Målsägare vid brottsanmälan

*) Våldtäkt och oaktsam våldtäkt samt våldtäkt mot barn.

**) Försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp.

Huvudresultatet för 2024

Antalet registrerade målsägare för brotten som redovisas i rapporten varierar ganska mycket. Den största gruppen målsägare år 2024 bland de brottstyper som ingår i målsägar­statistiken fanns för misshandelsbrott med 68 388 personer. Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen ofredande, med 50 170 personer och för brottstypen olaga hot, med 44 601 personer. Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp (1 223 personer), samt människorov (457 personer).

Utveckling över tid för de utvalda brottstyperna

Jämfört med förra året noteras den procentuellt största uppgången av antalet målsägare för ofredande som har ökat med 11 procent. Ökningen har skett inom alla åldersgrupper och bland båda könen. Antalet målsägare har inte ökat lika mycket vid de andra stora brottstyperna. De visade en jämnare utveckling. Jämfört med året innan ökade antalet målsägare för misshandel med en procent, medan antalet målsägare för olaga hot i princip inte ökade.

Antalet målsägare för personrån har minskat med 25 procent sedan föregående år. Det skedde både bland män och pojkar som kvinnor och flickor och inom alla åldersgrupper. Jämfört med föregående år har antalet målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp minskat med 13 procent.

Under tioårsperioden har det skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare. Ett exempel på en ökning är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp. Där har antalet målsägare ökat med 44 procent. Det var framför allt antalet pojkar 15–17 år och män 18–24 år som ökade.

Antalet målsägare för fickstöld har samtidigt minskat med 63 procent mellan 2015 och 2024. För tio år sedan fanns det ungefär lika många målsägare för fickstöld som för olaga hot och ofredande. Antalet målsägare har under tioårsperioden minskat något för misshandel (-4 procent) och olaga hot (-5 procent) och ökat något för ofredande (+1 procent).

För våldtäkt har antalet målsägare ökat med 53 procent för kvinnor och flickor, samt 64 procent för män och pojkar sedan 2015. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler handlingar.

Könsfördelning bland registrerade målsägare 2024

Könsfördelningen skiljde sig mycket åt mellan de brottstyper som ingår i rapporten.

• Vid våldtäkt var de flesta målsägare kvinnor eller flickor (92 procent). Även vid sexuellt ofredande var det en stor andel kvinnor eller flickor (87 procent).
• Å andra sidan var de flesta målsägare män eller pojkar vid personrån (82 procent), och vid försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp (72 procent).

Det finns dock brottstyper, exempelvis olaga hot, där könsfördelningen var relativt jämn.

Könsfördelningen av målsägare för olika brott har varit relativt stabil över tid. Störst skillnad jämfört med 2015 var det för målsägare för försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, där andelen kvinnor eller flickor ökade med 6 procentenheter under dessa år.

Åldersfördelning bland registrerade målsägare 2024

Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2015–2024. Överlag registrerades små barn (0–6 år) samt personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Jämfört med alla pojkar och män som registrerades som målsägare för våldtäkt var dock en relativt stor andel av målsägarna små pojkar i åldern 0–6 år (17 procent). För äldre personer (65 år och äldre) var ofredande och fickstöld de brottstyper som de oftast registrerades för som målsägare, bland de brott som ingår i rapporten.