Risk för våld i partnerrelation
En statistisk analys av sociodemografiska faktorer
I den här kortanalysen undersöks vilka sociodemografiska faktorer som ökar risken för att utsättas för våld i nära relation, av en nuvarande eller tidigare partner.
Relaterat material

Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2025
- urn:nbn:se:bra-1218
- Rapport 2025:1
Pressmeddelande
Risken att utsättas för partnervåld störst bland unga
Risken att bli utsatt för våld i partnerrelation är mer än dubbelt så stor för unga och unga vuxna i åldrarna 16 till 29 år, jämfört med personer över 45 år. Oavsett ålder löper kvinnor en större risk än män när det handlar om fysiskt våld eller hot, men när det gäller våld som inte är fysiskt har män en något högre risk att utsättas. Det visar en ny studie från Brå.
I en ny kortanalys har Brå undersökt vilka sociodemografiska faktorer som ökar risken för att utsättas för våld av en nuvarande eller tidigare partner. Studien visar att ålder är den faktor som har störst påverkan.
– Vi ser att risken att utsättas för någon form av våld ökar ju yngre åldersgrupp som studeras. Risken att utsättas är mer än dubbelt så stor för personer mellan 16 och 29 år, jämfört med personer över 45 år. Sambandet är särskilt starkt bland kvinnor, där risken att utsättas är mer än tre gånger så stor, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.
De som inte bor tillsammans med partner har en större risk att utsättas. Risken är nästan dubbelt så stor, jämfört med de som är sammanboende med en partner. Liknande resultat har även visats i tidigare studier.
– En förklaring kan vara att par som bor tillsammans generellt tenderar att ha en mer stabil relation, snarare än att det är just samboskapet i sig som har en skyddande effekt. I en relation som varit våldsam kan våldet också fortsätta och även eskalera efter att man har separerat, säger Johanna Viberg.
I studien framkommer att det finns likheter bland kvinnor och män sett till vilka faktorer som ökar risken att utsättas, men att våldets karaktär skiljer sig åt. Kvinnor löper en högre risk än män att utsättas för hot eller fysiskt våld, som till exempel misshandel eller sexuellt våld. Män löper istället en något högre risk än kvinnor att utsättas för icke-fysiskt våld, som exempelvis ekonomiskt eller materiellt våld.
– När man talar om våld i partnerrelationer så tänker nog de flesta på det fysiska våldet men det finns också andra våldsformer. Studien synliggör att skillnaden mellan mäns och kvinnors utsatthet för icke-fysiska våldsformer är förhållandevis liten vilket också tidigare studier visat, säger Johanna Viberg.
Bland kvinnor finns det en högre riskkoncentration kopplat till vissa grupper, där exempelvis ung ålder och att inte vara sammanboende med en partner sticker ut. Bland män är riskerna mer jämnt fördelade mellan olika grupper. En slutsats är att det finns anledning att genomföra riktade insatser mot vissa sociodemografiska grupper bland kvinnor, medan det snarare bör satsas bredare i det förebyggande arbetet vad gäller mäns utsatthet.
– Även om vissa grupper har en större risk att utsättas är det viktigt att komma ihåg att våldet förekommer i alla samhällsklasser och grupper. Oavsett om man är kvinna eller man kan utsattheten leda till allvarliga konsekvenser som exempelvis depression och missbruk. Men kvinnor blir i betydligt högre utsträckning dödade av en nuvarande eller tidigare partner, vilket såklart är den allra allvarligaste konsekvensen av partnervåld, säger Johanna Viberg.
Kontakt
Sammanfattning
Flera sociodemografiska faktorer har ett samband med risken för att utsättas för någon form av våld
Oavsett vilken våldsform som studeras är ålder den faktor som i störst utsträckning påverkar risken för att utsättas. Risken är störst bland unga och unga vuxna (16–29 år). Även de som inte bor tillsammans med en partner har en större risk för att utsättas, nästan dubbelt så stor, som de som är sammanboende med en partner. Det går dock inte att avgöra om sambandet skulle kunna handla om att en konsekvens av utsattheten är att man flyttat isär från en våldsam partner. En alternativ förklaring skulle kunna vara att de som är sammanboende generellt tenderar att ha en mer stabil relation, och inte att det är just sammanboendet i sig som har en skyddande effekt mot våld.
Resultaten visar också att de som har barn har en förhöjd risk för att utsättas för våld i partnerrelationer jämfört med dem som inte har barn. Även utbildningsnivå är en faktor: risken är större bland dem som enbart har förgymnasial eller som mest gymnasial utbildning. Vidare visar resultaten att de som bor i ett område med socioekonomiska utmaningar har en större risk för att utsättas än de som bor i ett område med goda socioekonomiska förutsättningar.
