Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda.

Illustration som föreställer människor som kastar långa skuggor på marken.

Illustration: Tove Hennix

Rapporten ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit. Genom jämförelser med föregående kartläggning över utsattheten 2012 kan vi med Politikernas trygghetsundersökning 2015 för första gången säga något om utsattheten under ett valår och hur den skiljer sig från ett mellanliggande år. Det här är den tredje kartläggningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort på uppdrag av regeringen där förtroendevalda i fullmäktige och riksdag tillfrågats om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld som förtroendevald under 2014.

Hela rapporten finns att beställa eller ladda ner här

Vanliga frågor

  • Hur stort problem är det att förtroendevalda utsätts?
    Tre av 10 (28 procent) utsattes under valåret 2014. Vanligt med upprepad utsatthet, 80 procent av de drabbade utsattes mer än en gång. Främst hot och trakasserier, färre fysiska angrepp. Allvarligt när det leder till konsekvenser inom förtroendeuppdraget, en fjärdedel av utsatta förtroendevalda undvek att uttala sig eller engagera sig i en viss fråga på grund av utsatthet.
  • Har det blivit vanligare att utsättas som förtroendevald?
    Det vi kan se är att det var vanligare att utsättas under ett valår (28 procent) jämfört med tidigare undersökning som genomfördes under ett mellanliggande år (20 procent). Om hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda ökar över tid eller inte kan vi säga först om några år, det krävs att man mäter problemet under en längre tid för att kunna uttala sig om det. Och då bör man (t.ex.) jämföra ett mellanliggande år med ett annat mellanliggande år. Detta kommer vara möjligt att göra i den nya PTU-rapporten som publiceras i november 2017.
  • Beskriv den typiska situationen när en förtroendevald utsätts
    Vanligast är olika former av trakasserier och hot. Ofta sker det via sociala medier, men även muntligen via direktkontakt, telefon eller e-post. Förövaren upplevs oftast vara rättshaverist eller en förargad medborgare.
  • Vem begår vanligtvis den här typen av brott mot förtroendevalda?
    Oftast en enskild person, missnöjd medborgare eller rättshaverist. En av tre utsatta trodde att förövaren tillhörde antingen en höger- eller en vänsterextremistisk grupp. Ovanligt med kriminella grupperingar, missbrukare, ungdomsgäng som annars ofta förknippas med brottslighet. I 15 procent av fallen var förövaren en annan förtroendevald.
  • Löper alla förtroendevalda lika stor risk att utsättas?
    Ju mer engagerad desto mer utsatt är man (heltid, antal uppdrag, synlighet). Yngre förtroendevalda är mer utsatta, liksom förtroendevalda inom storstadskommunerna. Ordföranden är ofta mer utsatt, då det är den som får fronta frågor och beslut som ibland kan väcka upprörda känslor hos allmänheten. Ledamöter i vissa partier mer utsatta, andelen utsatta inom SD är 50 %. Däremot är SD få till antalet och har lägst svarsfrekvens, majoriteten av utsatta består av Socialdemokrater och Moderater. SD och Vänsterpartiet uppger i högre utsträckning att de blivit utsatt av någon med politiskt extrema åsikter, och då från motsatt ideologi än den egna.
  • Varför är yngre mer utsatta?
    Det är svårt att svara på. Sett till befolkningen i övrigt så är yngre även där mer utsatta. De använder sociala medier i hög utsträckning. Det finns även många yngre inom SD. Kan också vara så att unga inte ”härdats” det vill säga vant sig vid händelserna.
  • Varför är kvinnor i vissa positioner mer utsatta än män i samma position?
    Det kan vi inte svara på. Den här undersökningen lyfter problemet och konstaterar att det är så. Det är ett underlag för andra att jobba vidare med.
  • Vilka resultat i rapporten förvånar er mest?
    Att det var ganska stora skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män när man tittade på flera ”riskgrupper” som t.ex. ordförande, heltidspolitiker, aktiva i sociala medier. Även att det skiljer sig mellan män och kvinnor i varför man valt att inte anmäla händelsen till polisen. Kvinnor anmäler inte för att de tror att utsattheten ingår i uppdraget medan männen inte tror att en anmälan leder någonstans. Vi förvånades också att konsekvenserna (d.v.s. att förtroendevalda påverkats i sitt arbete) inte är fler trots att en större andel är utsatta och oroliga för utsättas under valåret 2014. 
  • Vad ska man göra åt problemet med att förtroendevalda utsätts för hot, våld och trakasserier?
    Polisanmäla och rapportera händelserna, inte minst för att visa att det inte accepteras men också för att det behöver rapporteras in så att man vet hur man ska kunna arbeta förebyggande. 
  • Vems ansvar är egentligen den här frågan?
    Det är ett ansvar hos alla medborgare att skilja på den förtroendevalde och politiken. Bara för att man inte håller med om någons åsikt eller beslut innebär det inte att det är ok att hota eller trakassera denna. Våra förtroendevalda är valda av folket och ska representera alla de åsikter som finns hos folket, inte de som använder hot och våld. Förtroendevalda själva har också ett ansvar att polisanmäla och/eller rapportera händelser. 
  • Hur jobbar polisen med det förtroendevaldas utsatthet?
    Mycket lite kommer till polisens kännedom, vilket är ett problem. Större andel av dem som har varit i kontakt med polisen har positiva erfarenheter än negativa. Har ni frågor om hur polisen jobbar rent konkret får ni nog prata med dem. 
  • Vad har ni för råd till de förtroendevalda som drabbas?
    Rapportera till säkerhetsansvarig inom parti eller politisk församling. Polisanmäl om det finns misstanke om brott. Många hanterar sådana här saker själva utan stöd och att en stor andel tror att det ingår i uppdraget att ibland utsättas. Man ska inte hantera frågan själv. Inte acceptera det som en del i uppdraget. Inte låta sig påverkas, det är ovanligt att hot realiseras.
  • Hur jobbar man vidare med frågan nu?
    Ett problem är att förtroendevalda inte täcks av arbetsmiljölagstiftningen, SKL har tagit upp frågan för diskussion och det är viktigt att det finns någon som tar ett ansvar för förtroendevaldas säkerhet. Ett första steg är att skaffa ett incidentrapporteringssystem, för de kommuner och landsting som inte redan har ett sådant. Det finns mycket att använda redan nu – SKL har webbutbildningar om både samtalstonen i politiken och korruption. Brå har även tagit fram handboken Att förebygga och hantera påverkansförsök

Kontakt

Om du har frågor om Politikernas Trygghetsundersökning kontakta
Anna Frenzel 08-527 58 431.