Den nya samtyckeslagen i praktiken

Stor ökning av fällande domar för våldtäkt sedan samtyckeslagen infördes

Antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt, ofta kallad samtyckeslagen, infördes 2018. Men få av de fällande domarna avsåg det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) genomgång av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.

Antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har ökat markant sedan lagändringarna. Från 190 fällande domar år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent.

− Det tyder på att lagändringarna har fått större effekt än vad många trodde. Vår genomgång visar tydligt att nya typer av övergrepp nu åtalas och fälls som våldtäkt, säger Stina Holmberg forsknings- och utredningsråd på Brå. Att sådana händelser nu går till åtal kan bidra till att personer som blivit utsatta i mindre utsträckning tar på sig skulden för det som hänt.

Sedan den 1 juli 2018 bygger lagstiftningen om våldtäkt på avsaknad av frivillighet, istället för förekomsten av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. De nya fällande domarna gäller i stor utsträckning just den typ av situationer som lagändringen avsåg att täcka, till exempel fall där målsägaren reagerat på övergreppet med passivitet. Endast 12 av de nya fällande domarna rör dock det nya brottet oaktsam våldtäkt. Ett skäl till det kan vara att domstolarna oftast inte uppfattar att den bestämmelsen är applicerbar och därför istället väljer att antingen fria den tilltalade eller döma till (uppsåtlig) våldtäkt.

Ett grundläggande motiv bakom lagändringarna var att tydliggöra varje människas ovillkorliga rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Lagen välkomnades av många som en viktig samhällelig signal, men det fanns också farhågor från jurister om att den skulle bli svår att tillämpa.

Brås genomgång visar att det finns en del gränsdragningsproblem när lagen ska tillämpas, och att det framförallt är i domarna för oaktsam våldtäkt som svårigheterna aktualiseras.

− Vi har sett svårigheter när det gäller att avgöra både hur långt det straffbara området sträcker sig och vad som ska ses som uppsåt respektive grov oaktsamhet. Dessa tillämpningsproblem riskerar att äventyra rättssäkerheten. Det är därför viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser. Det som framförallt behöver klargöras är vad som ska ses som ett uttryck för frivillighet och när ett sådant går att bortse från, säger Stina Holmberg.

Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen när det gäller våldtäkt, så att lagen nu bygger på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. Lagen välkomnades av många som en viktig samhällelig signal, men det fanns också far hågor från främst jurister om att den skulle bli svår att tillämpa.

Brå har haft i uppdrag att följa upp tillämpningen av de nya lagreg lerna. Med det syftet har vi gått igenom samtliga 362 domar från 2019 som rört fullbordad våldtäkt mot kvinna, liksom 37 hovrätts domar och en dom från Högsta domstolen. Vi har också studerat kriminalstatistik och inhämtat synpunkter på hur tillämpningen av de nya reglerna fungerar från rättsväsendet och frivilligorganisa tioner.

Det är en tidig uppföljning som inte kan ge någon slutgiltig bild. Men det är ändå Brås förhoppning att rapporten ska vara av värde i diskussioner om lagens förtjänster, samt eventuella svårigheter och rättssäkerhetsproblem som kan uppstå när domstolarna ska tillämpa de nya reglerna.

Se även den senare uppföljningen: Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser (2025)