Vapenbrott

År 2022 anmäldes 8 726 brott mot vapenlagen, oförändrat jämfört med året innan, samt 11 011 brott mot knivlagen, en minskning med 10 procent.

Anmälda brott mot knivlagen och vapenlagen

Anmälda brott mot lagen om förbud betr. knivar m.m. (1, 2, 4 §) och vapenlagen (9 kap. 1-3 §). Källa: Anmälda brott

Knivlagen reglerar i vilken utsträckning man får ha kniv på allmän plats. Det är förbjudet att ha knivar och andra stick- eller skärvapen som är tänkta att användas som vapen på allmän plats, i skolor eller i fordon på allmän plats. Men det är viktigt att komma ihåg att en anmälan inte behöver innebära att kniven verkligen använts.

Vapenlagen reglerar innehav av olika skjutvapen – exempelvis jaktvapen, pistoler, revolvrar och kpistar. Det behövs tillstånd för att inneha eller föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Uppklarade brott mot knivlagen och vapenlagen

Personuppklaringsprocenten² för brott mot lagen om förbud betr. knivar m.m. (1, 2, 4 §) och vapenlagen (9 kap. 1-3 §). Källa: Handlagda brott

Grips ofta på bar gärning

Andelen knivbrott där en misstänkt kan knytas till brottet är mycket hög jämfört med andra brott, närmare två tredjedelar av brotten leder till en så kallad personuppklaring. Det hänger ihop med att polisen ofta griper den misstänkta personen på bar gärning. Knivbrott upptäcks ofta i samband med hotfulla situationer eller vid misshandelsfall.

Under 2000-talet har kniv använts vid i genomsnitt drygt 40 procent av samtliga fall av dödligt våld. Kniv har varit den dominerande våldsmetoden vid dödligt våld i Sverige sedan 1970-talet och det finns ett tydligt samband mellan dessa brott och alkoholberusning (Källa: Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015,  Dödligt våld i Sverige 1990–2017).

År 2022 användes skjutvapen i 63 fall av dödligt våld, och utgjorde därmed 54 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2021 var 45 fall (40 %). De resterande 53 fallen för 2022 begicks utan skjutvapen, vilket var 15 fall färre än 2021. Under den senaste tioårsperioden har antalet konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts successivt ökat, från 25 fall 2013 till 63 fall 2022. Källa: statistiken över konstaterade fall av dödligt våld.

Dödligt våld med användning av skjutvapen

  • Skjutvapen användes i 54 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld 2022.
  • I 98 procent av fallen där skjutvapen använts 2022 var offret en man eller pojke och i 2 procent en kvinna eller flicka.

Källa: Konstaterade fall av dödligt våld

Misstänkta för knivbrott

Antal personer misstänkta för brott mot lagen om förbud betr. knivar m.m. (1, 2, 4 §). Källa: Misstänkta personer

År 2022 misstänktes 8 097 personer för brott mot lagen om förbud beträffande knivar m.m. (9 kap. 1-3§). Av dessa var 18 % unga, det vill säga mellan 15-20 år.

År 2022 misstänktes 6 387 personer för brott mot vapenlagen (9 kap. 1-3§). Av dessa var 21 % unga, det vill säga mellan 15-20 år.  Av de misstänkta för vapenbrott var 12 % kvinnor.

Misstänkta för vapenbrott – könsfördelning

Antal personer misstänkta för brott mot vapenlagen (9 kap. 1-3 §), varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för knivbrott – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut¹ med brott mot lagen om förbud betr. knivar m.m. som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

Antalet lagföringsbeslut för brott mot knivlagen som huvudbrott ökade med närmare 30 procent jämfört med 2019. Över en tioårsperiod (sedan 2011) har antalet ökat med 37 procent.

Knivbrott bland unga

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de haft med sig kniv som vapen någon gång under de senaste tolv månaderna, enligt SUB 2015, 2017, 2019 och 2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.


Skolundersökningen om brott visar att 9 procent av killarna och 7 procent av tjejerna uppger att de burit kniv som vapen under 2021. Det innebär en minskning bland killarna och en ökning bland tjejerna jämfört med undersökningen 2019.

¹) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper