Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Nytt material på 16 språk ska locka till ökad grannsamverkan

Erika Sallander, utredare på Brå.

Erika Sallander, utredare på Brå. Foto: Liselotte van der Meijs.

2017-01-11

Generella problem som lägre tillit, större otrygghet och fler bostadsinbrott kan förebyggas genom ökad grannsamverkan i socialt utsatta områden. Det menar Brottsförebyggande rådet (Brå) som nu har tagit fram nytt material om ämnet och översatt det till 16 språk. Allt för att modersmålet inte ska bli ett hinder i det brottsförebyggande arbetet. Erika Sallander, utredare på Brå, berättar om projektet.

Vi vet att brottsförebyggande dialoger mellan boende, polis, kommun och andra lokala aktörer bidrar till att skapa förutsättningar för en tryggare miljö. Men det förutsätter att alla förstår vad som sägs.

Varför behövs ett nytt material om grannsamverkan på flera språk?
Grannsamverkan är en metod som med fördel används i socialt utsatta områden för att förebygga brott. Människorna här är generellt sett utsatta för fler bostadsinbrott än i andra områden, även om variationerna är stora. Samtidigt känner de större otrygghet och lägre tillit till polisen och andra offentliga samhällsaktörer. Grannsamverkan kan förebygga och påverka dessa negativa processer. Vi vet att brottsförebyggande dialoger mellan boende, polis, kommun och andra lokala aktörer bidrar till att skapa förutsättningar för en tryggare miljö. Men det förutsätter att alla förstår vad som sägs. Genom att ta fram ett nytt material om grannsamverkan och översätta det till 16 språk kan vi nå ut till fler som bor i området, oavsett modersmål.

Vem vänder sig Brås översatta material till?
Vårt material vänder sig till medborgare som vill engagera sig och bli kontaktombud inom arbetet med grannsamverkan.

På vilket sätt är grannsamverkan brottsförebyggande?
Grannsamverkan hindrar inbrott och skadegörelse främst genom att grannarna själva håller koll på sina bostäder och närområden. Det är ett långsiktigt arbete som bygger på att grannarna lär känna varandra och skapar nätverk sinsemellan, men också att de får närmare kontakt med polis, kommun och andra lokala aktörer. Det kan bidra till att öka tryggheten bland de boende, men skapar också informationsnätverk som gör det lättare att larma rätt person vid till exempel misstanke om brott.

Nämn fem vinster med ökad grannsamverkan!
Ökad trygghet, ökad trivsel, större delaktighet, ökat förtroende mellan de boende och andra aktörer -- inte minst polisen - och så det primära: minskad brottslighet. Enligt svenska studier kan grannsamverkan i flerfamiljshus minska vardagsbrotten med cirka en tredjedel. Brottsförebyggande arbete skapar större upplevd trygghet som i sin tur skapar attraktiva bostadsområden. Minskad brottslighet i form av klotter, skadegörelse och inbrott ger dessutom minskade omkostnader för fastighetsägarna.

Hur uppnår man en lyckad grannsamverkan i flerfamiljshus? Grannsamverkan i flerfamiljshus kräver ett långsiktigt arbete där man bygger upp en samverkansorganisation som stödjer det lokala arbetet. I vårt material kallar vi det partnerskapsgrupp. Det lokala arbetet ska bygga på funktioner, med fasta roller och arbetsuppgifter. Samtidigt ska man aldrig underskatta värdet av eldsjälar i detta arbete. Det är ofta de som skapar engagemang och intresse, och blir de bästa ambassadörerna för grannsamverkan lokalt.

Fotnot: Brå har även översatt material om trygghetsvandringar i syfte om att få fler medborgare att delta i sitt lokala trygghetsarbete. Grannsamverkan och trygghetsvandringar kan med fördel kombineras, men också bedrivas var för sig.

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)