Kommunen kan också vara huvudman om det finns ett mycket stort behov som inte kan tillgodoses av någon annan. Om kommunen inför en obligatorisk avgift för fastighetsägare inom ett samverkansområde ska behovet bedömas utifrån kommunens lägesbild över brottslighet eller annan relevant information.
– Kommunen och polisen är motorn i att förebygga brott lokalt, men andra aktörer har också en avgörande betydelse, inte minst fastighetsägare och näringsidkare. Med den nya lagen är förhoppningen att fler fastighetsägare tar ett gemensamt ansvar för åtgärder i utomhusmiljöer, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.
Om den nya lagen
Den 1 augusti 2026 börjar den nya lagen om avgift för områdessamverkan att gälla. Lagen gör det möjligt för kommuner och fastighetsägare att ta ut avgifter från ägare av fastigheter och byggnader för att samfinansiera åtgärder inom ett samverkansområde. Åtgärderna ska förebygga brott, skapa trygghet samt stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Rätten att ta ut avgifter, och skyldigheten att betala dem, gör det möjligt att fördela samverkanskostnader på berörda fastighetsägare i proportion till den nytta som de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgifterna får inte finansiera åtgärder som är kommunens, regionens eller statens ansvar.
Områdessamverkan för att förebygga brott
De senaste årtiondena har alltfler lokala aktörer engagerat sig i samverkan för att förbättra utsatta platser och utomhusmiljöer genom brottsförebyggande, trygghetsskapande och trivselskapande åtgärder. Områdessamverkan eller platssamverkan, som det också kallas, innebär att lokala aktörer såsom kommun, fastighetsägare, näringsidkare, och föreningar samlas kring gemensamma visioner i den byggda miljön, där ett av syften är att förebygga brott.
I en områdessamverkan sker gemensamma insatser som främjar områdets utveckling. Till exempel kan bättre ordning och skötsel av offentliga platser genomföras för att öka tryggheten och trivseln och förebygga brott. Andra gemensamma insatser, kan vara evenemang, trygghetsvandringar och upprustningar av den fysiska miljön genom att exempelvis. Den här typen av insatser kan hjälpa till att stärka ett områdes identitet och gemenskap, speciellt om dessa har skett i dialog mellan hyresgäster och fastighetsägare. Med en ökad attraktivitet i området kan investeringsviljan hos näringslivet öka samt att fastighetsvärden kan påverkas positivt.
– När fler perspektiv tas till vara ökar kvaliteten i besluten och känslan av delaktighet. Resultatet blir ofta mer levande och välkomnade miljöer där människor trivs och känner tillhörighet säger Mirja Ranesköld, planeringsarkitekt, Boverket.
Kunskapsstöd finns att få
Regeringen har gett Brå och Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. Syftet är att öka tryggheten, minska brottsligheten och bidra till att lokala aktörer genomför kunskapsbaserade insatser som stärker områdessamverkan. I samverkan med Formas, kommer Brå och Boverket att vara ett kunskapscentrum för brottsförebyggande och trygghetsskapande i byggd miljö där man kommer arbeta för att öka forskningsläget inom området, samt sprida redan befintlig kunskap genom exempelvis handböcker, vägledningar och utbildningar. Stöd gällande exempelvis områdessamverkan finns att få via kunskapscentret och det går bra att kontakta myndigheterna för mer information.
Vad är områdessamverkan?
I Sverige har områdessamverkan tidigare bedrivits frivilligt, oftast under begreppet platssamverkan. I andra länder används framförallt begreppet Business Improvement District (BID) och sker med stöd av lagar och regelverk. Områdessamverkan gör det möjligt att analysera behov och vidta åtgärder för att långsiktigt tillgodose områdets gemensamma utveckling på en geografiskt avgränsad plats. När detta sker i samverkan med lokala nyckelaktörer som ett komplement till kommunens ordinarie brottsförebyggande arbete, utgör lagen en förstärkning av det lokala brottsförebyggande arbetet genom att träffsäkra åtgärder anpassas utifrån den aktuella lägesbilden och den beslutade åtgärdsplanen.
Lagen styr inte hur samverkansarbetet ska vara organiserat, hur beslut fattas och innebär inte ett tvång att ingå i en förening eller obligatoriska kommunala avgifter för alla. Lagen påverkar inte heller befintliga eller framtida samarbeten på annat sätt än att den ger partnerna rätt att ta ut en avgift om de önskar. Organisationen som bedriver områdessamverkan får inte vara vinstdrivande.