Konsekvenser av förtroendevaldas utsatthet och oro
En statistisk analys utifrån Politikernas trygghetsundersökning
Den här undersökningen studerar konsekvenser av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott bland förtroendevalda baserad på Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2025.
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2026
- urn:nbn:se:bra-1359
- Rapport 2026:23
Pressmeddelande
Vissa grupper av politiker påverkas mer av utsatthet och oro för brott
Konsekvenserna av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott är särskilt vanliga bland vissa grupper av politiker. Det gäller främst kvinnor, yngre, personer med utländsk bakgrund, förtroendevalda inom Miljöpartiet och Sverigedemokraterna, samt politiker i kommunernas och regionernas hälso- och sjukvårdsnämnder och utbildningsnämnder. Det visar en analys från Brå.
I en ny kortanalys har Brå undersökt konsekvenser av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott bland olika grupper av förtroendevalda, baserad på Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2025.
Förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att utsatthet eller oro för brott påverkar dem i större utsträckning än de med svensk bakgrund. Till exempel uppger kvinnor med utländsk bakgrund i mer än dubbelt så stor utsträckning som kvinnor med svensk bakgrund att de, som en konsekvens av utsatthet eller oro, har lämnat ett specifikt politiskt uppdrag (5,6 procent, respektive 2,7 procent). Bland män är andelen 3,9 procent, respektive 2,3 procent.
– Ur ett demokratiskt perspektiv är det särskilt problematiskt att politikergrupper som redan är underrepresenterade i förhållande till sin befolkningsmängd samtidigt påverkas mer av utsatthet och oro i samband med sina förtroendeuppdrag, säger Hilma Gustafsson, utredare på Brå.
Inom Miljöpartiet uppger 8,3 procent av både kvinnliga och manliga förtroendevalda att utsatthet eller oro för brott har lett till faktiska konsekvenser för det politiska uppdraget. Det kan vara att man har lämnat ett uppdrag eller fattat ett annat beslut. Bland förtroendevalda för Sverigedemokraterna är andelen 8,6 procent bland kvinnor och 6,8 procent bland män. Inom de andra partierna ligger andelen mellan 2 och 7 procent.
Att påverkas av utsatthet eller oro för brott är också vanligare bland kvinnliga förtroendevalda som verkar i kommunernas och regionernas hälso- och sjukvårdsnämnder samt utbildningsnämnder, där andelen kvinnor som uppger en faktisk påverkan i sitt uppdrag är 11,2 procent, respektive 8,6 procent. Bland män är andelen 6,1 procent, respektive 6,4 procent.
Inom samtliga grupper är självcensur den vanligaste konsekvensen av utsatthet eller oro för brott. Detta är särskilt utbrett bland yngre förtroendevalda, i synnerhet bland yngre kvinnor, och bland kvinnliga förtroendevalda i riksdagen. Över hälften (52,1 procent) av kvinnliga förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de har undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, jämfört med 23,6 procent bland män i samma åldersgrupp. Vidare har nästan sex av tio (57,2 procent) kvinnliga riksdagspolitiker begränsat sin aktivitet på sociala medier på grund av utsatthet eller oro för brott. Bland manliga riksdagspolitiker är den andelen 36,9 procent.
– Om förtroendevalda väljer att begränsa sitt engagemang i offentliga forum kan det minska dialogen mellan väljare och politiker, och leda till att färre perspektiv kommer till uttryck i det offentliga samtalet, säger Hilma Gustafsson.
Kontakt
Sammanfattning
Andelen som uppger konsekvenser i uppdraget och i form av självcensur är större bland förtroendevalda med utländsk bakgrund jämfört med de med svensk bakgrund. Till exempel uppger kvinnor med utländsk bakgrund i mer än dubbelt så stor utsträckning som kvinnor med svensk bakgrund att de, som en konsekvens av utsatthet eller oro, har lämnat ett specifikt politiskt uppdrag (5,6 respektive 2,7 %). Bland män är andelen 3,9 respektive 2,3 procent.
