Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Om statistiken över målsägare vid brottsanmälan

Statistiken över målsägare vid brottsanmälan beskriver antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2023, för några utvalda brottstyper mot person.

Kontakt

Kontakta oss via e-post statistik@bra.se

Om statistiken

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren, eller någon annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid. Därigenom ska kunskapen öka om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser. Genom att målsägarstatistiken räknar unika individer är den ett mer robust underlag för detta syfte, än den officiella statistiken över anmälda brott som kan påverkas av stora ärenden med många brott mot en och samma person.

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 216 799 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2023. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–7 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. En nyhet för den här publiceringen är att även uppgifter om brottet hedersförtryck som infördes i brottsbalken den 1 juni 2022 redovisas i statistiktabellerna.

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmålsprocessen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits, eller där brottsutredningen har lagts ner.

Figuren visar hur antalet målsägare vid brottsanmälan (ljusgrön cirkel), som denna statistik avser, förhåller sig till antalet personer som upplevt utsatthet för brott, antalet personer som faktiskt utsatts för brott i juridisk mening samt antalet personer som efter utredning konstaterats ha utsatts för brott och där brottet lett till lagföring.

Figuren visar hur antalet målsägare vid brottsanmälan (ljusgrön cirkel), som denna statistik avser, förhåller sig till antalet personer som upplevt utsatthet för brott, antalet personer som faktiskt utsatts för brott i juridisk mening samt antalet personer som efter utredning konstaterats ha utsatts för brott och där brottet lett till lagföring. Notera dock att bilden är schematisk och inte anger några exakta proportioner.

Att tänka på när du tolkar resultaten

Statistiken omfattar endast målsägare för en delmängd av samtliga brott som anmäls. Detta innebär att resultatet på totalnivå endast kan användas för jämförelser av populationsstorleken mellan olika år. Det går exempelvis inte att dra några generella slutsatser om hur många män respektive kvinnor som blir målsägare under ett år, eftersom flera brottstyper som riktas mot person inte ingår i statistiken. Kvinnor och män kan därför endast jämföras inom samma brottstyp från år till år eller mellan olika brottstyper i statistiken. Samma förutsättningar gäller även för redovisningen av åldersgrupper.

För varje brottstyp som ingår i statistiken förekommer samma person endast en gång i statistiken. Detta innebär att om personen utsatts för samma brott flera gånger så räknas personen ändå endast en gång per redovisningsår. Annars skulle antal målsägare likställas med antal brott, vilket inte är ändamålet med statistiken över målsägare.