Risken för att utsättas varierar beroende på vilken våldsform som studeras
I analysen av risken för att utsättas för fysiskt våld eller hot visar resultaten att kvinnor har en större risk än män. När risken för att utsättas för icke-fysiskt våld studeras är förhållandet det omvända, där män i viss mån har en större risk. Resultaten illustrerar en asymmetri mellan kvinnor och mäns utsatthet, där risken för att utsättas varierar beroende på vilken typ av våld i partnerrelation som studeras.
I analysen av risken för att utsättas för icke-fysiskt våld framträder ett likartat mönster som när risken för att utsättas för någon form av våld studeras. Dock syns ett nytt samband som visar att personer med utländsk bakgrund har en överrisk för att utsättas jämfört med personer med svensk bakgrund.
När risken för att utsättas för fysiskt våld eller hot studeras framkommer i stället färre samband. Vid vad som kan betraktas som grövre våldsformer tenderar risken alltså att vara koncentrerad till vissa sociodemografiska faktorer. I likhet med de övriga analyserna ökar risken för att utsättas ju yngre åldersgrupp som studeras. I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, är risken mer än tre gånger så stor, och bland dem som är 30–44 år är risken mer än dubbelt så stor, som bland dem som är 45 år eller äldre. Även de som inte är sammanboende med en partner har mer än dubbelt så stor risk för att utsättas. Ålder och ifall man bor tillsammans med en partner eller inte är alltså faktorer som har ett starkt samband med risken för att utsättas, inte minst när det gäller utsatthet för fysiska våldsformer eller hot. Ett annat samband som syns i analysen av utsatthet för icke-fysiska våldsformer är att ha som mest gymnasial utbildning jämfört med en eftergymnasial utbildning.
Sambanden med risken för att utsättas är starkare bland kvinnor än bland män
Resultaten visar att de faktorer som ökar risken för att utsättas för våld i partnerrelationer är liknande för kvinnor och män, men sambanden är starkare för kvinnor. I samtliga analyser där kvinnor studeras separat syns även fler signifikanta samband med risken för att utsättas jämfört med i de separata analyserna för män. Det innebär att risken för att utsättas verkar vara tydligare kopplad till vissa sociodemografiska faktorer bland kvinnor än bland män, där resultaten indikerar att risken skulle kunna vara mer sociodemografiskt utbredd. Bland kvinnor är exempelvis risken för att utsättas för någon form av våld i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, mer än tre gånger så stor som i den äldsta åldersgruppen, medan risken bland män i stället är mindre än dubbelt så stor. Risken för att utsättas för fysiskt våld eller hot är ännu större i den yngsta gruppen kvinnor jämfört med den äldsta – mer än fyra gånger så stor – medan ett samband saknas bland män i samma åldersgrupp.
Ett samband som framkommer tydligare bland män än bland kvinnor är dock att män med utländsk bakgrund har en större risk för att utsättas för fysiskt våld eller hot än män med svensk bakgrund, ett samband som inte syns bland kvinnor. Män med utländsk bakgrund har alltså en större risk för att utsättas, oavsett om det gäller icke-fysiskt våld, eller fysiskt våld eller hot.
Kategorisering av våldsformer
Fysiska former av våld samt hot
- Fysiskt våld
– Misshandel
– Grov misshandel
– Våld med vapen - Sexuellt våld
– Sexuellt våld genom oaktsamhet
– Sexuellt våld genom tvång
– Sexuellt våld genom utnyttjande av utsatt eller hjälplös situation - Hot (inkl. hot med vapen)
Icke-fysiska former av våld
- Ekonomiskt våld
- Materiellt våld
- Psykiskt våld
– Digitalt våld
– Kontrollerande beteende
– Trakasserier och stalkning
Om studien
I den här kortanalysen undersöks vilka sociodemografiska faktorer som ökar risken för att utsättas för våld i nära relation, av en nuvarande eller tidigare partner. Risken för utsatthet studeras dels för en sammantagen kategori av våldsformer, dels för fysiska våldsformer eller hot, respektive icke-fysiska våldsformer. Separata analyser genomförs även för att studera om det finns signifikanta könsskillnader i fråga om risken för utsatthet.
Datamaterialet som används i kortanalysen samlades in inom ramen för Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 via webb- och postenkäter. Ett separat slumpmässigt urval av 30 000 personer i åldrarna 16–84 år fick möjlighet att delta genom att svara på frågor om olika former av våld utövat av en nuvarande eller tidigare partner. I den här kortanalysen avses utsatthet för våld under 2022.