara minst skäligen misstänkta för brott, och där ett beslut fattats under referensåret, som innebär att utredningen av brottsmisstanken avslutats. Ungdomar som inte är straffmyndiga (under 15 år) redovisas inte i statistiken över misstänkta personer.

I statistiken särredovisas även misstänkta personer med lagföringsbeslut. De utgör den delpopulation av de brottsmisstänkta personerna för vilka brottsmisstanken har handlagts med ett lagföringsbeslut. Med lagföringsbeslut menas att åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller att åtalsunderlåtelse alternativt straffvarning meddelats för personen. Personer för vilka brottsmisstankarna har förundersökningsbegränsats eller resulterat i övriga beslut ingår inte i kategorin personer med lagföringsbeslut.

Statistiska mått

Både statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas i antal personer. I statistikrapporten förekommer också antal per 100 000 invånare. I det fallet standardiseras antalet misstänkta personer med medelfolkmängden för de straffmyndiga personerna under referensåret.

Variabler

Statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas efter variablerna

• Ålder: Avser den misstänkta personens ålder vid brottstidpunkten. Samma person redovisas endast i en åldersgrupp.
• Kön: Avser den misstänkta personens juridiska kön. Samma person redovisas endast med ett kön.
• Brottstyp: Avser typen av brott personen är misstänkt för. Om personen har misstänkts för flera brottstyper under referensåret redovisas personen under flera brottstyper.
• Antal brott: Avser antal brott som personen har misstänkts för och där utredningen avslutats under referensåret.
• Region: Avser den region där personen handlagts som misstänkt för brott under referensåret. Personen kan redovisas i flera regioner om personen misstänkts i flera regioner under referensåret.

Kategorisering av brott

Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som i statistiken över anmälda brott, handlagda brott och handlagda brottsmisstankar. Kategoriseringen utgår från olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott i sammanfattningen av statistiken över Anmälda brott).

Regional fördelning

Statistiken över misstänkta personer redovisas för hela landet och per region. Redovisningen efter region är baserad på de utredande myndigheternas geografiska indelning, som infördes den 1 januari 2015 i samband med polisens nya organisation. Omorganisationen innebar att de tidigare 21 länspolis­myndigheterna slogs ihop till en Polismyndighet, indelad i sju regioner. Åklagarmyndigheten anpassade samtidigt sin organisation till motsvarande områden.

Insamling och bearbetning

Statistiken över misstänkta personer baseras på uppgifter från Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Tullverket. Även uppgifter från Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket ligger till grund för statistiken.

De beslut som Polisen fattar för att avsluta ett ärende registreras i ärende­hanteringssystem (Durtvå). Även uppgifter från Kustbevakningen registreras i Polisens system. Åklagaren registrerar uppgifter och beslut om misstänkta personer i sitt ärendehanteringssystem Cåbra. Där registreras också uppgifter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Tullverket registrerar avslutande beslut och andra uppgifter i sitt ärendehanteringssystem (Bus). Uppgifter från samtliga ärendehanteringssystem levereras löpande till Brå.

Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Bland annat sker validering mot XML-scheman redan vid inläsning av materialet i Brås databas. Vidare genomförs en rad olika kontroller av de elektroniskt överförda transaktionerna. Bland annat kontrolleras att informationen är angiven med rätt format, att innehållet i övrigt är giltigt enligt gemensamma informationsstrukturer inom rättsväsendet och i övrigt är rimligt. Vidare kontrolleras att objekt logiskt följer verksamhetsflöde och att relationerna dem emellan är korrekta. Därutöver görs även antalskontroller av transaktionerna för att upptäcka om transaktioner saknas. Felaktigheter justeras, ibland genom kontakt med uppgiftslämnarna. När materialet är färdigkontrollerat förs det över till statistikdatabasen för långtidslagring. En slutlig kontroll av konsistensen och rimligheten i statistiken görs dessutom efter att statistiktabellerna har framställts.

Jämförbarhet över tid

Vid tolkning av utvecklingen måste hänsyn tas till att antalet gärningspersoner som anträffas och identifieras av Polisen och andra brottsutredande myndigheter kan förändras över tid. Möjligheten att identifiera och knyta en gärningsperson till brottet varierar, bland annat beroende på brottstypen och på de brottsutredande myndigheternas prioriteringar. Även enstaka händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år, vilket är viktigt att känna till vid jämförelser över tid.