Linda Wellander, brottsförebyggande samordnare i Forshaga, betonar att resan mot en stärkt samverkan inte började ute i föreningslokalerna, utan i det egna kommunhuset. Tillsammans med Elin Jansson från kultur- och fritidsförvaltningen och Thomas Gustavsson, idrottskonsulent på RF-SISU Värmland, har Linda Wellander byggt en struktur där kommunen och civilsamhället hjälps åt att bära ansvaret.
För att lägga grunden för samverkan arrangerades en bred informationskväll som fungerade som ett startskott. Strategin var att bjuda in brett, inte bara styrelseproffs utan även tränare, föräldrar och kulturaktörer. Inbjudan spreds via allt från QR-koder i idrottshallar till polisens sociala medier.
Konkreta resultat genom dialog
Att bjuda in brett visade sig vara avgörande för att fånga upp de problem som kommunerna annars missar. Samverkan handlar inte bara om att informera, utan om att lyssna. Ett tydligt exempel uppstod när föreningar påtalade problem med ”spring” av icke-aktiva ungdomar i idrottshallarna. Detta skapade otrygghet för de aktiva. Genom dialogen kunde kommunen direkt justera sina väktarinsatser och ronderingsscheman baserat på de uttryckta problemen.
I en mindre kommun är det extra viktigt att polisen och den lokala brottsförebyggande samordnaren syns ute i verksamheterna. För en lokal brottsförebyggande samordnare handlar arbetet om uthållighet och närvaro. Linda Wellander beskriver det brottsförebyggande arbetet som ett maraton, inte en sprint.
– Det ska vara enkelt att ta kontakt med kommunen, säger Linda Wellander. Ingen förening ska behöva stå ensam med sina utmaningar.
Föreningar som trygg zon
Parallellt med arbetet i den fysiska miljön löper ett spår för att stärka föreningarnas inre arbete. Det handlar om att stötta föreningarna i att skapa egna handlingsplaner. Målet är att varje ledare ska veta exakt vad de ska göra om de upptäcker droger eller misstänker rekrytering till kriminella gäng. Genom att även lyfta frågor som begränsade registerutdrag för ledare stärks föreningens roll som en trygg zon.
– Civilsamhället har fått en bättre förståelse för vad man kan göra som förening, och att man inte bara kan lägga ansvaret på kommunen, konstaterar Thomas Gustavsson.
Men samverkan i Forshaga kommun begränsas inte bara till unga och idrott. Kommunen använder även civilsamhällets nätverk för specifika brottstyper, som bedrägerier mot äldre. Här tar polisen och kommunens samordnare hjälp av seniorföreningar som PRO och SPF för att nå ut med förebyggande information direkt i deras befintliga nätverk.
Olika vägar till samverkan
Valet att arbeta så här brett var ett medvetet beslut som växte fram efter att ha studerat andra metoder. När Forshaga planerade sitt arbete tittade de bland annat på hur grannkommunerna valt att organisera sig, och insåg snabbt att det inte finns en ”one size fits all”-lösning.
Forshaga kommun landade i ett bredare koncept för att inkludera alla delar av samhällslivet. Genom att bjuda in allt från idrott och kultur till scouter och pensionärsorganisationer säkerställer kommunen att inga grupper eller geografiska områden hamnar utanför det förebyggande arbetet.
Tips till andra kommuner
- Prioritera en tydlig och närvarande roll utåt, eftersom förtroende ofta avgör vem människor väljer att kontakta. Genom att bygga relationer och skapa en direkt kontaktväg mellan idrottsledare och exempelvis kommunen eller polisen ökar möjligheten att fånga upp signaler och hantera problem i ett tidigt skede.
- Gör det enklare för fler att delta genom att variera mötesplatserna inom kommunen. När träffar hålls på olika orter ökar tillgängligheten, särskilt för föreningar som annars har långt till centralorten.
- Ta tillvara på redan etablerade strukturer och relationer genom att samverka med RF-SISU. Det sparar tid och skapar bättre förutsättningar för att nå ut brett inom idrottsrörelsen.
- Inkludera kulturaktörer i arbetet, även om de inte alltid identifierar sig som brottsförebyggande. De spelar en viktig roll i att skapa sociala sammanhang och erbjuder meningsfulla aktiviteter för unga, vilket i sig har en förebyggande effekt.
- Arbeta aktivt tillsammans med civilsamhällets aktörer och involvera dem i planering och genomförande. När de ses som partners snarare än enbart mottagare av information stärks engagemanget och bidrar till en mer hållbar och trygg utveckling i kommunen.
Läs mer
Läs mer
Civilsamhället behövs i det brottsförebyggande arbetet
Brå arbetar med att få med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet, i större utsträckning än vad de är idag. Mesir Taki, utredare på Brå och Aleksandra Wasso, kommunikationsstrateg och opinionsbildare på intresseorganisationen Famna, berättar mer om varför civilsamhället spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet.
%20civilsamh%C3%A4lle.png)
Kommunernas samverkan med civilsamhälle och näringsliv ökar
Fler kommuner samverkar i dag med civilsamhälle och näringsliv i det brottsförebyggande arbetet än tidigare. Det visar Brås slutredovisning av två regeringsuppdrag som publicerats i mars 2026. Utvecklingen är positiv, men behovet av mer strukturerad och formaliserad samverkan kvarstår.