Från enskilda initiativ till en strategisk struktur
Samverkan i Kramfors är en formell del av kommunens brottsförebyggande
handlingsplan. Elisabeth Svanberg, brottsförebyggande samordnare i Kramfors, och områdespolisen Hans Mellberg har tillsammans med byavaktsföreningarna byggt en struktur där civilsamhället, i form av byavaktsföreningarna, är en formell del av kommunens trygghetsplan och bidrar med unik lokalkännedom.
– Det handlar om att bygga förtroendekapital. Vi har skapat en kanal där information kan flöda snabbt mellan de som bor i området och de som har mandat att ingripa, förklarar Hans Mellberg.
Samverkan bygger på ett tätt samarbete där polisen ansvarar för utbildning,
bakgrundskontroller och operativt informationsutbyte, medan samordnarna i
byavaktsföreningarna sköter schemaläggning och den faktiska närvaron i områdena. Kommunen agerar möjliggörare genom att sponsra med material som vägskyltar och dekaler, samt inkluderar byavakterna i de lokala brottsförebyggande råden.
Så fungerar en Byaförening
En byavaktsförening bildas och drivs av boende eller företag på orten som gått samman i en ideell förening för att rondera på bygden för att öka tryggheten i området. En byavaktsförening utser styrelse, ordförande, kassör och samordnare, håller årsmöte och styrelsemöte med mera. Samordnaren håller kontakt med polisen och lägger körscheman. Frivilliga medlemmar turas om att köra i privata bilar enligt de ronderingar som samordnaren föreslagit, med stöd av information som delats från polisen. Chaufförerna får ersättning för sina privata mil avföreningen, som finansieras med medlemsavgifter och sponsring.
Brottsförebyggande arbete genom riktad observation
Polisen delar specifika lägesbilder med byavaktens samordnare. Det kan exempelvis handla om efterlysta registreringsnummer, områden som drabbats av inbrottsvågor eller andra iakttagelser kring misstänkta adresser. Den ideella kraften blir ett viktigt mervärde för polisens egen verksamhet.
– Men vi skriver avtal med och utbildar alla chaufförer så att det inte utvecklas
medborgargarden, säger Hans Mellberg. Under åren har byavakternas patrullering och observationer lett till att polisen har fått underlag som lett till att flera brott har kunnat förebyggas. Ett framgångsrikt exempel är när byavakter i samråd med polisen intensifierade sin närvaro kring fastigheter där missbruk och spring hade noterats. Denna riktade observation ledde till att polisen kunde genomföra husrannsakningar och ingripa mot narkotikabrott, vilket i sin tur lugnade ner hela närområdet.
– Byavakterna ingriper aldrig själva, men deras närvaro stör ut brottsligheten, det handlar om att lägga ett pussel tillsammans, säger Hans. När byavakterna vet vad de ska leta efter, blir deras tips till polisen avsevärt mycket mer effektiva, förklarar Hans Mellberg.
Brottsförebyggande effekter
Den anmälda brottsligheten upplevs också minska i områden där man startar byavakter.
– Vi har sett exempel på byar som lagt ner sin verksamhet där brotten omedelbart ökat. Nu när föreningar startats upp igen blir det intressant att se om brotten minskar som förväntat. Det blir ett tydligt kvitto på metodens effekt, säger Elisabeth Svanberg.
Inkludering och nya grupper
För att säkra framtidens samverkan arbetar man nu i Kramfors med att bredda basen. Ett innovativt spår är att kroka arm med den lokala EPA-kulturen. Genom att bjuda in ungdomar till dialogmöten tillsammans med byavakter och polis, vill man vända en grupp som ibland ses som ett problem till att bli en resurs för tryggheten.
Dessutom fungerar föreningarna som en viktig brygga för nyinflyttade som genom byavakten får en naturlig väg in i lokalsamhället och ett gemensamt ansvarstagande.
Utmaningen med uthållighet och resurser
En kritisk faktor är att bibehålla engagemanget över tid. Det krävs en kritisk massa på cirka 15–20 personer per förening för att ronderingen ska vara hållbar. Elisabeth betonar också vikten av kommunens praktiska stöd:
– Vi stöttar genom att sponsra material som vägskyltar och dekaler. Det är en liten investering som ger stor utväxling i form av ökad attraktionskraft för inflyttning och en tryggare boendemiljö, konstaterar hon.
Tips till andra kommuner
- Kroka arm med befintliga krafter. Se om ett byalag eller en idrottsförening kan
knoppa av en sektion för trygghetsarbete. - Sänk trösklarna. Kommunalt stöd till skyltar och utrustning visar att kommunen
värdesätter det ideella arbetet. - Säkra den polisiära länken. En dedikerad kontaktperson hos polisen med
förståelse för ideellt engagemang är avgörande. - Involvera i hela kedjan. Bjud in civilsamhällets samordnare till lokala
brottsförebyggande råd för att tillsammans äga lägesbilden.
Läs mer
Läs mer
Civilsamhället behövs i det brottsförebyggande arbetet
Brå arbetar med att få med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet, i större utsträckning än vad de är idag. Mesir Taki, utredare på Brå och Aleksandra Wasso, kommunikationsstrateg och opinionsbildare på intresseorganisationen Famna, berättar mer om varför civilsamhället spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet.
%20civilsamh%C3%A4lle.png)
Kommunernas samverkan med civilsamhälle och näringsliv ökar
Fler kommuner samverkar i dag med civilsamhälle och näringsliv i det brottsförebyggande arbetet än tidigare. Det visar Brås slutredovisning av två regeringsuppdrag som publicerats i mars 2026. Utvecklingen är positiv, men behovet av mer strukturerad och formaliserad samverkan kvarstår.