Yngre förtroendevalda, framför allt kvinnor, uppger konsekvenser i större utsträckning än äldre förtroendevalda. Till exempel uppger över hälften (52,1 %) av kvinnliga förtroendevalda i åldersgruppen 29 år eller yngre att de har undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, jämfört med 24,9 procent bland kvinnor i åldersgruppen 50–59 år.
Förtroendevalda för Miljöpartiet och Sverigedemokraterna uppger i störst utsträckning konsekvenser. Inom Miljöpartiet uppger 8,3 procent av både kvinnliga och manliga förtroendevalda att utsatthet eller oro för brott har lett till någon form av konsekvens som innebär en faktisk påverkan i uppdraget. Bland förtroendevalda för Sverigedemokraterna är andelen 8,6 procent bland kvinnor och 6,8 procent bland män.
Det är vanligare bland förtroendevalda i riksdagen än i övriga politiska församlingar att utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott inneburit konsekvenser i form av självcensur. Till exempel uppger nästan sex av tio (57,2 %) kvinnliga riksdagspolitiker att de har begränsat sin aktivitet på sociala medier. Bland manliga riksdagspolitiker är denna andel 36,9 procent.
Bland kvinnor är andelen som uppger någon form av konsekvens som innebär en faktisk påverkan i uppdraget störst inom kommunernas och regionernas hälso- och sjukvårdsnämnder, följt av utbildningsnämnder (11,2 respektive 8,6 %). Bland män är andelen störst inom utbildningsnämnder, följt av plan- och byggnämnder samt inom hälso- och sjukvårdsnämnder (6,4; 6,2 respektive 6,1 %).
Om rapporten
Den här undersökningen studerar konsekvenser av utsatthet för brott eller oro för att utsättas för brott bland förtroendevalda baserad på Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2025. Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför PTU på uppdrag av regeringen, vilken är en instruktionsenlig uppgift sedan september 2025. Resultat från ordinarie PTU finns att läsa på www.bra.se/ptu.
Undersökningens resultat kan utgöra ett värdefullt underlag för aktörer som arbetar med att förebygga negativa konsekvenser av förtroendevaldas utsatthet för brott eller oro för brott. Resultaten kan även användas för att utveckla stödet till förtroendevalda som påverkas i sina uppdrag, särskilt inom grupper som bedöms vara särskilt utsatta.
För att bättre förstå hur Sveriges förtroendevalda påverkas när de utövar sina uppdrag belyser denna undersökning om det finns skillnader utifrån kön, svensk eller utländsk bakgrund, ålder, partitillhörighet, politisk församling, kommungrupper samt uppdragets typ, befattning och omfattning. Något som – förutom könsuppdelade resultat – inte ryms i de ordinarie PTU-rapporterna.
Den här undersökningen mäter konsekvenser som innebär en faktisk påverkan i handlandet. Konsekvenserna delas in i två kategorier utifrån vilken typ av faktisk påverkan det innebär för politikernas handlande. Faktisk påverkan i uppdraget omfattar konsekvenser som innebär förändringar av de förtroendevaldas uppdrag, politiska agerande eller beslutsfattande. Faktisk påverkan i form av självcensur avser i stället konsekvenser som innebär att förtroendevalda begränsar sitt deltagande i den offentliga debatten eller minskar sin synlighet. Indelningen synliggör därmed skillnaden mellan påverkan på det politiska uppdragets utövande och påverkan på det offentliga deltagandet.
Resultaten redovisas med hjälp av deskriptiv statistik i form av andelsbeskrivningar för att ge en övergripande bild av problemets omfattning. Data som används är från PTU 2025, vilka avser konsekvenser av förtroendevaldas utsatthet för brott och/eller oro för att utsättas för brott under 2024.
Podd
Snacka om brott: Avsnitt 63
Kan hot och hat skada demokratin?