Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

Eli Abdo, projektledare Ung Angered och Shade Amao, metodutvecklare Fryshuset.

Eli Abdo, projektledare Ung Angered och Shade Amao, metodutvecklare Fryshuset.

brottsförebyggande arbete

Så arbetar Ung Angered och Fryshuset relationsbaserat för att nå svårnådda unga och vuxna

Bristande tillit till polis, socialtjänst och andra myndigheter samt en känsla av att stå utanför samhällets stödstrukturer förekommer bland många unga, vuxna och anhöriga som rör sig i eller nära gängkriminalitet. För att komma närmare dessa svårnådda personer och nå fram med stöd och hjälp har Ung Angered, på socialtjänsten i stadsområdet Nordost i norra Göteborg, och civilsamhällesorganisationen Fryshuset utvecklat projektet Credible Messengers. Det är en satsning som bygger på uppsökande, områdesbaserade och trovärdiga budbärare med stark förankring i lokalsamhället. Modellen är en evidensbaserad metod från USA.

Tillsammans arbetar Eli Abdo från Ung Angered och Shade Amao från Fryshuset för att forma en samverkan som kombinerar civilsamhällets ingångar med det offentligas resurser och ansvar.

Vill nå dem som står längst bort från systemet

Projektet föddes ur ett konkret lokalt behov. Ung Angered hade länge arbetat med personer som fungerade som trovärdiga budbärare, men ansvaret låg på enskilda individer och saknade en hållbar struktur. Samtidigt hade Fryshuset många års erfarenhet av arbetssättet och såg hur viktigt det var att civilsamhället och kommunen möttes i ett gemensamt uppdrag.

– Civilsamhället når målgrupper som vi i kommunen aldrig når själva, berättar Eli.

– Men eftersom kommunen sitter på resurserna behöver vi göra något gemensamt, understryker Shade.

Målgruppen är unga och vuxna som rör sig i eller nära gängkriminalitet, eller som lever i familjer där kriminalitet påverkar vardagen. Många upplever desinformation, stark rädsla för socialtjänsten och misstro mot myndigheter.

Credible Messengers i Göteborg

Credible Messengers är ett samverkansprojekt mellan Ung Angered (Göteborgs Stad) och Fryshuset med stöd av Allmänna Arvsfonden. Syftet är att nå unga, vuxna och anhöriga i eller nära gängmiljöer som ofta saknar tillit till myndigheter. Projektet bygger på trovärdiga budbärare: personer med stark förankring i civilsamhället och högt förtroende i målgruppen. Genom relationsbaserat och uppsökande arbete, mentorskap och riktade insatser fungerar de som brobyggare mellan individer och samhällets stöd. Det sker bland annat genom att förebygga konflikter, slussa personer till rätt hjälp och skapa trygghet i kontakten med socialtjänst och andra aktörer.

Att hitta varandra och bygga en gemensam grund

Idén till samverkan växte fram under mer än ett års tid och mynnade ut i en beviljad projektansökan hos Allmänna Arvsfonden i juli 2025. Kontakten initierades av Eli som hörde av sig till Fryshuset. Parterna såg tidigt ett behov av att omsätta sina samlade kunskaper och erfarenheter i praktik. Förutom Fryshuset involverar projektet också andra civilsamhällesaktörer i området, som en förutsättning för att bygga legitimitet och långsiktighet.

Fryshusets erfarenhet av samverkan med kommuner och Ung Angereds kunskaper om civilsamhällets roll och förtroende hos målgruppen var avgörande för att bygga tillit och hänsyn mellan samverkansparterna.

– Vi vill att communityt ska följa projektet och bidra med sina perspektiv. Det är nödvändigt att fler civilsamhällesaktörer är med, förklarar Shade.

Att anställa trovärdiga budbärare – utmaningar och möjligheter

En av de största interna frågorna handlade om själva kärnan för projektet: att anställa trovärdiga budbärare. Personerna som rekryterats har en stark lokal förankring och nätverk som sträcker sig djupt in i målgruppen.

Trovärdiga budbärares roll handlar inte om traditionellt fältarbete. De arbetar riktat, i miljöer där de redan har förtroende. De kan snabbt kopplas in vid konflikter, slussa unga till rätt stöd, följa med till socialtjänsten eller vara den person som ”går i god” för att en myndighetskontakt är trygg.

– Det fanns en oro kring hur deras roll skulle uppfattas av myndigheter, säger Eli. Men om vi inte involverar civilsamhället och de som faktiskt har förtroende, vem ska då göra jobbet?

För att möta oron valde parterna att arbeta med tydliga roller, kontinuerlig dialog och full transparens från start.

Både Eli och Shade beskriver hur kommunen och civilsamhället fått ökad förståelse för varandra. Civilsamhället arbetar snabbt och flexibelt, medan myndigheter behöver förankra beslut och hålla formella processer. Att förstå varandra har varit centralt för samverkandet:

– Vi började med full transparens och fortsätter bygga på den, säger Shade. När viljan och ärligheten finns funkar samverkan. Annars fallerar det.

I dag finns sex trovärdiga budbärare i projektet, alla med olika ingångar och nätverk. Arbetet bygger på relationer som redan finns, ett medvetet val för att undvika den barriär som kan finnas vid formella myndighetskontakter. Ett konkret exempel är en trovärdig budbärare som arbetar särskilt med tjejer i gängmiljöer och som genom sin bakgrund som musikproducent byggt djup tillit i gruppen.

– De håller unga i handen hela vägen tills de fått rätt hjälp, säger Eli.

De trovärdiga budbärarna har även utbildats i konflikthantering, och projektet planerar att starta ett nationellt nätverk för att både stödja budbärare och sprida arbetssättet.

Förebyggande resultat redan tidigt

Trots att projektet fortfarande är ungt börjar resultat bli tydliga. Tack vare starkt förtroendekapital får de trovärdiga budbärarna ofta kännedom om när något börjar bli oroligt i området, och de har vid flera tillfällen kunnat kliva in i ett tidigt skede och förhindra att situationer eskalerar. I vissa fall har ett telefonsamtal räckt för att dämpa oron.

Arbetet har tagits emot väl i lokalsamhället. Polisen och andra myndigheter uttrycker en positiv inställning till satsningen. De ser hur de trovärdiga budbärarna fyller ett tomrum som länge funnits och bidrar med något som tidigare saknats. Deras närvaro och relationsskapande arbete skapar ett mervärde som kompletterar befintliga strukturer.

Samtidigt har samarbetet och kunskapsutbytet mellan Fryshuset och kommunen fortsatt att utvecklas och stärka båda parter.

– Vi lär oss av varandra hela tiden, säger Shade.

Tips till andra kommuner

  1. Lär känna området, människorna och vardagen. Ät lunch ute, var nyfiken. Då förstår du vilka du är till för.
  2. Relationer är grunden. Om man bygger relationer i området får man också veta vilka från civilsamhället som bör involveras.

Läs mer

Läs mer

Civilsamhället behövs i det brottsförebyggande arbetet

Brå arbetar med att få med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet, i större utsträckning än vad de är idag. Mesir Taki, utredare på Brå och Aleksandra Wasso, kommunikationsstrateg och opinionsbildare på intresseorganisationen Famna, berättar mer om varför civilsamhället spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet.

Kommunernas samverkan med civilsamhälle och näringsliv ökar

Fler kommuner samverkar i dag med civilsamhälle och näringsliv i det brottsförebyggande arbetet än tidigare. Det visar Brås slutredovisning av två regeringsuppdrag som publicerats i mars 2026. Utvecklingen är positiv, men behovet av mer strukturerad och formaliserad samverkan kvarstår.