Brottskoder

Om brottskoder

Vad är brottskoder?

Brottskoder används av de myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott, och ligger till grund för statistiken över anmälda brott, handlagda brott, handlagda brottsmisstankar och misstänkta personer. Utöver statistisk kunskap är brottskoder viktiga för polisens operativa verksamhet, resultatredovisning och resursfördelning.

Klassificering av brottskoder utgår från gällande lagstiftning och den information som finns om brottet vid anmälningstillfället. För många brott säger brottskoden också något om omständigheterna vid brottet, exempelvis kön och ålder på den utsatta samt även plats för brottet.

Var hittar jag de senaste brottskoderna?

Brottskoderna publiceras i publikationen Klassificering av brott (se länk till senaste versionen ovan).

Brå har ansvaret för Sveriges officiella kriminalstatistik och därmed också systemet för brottskoder. Brottskodsystemet omarbetas årligen – eller oftare vid behov. Vanligtvis uppstår behov att revidera brottskoder när en ny strafflag träder i kraft eller befintliga lagar ändras. I andra fall kan behov av att särskilja information kring en viss typ av brottslighet motivera förändring.

Så tas nya brottskoder fram

Inför revidering efterfrågar Brå önskemål om nya eller ändrade koder via kontaktpersoner från sex andra myndigheter: Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, och Skatteverket. Respektive kontaktperson samlar in och förmedlar önskemål, samt prioriterar utifrån myndighetens egna verksamhetsområden och behov. Utifrån dessa önskningar sammanställer Brå ett förslag som går ut på remiss till samrådande myndigheter innan slutligt beslut för godkännande tas av Brås generaldirektör. De beslutade koderna börjar därefter användas unisont.

Önskningar sammanvägs med hänsyn till den officiella statistikens samtliga användare – behoven handlar ofta om ytterligare information om brottet, det vill säga omständigheter omkring brottet som inte framgår av lagrummet. I arbetet tas också hänsyn till konsekvensen av förändringar. En utökning eller detaljering av brottskoder kan innebära en risk för sämre kvalitet på den information som registreras och kan även försvåra statistiska uppföljningar över tid. Det är därför viktigt att vara försiktig med förändringar.

Vid införande av nya koder görs en initial bedömning efter fastställda kriterier för att säkerställa kvaliteten:

• brott som representeras av brottskoder ska vara reglerade i svensk lagstiftning
  
• efterfrågad information ska passa in i brottskodsstrukturen
• informationsbehovet ska vara varaktigt
• registrering av efterfrågad information ska förväntas hålla god kvalitet.
  

Dessa grundläggande principer måste vara uppfyllda vid införandet av nya brottkoder. Av praktiska skäl bör också antalet brottskoder hållas nere och därför gäller att en ny brottskod också bör avse:

• brottslighet som anmäls i större omfattning, eller
• allvarlig brottslighet, eller
• en, av regering eller rättsväsendet, prioriterad brottslighet.

Det kan utöver dessa skäl finnas andra centrala och/eller mycket angelägna verksamhetsmässiga skäl att införa nya brottskoder.

Varför finns det inte fler brottskoder?

Ju fler koder det finns att välja på, desto svårare blir det för uppgiftslämnaren att välja rätt kod. Det är inte heller alltid säkert att all den information som koderna innefattar finns tillgänglig när anmälan upprättas och då finns risken att man väljer den kod som passar bäst fast den inte är helt korrekt.

Lagstiftningen utgör basen för brottskoder, men förutom lagstödet kan koden även omfatta information om andra omständigheter kring brottet. När det gäller brott mot person kan brottskoden omfatta information om brottsoffrets kön och ålder samt relation till gärningspersonen. Ett exempel är koden 9304 som motsvarar ”Misshandel, annan än grov, utomhus, mot pojke, 0-6 år, bekant med offret”. Misshandel av normalgraden är den information som regleras i lag (brottsbalken 3 kap 5 § BrB) och som ska registreras, medan övrig information i koden är tilläggsinformation.

Varje ytterligare information om gärningen kräver att en ny, unik, kod upprättas. I många fall räcker det då inte att lägga till en ny kod, utan alla redan tidigare gjorda uppdelningar måste kompletteras med en ny kod. Att exempelvis lägga till en ny omständighet till misshandel kan resultera i ett antal nya koder. Därför riskerar en större detaljering av brottskoderna att göra systemet svårare och mer otympligt att hantera för den uppgiftslämnare som ska koda brotten; med sämre kvalitet i registrerad information som följd.

Hur används brottskoderna?

Den brottskod som registreras av polis, åklagare med flera, för en händelse är avgörande för hur den aktuella händelsen sedan visas i statistiken. I uppdraget att producera Sveriges officiella kriminalstatistik ingår att redovisa statistikens kvalitet och i det, så långt det är möjligt, studera, genomlysa och framförallt förbättra den.

Som led i det arbetet analyserar Brå tillämpningen av brottskoder, och har publicerat olika kvalitetsstudier., bland annat Kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott efter relationstyp (2023), och Användningen av brottskoder (2012). Syftet med studierna var i första hand att skatta felkodningsfrekvens i brottsstatistiken, men också att skapa ett underlag för analys och förbättring av brottskodning.

Det är mycket viktigt att kodningen görs noggrant och enligt anvisningarna så att uppgifterna blir tillförlitliga och håller hög kvalitet, inte bara för att kodningen ligger till grund för Sveriges officiella statistik, utan också för att statistiken används i polisens operativa verksamhet, när resultat redovisas och i slutänden vid fördelning av resurser.